<p>Syftet med denna studie är att undersöka och granska om och i så fall hur pedagogerna i förskolan arbetar med kulturell mångfald och interkulturell förståelse och belysa på vilket eller vilka sätt de gör det. Vi vill även granska och kartlägga hur pedagogerna använder sig av den fysiska miljön och språket på förskolorna för att gynna interkulturell förståelse. Planerar pedagogerna miljön efter perspektivet interkulturell förståelse? Vi kommer också att undersöka hur pedagogerna förhåller sig till olika kulturmöten. Med hjälp av intervjuer söker vi svar på våra problemformuleringar. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att pedagogerna arbetar med kulturell mångfald, dock inte medvetet med interkulturell förståelse. Resultaten visar även att pedagogerna inte har hört begreppet interkulturell förståelse och att det av studien framgår att det behövs mer kunskap och kompetensutveckling inom detta område.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka och granska om och i så fall hur pedagogerna i förskolan arbetar med kulturell mångfald och interkulturell förståelse och belysa på vilket eller vilka sätt de gör det. Vi vill även granska och kartlägga hur pedagogerna använder sig av den fysiska miljön och språket på förskolorna för att gynna interkulturell förståelse. Planerar pedagogerna miljön efter perspektivet interkulturell förståelse? Vi kommer också att undersöka hur pedagogerna förhåller sig till olika kulturmöten. Med hjälp av intervjuer söker vi svar på våra problemformuleringar. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att pedagogerna arbetar med kulturell mångfald, dock inte medvetet med interkulturell förståelse. Resultaten visar även att pedagogerna inte har hört begreppet interkulturell förståelse och att det av studien framgår att det behövs mer kunskap och kompetensutveckling inom detta område.

Syftet med studien är att undersöka och synliggöra vad som innefattar ett professionellt förhållningssätt i en mångkulturell förskola, samt hur förskollärare arbetar för att vidareutveckla ett sådant förhållningssätt. Som metod har semi-strukturerade intervjuer genomförts med åtta verksamma förskollärare. Att inneha ett professionellt förhållningssätt i en mångkulturell förskola omfattas av att: arbeta utifrån förskolans läroplan, använda språket som verktyg för kommunikation, vara etisk medveten och ha öppenhet för kulturell mångfald, samt kunna använda olika verktyg för att tillämpa kunskap i förskollärarprofessionen. Av studien kan slutsatsen dras att ett professionellt förhållningssätt i en mångkulturell förskola, omfattas av att arbetet bedrivs i enlighet med intentionerna i förskolans läroplan, och att det krävs kunskap, erfarenhet och kompetensutveckling för att kunna vidareutveckla detta.

Syftet med vår studie är att undersöka modersmålets plats på en mångkulturell förskola och vilken inverkan detta kan tänkas ha på barnens andraspråksinlärning. För att få en så rättvis bild som möjligt har vi genomfört vår studie på en mångkulturell förskola i en större stad i södra Skåne, där det endast finns barn med svenska som andraspråk.Vi har valt att undersöka hur pedagogerna förhåller sig till barnens val av språk samt vilka arbetsmetoder pedagogerna använder sig av för att stödja barnen i deras första och andraspråksutveckling. Med tanke på Sveriges stora invandring så är vår undersökning relevant för vår framtida yrkesroll som förskollärare då en mångkulturell förskola innebär en utmaning för personalen, som ska ge barnen rätt förutsättningar att utveckla sitt första och andraspråk. I vår analys använder vi oss av Vygotskijs sociokulturella teori och Piagets konstruktivistiska teori och kommer att belysa utvalda begrepp som dessa teoretiker lyfter inom barnens inlärning och utveckling, som vi anser är relevanta för vår studie. Vi utgår från en kvalitativ studie där observationer i barngruppen får belysa vilken plats modersmålet har på förskolan. Vi har intervjuat barnen kring språkets användning för att få ett barnperspektiv på deras förhållande till första och andraspråket. För att kunna besvara två av våra frågeställningar har vi dessutom intervjuat pedagogerna för att synliggöra deras förhållningssätt och vilka arbetsmetoder de använder för att främja barnens språkutveckling. Vårt resultat visar att modersmålet har en betydande plats i verksamheten för både barn och pedagoger. Vi har kommit fram till att barnens språkutveckling sker i samspel med omgivningen i ett klimat där både första och andraspråket är accepterat. För att möjliggöra en inlärning av andraspråket krävs det en stabil grund i modersmålet, vilket vi bevittnar under studiens gång. När barnen väljer att kodväxla mellan sitt första och andraspråk så får de ett maximalt utnyttjande av sina språkresurser.Vårt resultat belyser att pedagogerna jobbar utifrån ett interkulturellt förhållningssätt vilket innebär att de visar en öppenhet mot den mångfald av språk och kulturer som barn och föräldrar representerar. Pedagogerna skapar miljöer och förutsättningar för att barnen ska utvecklas i det svenska språket och på sitt modersmål. Alla pedagoger är eniga om att flerspråkighet är en kompetens för både individ och samhälle. Därför anser vi att flerspråkiga barn ska fortsätta få möjlighet att språka sina aktuella språk då det har en god effekt på barnens första och andraspråksutveckling.

Sammanfattning Denna studie fokuserar på kommunikationen mellan personalen och vårdnadshavarna på mångkulturella förskolor. Det undersöks hur själva kommunikationen går till, vad som kan påverka kommunikationen negativt eller positivt och vilka hjälpmedel som används för att kunna underlätta kommunikationen. Det handlar även om de svårigheter som kan uppstå som har med den kulturella bakgrunden att göra. Syfte Syftet med studien är att belysa förskolepersonalens syn på hur kommunikationen fungerar med vårdnadshavarna i tamburen på mångkulturella förskolor. Metod I studien används kvalitativ metod med intervju som verktyg för att samla in data om hur kommunikationen mellan vårdnadshavarna och personalen ser ut. Personalen som deltog i intervjuerna har alla erfarenhet av arbetet på mångkulturella förskolor och både förskollärare och barnskötare integrerades i studien. Sex förskollärare och fyra barnskötare på tre olika förskolor intervjuades och varje intervju genomfördes i samtalsrummet på respektive förskola. Resultat Det framkom genom intervjuer som fördes i samband med denna studie, att kommunikationen mellan förskolepersonalen och vårdnadshavarna på mångkulturella förskolor fungerar i en viss mån trots olika språk och annan kulturell bakgrund. Beroende på från vilken kultur vårdnadshavarna härstammar har de en annan förståelse för skolsystemet och kvinnosyn som påverkar deras agerande. På grund av dessa kulturkrockar är det av stor vikt hur personalen bemöter vårdnadshavarna. Bemötandet ska ske med respekt, hänsyn och förståelse för att skapa trygghet och en bra relation som bidrar till en bra kommunikation, anser respondenterna. Personalen gav exempel på vilka hjälpmedel de använder sig av, såsom ett förenklat språk, kroppsspråk, kollegor och tolk för att underlätta och förtydliga det som ska förmedlas.

Enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98) ska förskolan sträva efter att arbeta språkutvecklande och stimulerandepå både svenska och andra modersmål som förekommer i barngruppen. Samtidigt ger inte Lpfö 98 någrakonkreta förslag för hur pedagogerna ska arbeta med detta mål. Syftet för denna studie var att undersöka hurpedagoger i mångkulturella förskolor hanterar flerspråkighet och vilka attityder de har till den. För attgenomföra denna studie intervjuades fem pedagoger i mångkulturella förskolor och observationer gjordes inaturliga situationer i en av förskolorna. Studiens resultat visade att alla respondenter tänker positivt kringflerspråkighet och medvetet arbetar med den. De tänker på sin språkanvändning och använder både vardagligasituationer och planerade aktiviteter för att utveckla barnens språk. Pedagogerna berättade att högläsning,sångsamlingar och måltider är de mest språkstimulerande aktiviteterna för de flerspråkiga barnen.Observationerna visade att flerspråkig personal spelar en stor roll för att barn ska känna det naturligt att tala sittmodersmål i förskolans miljö. Tyvärr är det svårt att få fram flerspråkig personal för alla barns modersmål i allaförskolor. Detta leder till svårigheter i arbetet med flerspråkiga barn och kan leda till att inte alla barn får sammaförutsättningar inför kommande skolgång, beroende på det språk de talar.

<p>Mångfalden i dagens samhälle har bidragit till större krav på förskollärarna att verka i mångkulturella förskolor samt till att förbereda barnen för ett mångkulturellt samhälle. Denna mångfald ställer även ökade krav på lärarutbildningen när det gäller att förbereda nyblivna förskollärare. Det här examensarbetet syftade till att undersöka hur verksamma förskollärare med arbetsvana i en mångkulturell förskola och snart nyexaminerade förskollärare från en mångkulturell inriktning, tänker kring att arbeta med kulturell mångfald och interkulturellt förhållningssätt. De forskningsfrågor som studien har utgått ifrån handlar om hur verksamma förskollärare från ett mindre samhälle i Gästrikland och lärarstudenter från lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle reflekterar gällande att arbeta med kulturell mångfald i förskolan. Följaktligen hur de definierar begreppet interkulturellt förhållningssätt, hur de ser på sin egen kunskapsnivå inom detta område samt hur eventuella likheter och/eller skillnader mellan de båda undersökningsgrupperna kan komma till uttryck.</p><p> </p><p>Studien behandlar en översikt av tidigare forskning gällande mångfald i samhälle, skola och förskola. Förutom dessa ligger även Skolverkets allmänna råd och regeringens propositioner till grund för tolkning och förförståelse av studiens empiriska del, vilken består av en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien ger uttryck för att kulturell mångfald i förskolan innefattar familjer från andra länder samt familjer ifrån Sverige. Vad gäller skillnader och/eller likheter mellan de båda undersökningsgrupperna visar denna studie att dessa snarare ligger på en individnivå än på en gruppnivå. Studiens resultat poängterar även vikten av att pedagoger själva och tillsammans med andra reflekterar över sina egna värderingar. Detta skulle kunna bidra till införskaffande av en viktig förståelse inför förskolans möten med barn och deras familjer. Ett annat resultat utifrån studien är att pedagogernas utbyte av erfarenheter och att dessa diskuteras kan ses som en kompetens­utveckling i sig. En övergripande slutsats utifrån denna undersökning är att olika diskurser kan råda samtidigt i pedagogernas uppfattningar av kulturell mångfald i verksamheten, de intervjuade är positiva till kulturell mångfald samtidigt som studien visar att arbetet med den kulturella mångfalden ofta ligger vid sidan av den vanliga verksamheten.</p>

Mångfalden i dagens samhälle har bidragit till större krav på förskollärarna att verka i mångkulturella förskolor samt till att förbereda barnen för ett mångkulturellt samhälle. Denna mångfald ställer även ökade krav på lärarutbildningen när det gäller att förbereda nyblivna förskollärare. Det här examensarbetet syftade till att undersöka hur verksamma förskollärare med arbetsvana i en mångkulturell förskola och snart nyexaminerade förskollärare från en mångkulturell inriktning, tänker kring att arbeta med kulturell mångfald och interkulturellt förhållningssätt. De forskningsfrågor som studien har utgått ifrån handlar om hur verksamma förskollärare från ett mindre samhälle i Gästrikland och lärarstudenter från lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle reflekterar gällande att arbeta med kulturell mångfald i förskolan. Följaktligen hur de definierar begreppet interkulturellt förhållningssätt, hur de ser på sin egen kunskapsnivå inom detta område samt hur eventuella likheter och/eller skillnader mellan de båda undersökningsgrupperna kan komma till uttryck.   Studien behandlar en översikt av tidigare forskning gällande mångfald i samhälle, skola och förskola. Förutom dessa ligger även Skolverkets allmänna råd och regeringens propositioner till grund för tolkning och förförståelse av studiens empiriska del, vilken består av en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien ger uttryck för att kulturell mångfald i förskolan innefattar familjer från andra länder samt familjer ifrån Sverige. Vad gäller skillnader och/eller likheter mellan de båda undersökningsgrupperna visar denna studie att dessa snarare ligger på en individnivå än på en gruppnivå. Studiens resultat poängterar även vikten av att pedagoger själva och tillsammans med andra reflekterar över sina egna värderingar. Detta skulle kunna bidra till införskaffande av en viktig förståelse inför förskolans möten med barn och deras familjer. Ett annat resultat utifrån studien är att pedagogernas utbyte av erfarenheter och att dessa diskuteras kan ses som en kompetens­utveckling i sig. En övergripande slutsats utifrån denna undersökning är att olika diskurser kan råda samtidigt i pedagogernas uppfattningar av kulturell mångfald i verksamheten, de intervjuade är positiva till kulturell mångfald samtidigt som studien visar att arbetet med den kulturella mångfalden ofta ligger vid sidan av den vanliga verksamheten.

Att stötta barns första- och andraspråksinlärning. En fallstudie av två förskolor.Språkmiljöer, olika arbetssätt och metoder kan påverka barns språkutveckling. I denna studie undersöks hur två förskolor arbetar för att stötta både första- och andraspråksutveckling. Syftet med denna studie är att utifrån förskolans styrdokument Lpfö98/10 undersöka hur pedagoger i dessa två förskolor stimulerar och stöttar barns första- och andraspråkutveckling och därmed utvecklar deras nyfikenhet och intresse för språket. I studien undersöks också om pedagogerna och specialpedagogerna på de båda förskolorna utgår från Vygotskijs teorier att barns språkutveckling sker i samspelet, i leken och i dialogen med andra barn och vuxna. Studien består av kvalitativa intervjuer av pedagoger och specialpedagoger. Studien visar att arbetet med barns första- och andraspråksutveckling sker på ungefär samma sätt på de båda förskolorna och att de båda förskolorna inte utgår från något speciellt utformat arbetssätt för att främja barnens första- och andraspråksutveckling.

Den här studien bygger på intervjuer med sju förskollärare från två olika förskolor som ligger i en kommun i Skåne. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur förskollärarna arbetar med språkutveckling i en mångkulturell förskola där så gott som samtliga barn har ett annat modersmål än svenska och en förskola där hälften av barnen har annat modersmål än svenska. Vårt syfte var att se likheter och skillnader i arbetssätt med språkutveckling mellan de båda förskolorna.Resultatet visar att båda förskolorna arbetar mycket med språkutveckling. Den mångkulturella förskolan har dock svårt att kommunicera och ha ett bra samarbete med föräldrarna vilket leder till att språkutvecklingen blir lidande. Den andra förskolans starka sidor är att barnen som inte kan språket lär sig svenska snabbare då barnet blir omgivet av svenska språket både av personal och av barnen på förskolan.