Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares arbete med att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens fokus ligger på förskollärares syn på sin egen kompetens i arbetet med barns flerspråkighet och förskollärares strategier för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Denna studie tillämpar en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare har genomförts. Samtliga förskollärare i studien är verksamma i mångkulturella förskolor och har bidragit med kunskaper och erfarenheter kring detta ämnesområdet. Studiens resultat har analyserat utifrån det sociokulturella perspektivet och två centrala begrepp, vilka är scaffolding och artefakter.  Resultatet visar bland annat att förskollärarna ser sina språkkunskaper i engelska som en möjlighet att kommunicera med de engelsktalande barnen. Strategierna som visas i resultatet är till exempel, att samverka med vårdnadshavare, involvera barns modersmål i den pedagogiska miljön och nyttja pedagogers flerspråkighet som resurs. Slutsatsen av studien pekar på att det finns både utmaningar men också möjligheter i förskollärarnas arbete med att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn.

Denna studie är en kvalitativ forskningsstudie med en etnografisk ansatts. Studien belyser hur barn i den mångkulturella förskolan integrerar med varandra genom både icke verbal kommunikation och verbal kommunikation. Genom observationer på två mångkulturella förskolor kan vi se problematiken att samspel och interaktion mellan barnen blir ett hinder då missförstånd och frustration synliggörs på grund av att språket mellan barnen inte samspelar. Genom alla sociala möten barnen befinner sig i kan ett verbalt språk underlätta i de situationer där det icke verbala språkets förutsättningar inte räcker till.

Denna studie grundas i ett intresse för hur pedagoger inom förskolan arbetar med barn med annan kulturell bakgrund än infödda svenskar. Detta för att få en god utveckling av det svenska språket, hos de barn som behöver extra stöd. Det ges även en inblick av hur förskollärare uppfattar föräldrarnas delaktighet i barnens språkliga utveckling, då det är ett faktum att föräldrarnas engagemang ses mycket betydande i hur positivt barn uppfattar sin kultur, sitt modersmål och sitt identitetsskapande. Vidare utgår det pedagogiska perspektivet från Vygotskij's utvecklingsteori tillsammans med de tankar som Maria Montessori hade kring barns utveckling och den förskole – samt skolverksamhet hon bedrev. Huvudfrågan som ställs är hur pedagoger hjälper barnen till det svenska språket samt hur de ser på samarbetet med föräldrarna, hemifrån. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra utbildade förskollärare, som arbetar på mångkulturella förskolor inom Gävle kommun. Övergripande slutsats som kan tas utifrån denna studie är att alla de tillfrågade förskolärarna anser att de mycket aktivt arbetar med barns svenskspråkliga utveckling, då det gäller barn med annan etnisk tillhörighet än den svenska, som uppvisar svårigheter inom detta. Detta synliggörs bland annat igenom bokläsning, nyttjandet av rim och ramsor, intresseväckande nyanserade samtal med barnen samt den fria leken i relation till socialt samspel. Förskollärarna bekräftar att en god svenskspråklig framgång gynnas av redan goda språkkunskaper i det besittande modersmålet, något som de uttrycker att de uppmuntrar både barnen och dess föräldrar att hålla kvar vid. De berättar om den idag avsaknade modersmålsundervisningens positiva respektive negativa aspekter samt hur de tycker att barnen gynnats av modersmålslärarnas arbete. Bland annat tycker förskollärarna att modersmålslärarens skulle ha haft en roll som tolk i den dagliga verksamheten, då de menar att barnen i stort sätt lär sig sitt modersmål i hemmet. Detta kan vidare synliggöras som ett omedvetet samarbete mellan pedagoger och föräldrar. Förskollärarna konstaterar dock att de inte ser ett så stort medvetet sammarbete med föräldrarna hemifrån, i ett syfte att främja barnens språkliga utveckling, som komplement till den dagliga verksamheten på förskolan, som de kanske skulle vilja. Förskollärarna uppfattar i viss mån att föräldrarna läser böcker för sina barn i hemmet, men har ingen egentlig uppfattning huruvida de sjunger tillsammans med sina barn. Dock påvisar förskollärarna att de ideligen uppmuntrar föräldrarna till detta. Resultatet av denna studie fastställer pedagogernas engagemang i barnens utvecklande av det svenska språket, såväl som modersmålet. / This study is based on an interest in how teachers within pre-schools work with children of other ethnical nationalities than Swedish. This to obtain a good development for the Swedish language, for the children how requires extra help. There is also given an insight on how the preschool-teachers perceive the parent’s participation in the children’s language development, for it is a reality that parents involvement sees very significant in how positive the children look upon their culture, their native language and their sense of forming an identity. Furthermore, the pedagogical perspective lapse from Vygotskij’s theory of development alongside with the thoughts of Maria Montessori about children’s early development and the work she constructed and led within pre-schools and schools. The main question asked is how the pre-school teachers help the children with their development of the Swedish language, and also how the view the collaboration with the parents, out of the homes. The analysis is based on qualitative interviews with four qualified pre-school teachers, who work in multicultural preschools within the county of Gävle. The overall conclusion which can be withdrawn from this study is that all of the asked pre-school teachers believe that they are very actively working with the children when it comes to learning the Swedish language, regarding those children who prove to have difficulty within this area. This is made visible, amongst other things, trough book reading, the different uses of rhymes, interest-awakening and nuanced conversations with the children and also independent playtime related to social interaction. The pre-school teachers confirm that good achievements in the Swedish language benefits by an already good language-knowledge for the native language, something they express that they encourage both the children as well as their parents to hold on to. They talk about the today absent home language instructions positive and negative aspects, and also their views on whether the children had benefit from the work of the home language teachers. Amongst other things, the pre-school teachers feel that the home language teacher should have had more of a translator’s role in the daily activities, since their believes are that the children pretty much learn their whole native language out of the homes. This can furthermore be made seen as an unconsciously collaboration between the preschool teachers and parents. The pre-school teachers however mean that they do not see much of a deliberate collaboration with the parents within the home, to serve as a purpose to help the child in its language development, as a complement to the daily activities in the pre-school, as much as they would like. The pre-school teachers apprehend to some extent that the parents read books with their children within the home, but have no real perception on whether they sing together with their children. However, he pre-school teachers highlight how they time and time again encourage the parents to do so. The result of this study states the pre-school teachers’ dedication in the children’s development of the Swedish language, as well as their native language.

Syftet med denna studie är att ta del av förskollärares uppfattningar om hur det är att arbeta i mångkulturella förskolor och hur förskollärare inkluderar och möjliggör lärandet för flerspråkiga barn samt vilka redskap förskollärare använder sig av. Studien bygger på fenomenografisk metod och kvalitativa intervjuer där sex förskollärare från tre olika enheter intervjuas enskilt. I studien används det sociokulturella, socialkonstruktivistiska och fenomenologiska perspektivet för att få en djupare och bredare syn på hur förskollärare arbetar. Studiens frågeställningar är: Hur arbetar förskollärare för att inkludera och möjliggöra lärandet för flerspråkiga barn i mångkulturella förskolor? Vilka utmaningar och möjligheter möter förskollärare ute i mångkulturella förskolor? Resultatet i studien visar att förskollärarna utgår utifrån olika redskap i sitt arbete som konkret material, sagor och sånger på barns olika språk för att inkludera och möjliggöra lärande för flerspråkiga barn. Förskollärarna uttrycker även vilka möjligheter de får i arbetet så som förståelse för andra kulturer, bemötandet av människor med andra erfarenheter och mötet med människor från olika kulturer. Allt detta ses som berikande. I studien nämner förskollärarna även några utmaningar som de stöter på i mångkulturell förskola och det är fördomar, kulturkrockar och språkliga förbistringar.

Syftet med undersökningen är att se hur pedagoger synliggör och arbetar interkulturellt på mångkulturella förskolor. Första frågeställningen handlar om hur pedagoger utformar sin verksamhet för att utveckla interkulturaliteten. Den andra frågeställningen utgår från pedagogernas syn på sitt ansvar att se varje barns rätt till sin kultur. För att få svar på undersökningens frågor valdes intervjuer som redskap. Som analysredskap och teorianknytning har Bronfenbrenners system använts. Undersökningens har genomförts på två mångkulturella förskolor och sex pedagoger med yrkestitlarna barnskötare och förskollärare har intervjuats. Resultat visar att pedagogerna anser att förskolans ansvar är att lyfta världens kulturer och inte barns enskilda kultur. Arbetar man som pedagog på en mångkulturell förskola krävs mer kunskap och ett intresse kring kulturer visar resultatet. Flerspråkighet är en del av den mångkulturella förskolan och skapar kulturmöten med vårdnadshavare.

This study is about the work around festivals and traditions that takes place in multicultural preschools. The purpose of this study is to describe and reflect upon the work around festivals and traditions in multicultural preschools from the view of five preschool teachers who are active in their profession.  The purpose is also to investigate which festivals and traditions that are given attention at preschool and for what reason according to the preschool teachers. The method of research chosen in this study is qualitative in the form of individual interviews with the intention of obtaining and interpreting the descriptions and reflections of the informants around the subject. The results will be analyzed from an intercultural perspective. The results show that all investigated preschools celebrate the traditional Swedish festivals Christmas, St. Lucia’s day, Easter and Midsummer, and that these festivals take up lots of space in terms of time and labor. At some of the preschools attention was also given to other festivals from different faiths and cultures out of diversity and a more globalized perspective. The results also revealed that all of the preschool teachers were positive to giving attention to festivals from other faiths and cultures. It was considered to bring an increased understanding and respect for differences between people. It appeared that an operation with increased cultural features would result in the confrontation of some difficulties.