Denna studie syftade till att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med synliggörandet av olika traditioner i relation till kulturell mångfald. Studien är genomförd i enlighet med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på mångkulturella förskolor har legat till grund för studiens resultat. Den teoretiska utgångspunkten för studien var det interkulturella perspektivet. Studiens resultat visade att den ökade internationaliseringen har fört med sig en vilja av att inkludera fler traditioner i förskolans utbildning samt att det finns en medvetenhet om vikten av att synliggöra olika traditioner. De svenska traditionerna synliggörs i högst utsträckning och olika traditioner uppmärksammas med olika syften. En slutsats är att arbetet med traditioner är komplext samtidigt som det utgör förutsättningar för barnens möjligheter att utveckla sin kulturella identitet och skapa en förståelse för skillnader mellan kulturer.

Bröd är något människan har ätit länge och som setts som en basvara. Det har också varit en statussymbol förr i tiden då det främst var kungligheter som hade tillgång till de finaste bröd av vete. Numera är bröd något de flesta äter till vardags samt till högtid, hemma och på restaurang. Kavring och tunnbröd är två klassiska bröd som anses har haft stor inverkan i Götalands och Norrlands brödhistoria. Syftet med denna studie var att undersöka vad kavring och tunnbröd har för användning i nutid i Malmö stad och Umeå tätort för att se hur det skiljer sig från förr. För att uppnå ett resultat och svara på syftet har kvantitativa metoder såsom strukturerade observationer, the critical incident technique samt information om försäljning från affärerna använts. Detta har gjort att studenterna lyckats styrka de resultat som nåtts och kunnat öka tillförlitligheten och äktheten i arbetet. I Malmö visade det sig att de som tog kavring använde det till smörgås och lika många använde det i vardagen som vid högtider. Vad gäller mjukt tunnbröd i Malmö så var det vanligast att använda det till måltiderna frukost och mellanmål, där smörgås var största användningsområdet. I Umeå var det en människa som tog kavring och denne använde det till smörgås vid frukost i vardagen. Mjukt tunnbröd i Umeå var något de flesta av deltagarna använde till frukost och att göra smörgåsar. Majoriteten svarade att de använde det i vardagen men fanns även några som svarade högtid som till exempel födelsedag. Det hårda tunnbrödet var störst i Umeå där många av deltagarna svarade att de vuxit upp med brödet och att det alltid var en del av vardagen. I Malmö används kavring till sill och oftast i samband högtider medan tunnbröd används till smörgås i vardagen. Kavring i Umeå utifrån denna studie används främst som smörgås i vardagen medan tunnbrödet var vanligt förekommande vid högtid och vardag. Som smörgås, till maten och som efterrätt är några användningssätt av tunnbröd som idag förekommer i Umeå tätort. / Bread has been a primary source of food in households for a long time. In the 16th century bread made of wheat was considered a high-status bread mostly because it was consumed only by royals. Nowadays bread is something most of the people eat every day but also at weekends and holidays, at home or in restaurants. The sweet rye bread from the south and the flatbread from the north are classical breads that has influenced the history of bread in the two provinces Norrland and Götaland. The aim with this study were to examine how the traditional sweet rye bread and flatbread are used today in the cities of Malmö and Umeå. To be able to fulfil the aim of this study the students have used a quantitative method such as structured observation, the critical incident technique as well as sales numbers from the previous year from each store. In Malmö sweet rye bread were used for sandwiches and with pickled herring. Equally used in holidays and regular weekdays. Flatbread in Malmö where mostly used for breakfast or as a snack. One person in Umeå chose sweet rye bread and used it as a sandwich at breakfast. Soft flatbread was widely used at breakfast as sandwiches in Umeå. Most the participants used the bread at weekdays but some of them ate it at holidays. In Umeå the hard flatbread was the most common bread among the participants. Several of them answered that the hard flatbread was a part of their childhood and upbringing and therefore a given product to have at home. In Malmö the usage of sweet rye bread is mostly with pickled herring, usually combined with holidays while the flatbread is something that people eat at weekdays as a sandwich. Sweet rye bread in Umeå based on this study shows that its most common as a sandwich at weekdays while the flatbread were common both at the holidays and the weekdays. As a sandwich, with your meal and as a dessert are some of the ways the flatbread is used in Umeå today.

Syftet med denna uppsats är att studera vilka högtider som uppmärksammas i förskolemiljöer, varför just dessa lyfts fram samt att diskutera detta i förhållande till förskolans läroplan och Konventionen om barnets rättigheter. Uppsatsens empiri består av tjugo intervjuer med pedagoger verksamma i Stockholm med omnejd, vilka förmedlar att det är de så kallade ”svenska högtiderna” som uppmärksammas och även firas. Andra religioners och kulturers högtider kommuniceras mest enskilt, med de barn som tillhör dessa. Den läroplan som förskolan sedan 1998 lyder under, talar om att överföra ett kulturarv till barnen. Vad det däremot innebär är informanter och forskare osäkra över. Uppsatsen diskuterar också, med stöd i empirin, den delaktighetsformulering som finns i läroplanen. Barnen skall göras delaktig i andras kultur men vilka som ska göras delaktiga i vad och hur det ska ske, råder delade meningar om. Texten avhandlar också rituella uttryck på förskolorna och diskuterar dessa, i förhållande till barnens lek. Kanske är ritualer vuxenlek, som liksom barnens lek, syftar till att skapa mening.

This study is about the work around festivals and traditions that takes place in multicultural preschools. The purpose of this study is to describe and reflect upon the work around festivals and traditions in multicultural preschools from the view of five preschool teachers who are active in their profession.  The purpose is also to investigate which festivals and traditions that are given attention at preschool and for what reason according to the preschool teachers. The method of research chosen in this study is qualitative in the form of individual interviews with the intention of obtaining and interpreting the descriptions and reflections of the informants around the subject. The results will be analyzed from an intercultural perspective. The results show that all investigated preschools celebrate the traditional Swedish festivals Christmas, St. Lucia’s day, Easter and Midsummer, and that these festivals take up lots of space in terms of time and labor. At some of the preschools attention was also given to other festivals from different faiths and cultures out of diversity and a more globalized perspective. The results also revealed that all of the preschool teachers were positive to giving attention to festivals from other faiths and cultures. It was considered to bring an increased understanding and respect for differences between people. It appeared that an operation with increased cultural features would result in the confrontation of some difficulties.