In this essay, we want to highlight the problems that middle managers face in the company. Middle manager is one of the most significant operators in a company, but also one of those most challenged position. Therefore, we want to increase the understanding of the problems through making a qualitative study using semistructured interviews and making use of the understanding the by using hermeneutic as analytical tools. To explain the empirical study we have used two theories - requirement, control and support model and the concept of KASAM. As a result, it emerged that the meaningfulness of work is an important aspect for the middle manager and are reflected in how the middle manager perceives the work load. / I uppsatsen vill vi belysa den problematik som mellanchefer inom privata företag står inför. Mellanchefer är en av de viktigaste aktörerna på företagen men också en av de som är högst belastade på arbetet. Därför vill vi öka förståelsen för den problematiken genom att utföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer och använda oss av förståelsen genom hermeneutiken som analysverktyg. För att förklara det empiriska materialet har vi använt oss av två teorier, krav-, kontroll- och stödmodellen samt begreppet KASAM. I resultatet har det framkommit att meningsfullhet i arbetet är en viktig aspekt för huruvida mellanchefer uppfattar arbetet som alltför påfrestande.

Thesis (MComm)--University of Stellenbosch, 2011. / ENGLISH ABSTRACT: From a global perspective, this study aimed to depart from the traditional notion of occupational wellbeing characterised as the absence of strain and stress-related diseases. Positive Organisational Scholarship (POS), the framework for this study, is largely concerned with the investigation of positive outcomes, processes and attributes of organisations and their employees. In essence, this study argued in favour of the cultivation of personal resources, such as optimism and self-efficacy, as well as the establishment of active efforts to instil meaningfulness in, and at work, in order to generate better occupational wellbeing and a sense of enhanced human functioning. A non-experimental research design (i.e. exploratory survey study) was used to explore the relationships between the various constructs. Occupational wellbeing was, for the purpose of empirical validation, firstly measured in terms of the absence of pathology. However, since it was conceptualised from a salutogenic approach in this study, a cognitive-judgemental evaluation of employees‟ satisfaction with their work-life was also included as a measure of occupational wellbeing. It was argued that optimism may impact on occupational wellbeing, as optimists are described in terms of their ability to anticipate positive outcome expectancies, and engage in continued efforts, despite current adverse circumstances to confront difficulties they encounter (Scheier & Carver, 1985). In turn, highly self-efficacious individuals are those exhibiting confidence in their ability to effectively execute personal strategies to ensure a positive outcome (Bandura, 1986). Drawing from POS, a twofold conceptualisation of meaningfulness was warranted: meaningfulness in work (defined as engagement) and meaningfulness at work (defined as organisational commitment). The primary aim of this study was consequently to explicate the possible nomological net underlying the complex phenomenon of occupational wellbeing, in terms of the abovementioned variables. A convenience sample of 202 individuals, employed at three organisations across South Africa, participated in the research. The measurement instruments included a 28-item version of the original General Health Questionnaire by Goldberg (1972), and an adapted version of Diener, Emmons, Larsen and Griffin‟s (1985) Satisfaction with Life Scale (adapted to Satisfaction with Work-life), both utilised to measure occupational wellbeing. The Life Orientation Test-Revised (Scheier, Carver and Bridges, 1994), and the General Self-Efficacy Scale (GSES) of Sherer, Maddux, Mercandante, Prentice-Dunn, Jacobs and Rogers (1982) was utilised to measure optimism and self-efficacy respectively. Finally, the Organisation Commitment Questionnaire (Mowday, Porter & Steers, 1979), and the Utrecht Work Engagement Scale (Schaufeli & Bakker, 2003) was used in combination to respectively measure meaningfulness in work (engagement) and meaningfulness at work (commitment). Confirmatory factor analysis (CFA) and item analyses were conducted to evaluate the reliability and validity of the measurement instruments. Correlations were computed between the various variables. A structural model was fitted to investigate the extent to which optimism, self-efficacy and meaningfulness are significant predictors of occupational wellbeing. The results of the model suggested that optimism influences psychological health directly. This indicates that optimists may be inclined to experience greater levels of psychological wellbeing at work. The relationship between optimism and occupational wellbeing (i.e. psychological health) was further highlighted through an indirect causal effect, as mediated through a combination of work engagement and organisational commitment (i.e. meaningfulness). Optimism also causally influenced satisfaction with work life (the other aspect of occupational wellbeing). This indirect effect was also mediated by engagement and organisational commitment. The structural model indicated that no significant paths between self-efficacy and any of the other variables were evident. With the unique combination of positive psychological antecedents included in this research, the study aimed to make a significant contribution to the existing POS theory and literature. The results provide a probable explanation of the complex nomological net of variables (optimism, self-efficacy, and meaningfulness) and their interrelationships with each other, which influence occupational wellbeing within the South African context. Recommendations for future research in this domain were highlighted. The necessity of interventions rooted in the strength-based approach, underscoring the development of positive psychological capacities in both employees, and organisations, were also advocated. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Vanuit ʼn globale perspektief het hierdie studie gepoog om afstand te doen van die tradisionele uitgangspunt van die definiëring van beroepswelstand as slegs die ontbreking van spanning- en stres verwante kwale. Positiewe Organisatoriese Leerlingskap (POL), die raamwerk van hierdie studie, hou grotendeels verband met die soeke na positiewe uitkomste, prosesse en karaktertrekke binne organisasies, sowel as hul werknemers. In wese het die studie argumente voorgehou in guns van die ontwikkeling van persoonlike hulpbronne soos optimisme en selfbekwaamheid, asook die totstandbringing van daadwerklike pogings om betekenisvolheid in, en by die werk te genereer, vir beter beroepswelstand en prestasie. „ n Nie-eksperimentele navorsingsontwerp (dit is, ʼn verkennende studie) was gebruik om die verband tussen die verskeie konstrukte te ondersoek. Ten einde empiriese validasie gestand te doen, is beroepswelstand eerstens gemeet as die ontbreking van enige stres-verwante siektes. Nietemin, aangesien die konstruk in hierdie studie gedefinieer was vanuit ʼn salutogeniese perspektief, is ʼn addisionele kognitiewe-beoordelings evaluasie van werknemers se satisfaksie met hul werkslewe, ook gebruik ten einde beroepswelstand te meet. Argumente wat die rol van optimisme in welstand benadruk is voorgehou en uitgedruk in terme van optimiste se vermoë om positiewe uitkomste te verwag, asook hul aanhoudende pogings ten spyte van leiding en swaarkry (Scheier & Carver, 1985). Net so word hoogs selfbekwame individue beskryf in terme van hul vertroue in hul vermoë om persoonlike strategieë suksesvol uit te voer ten einde positiewe uitkomste te verseker (Bandura, 1986). Vanuit die POL vertrekpunt is betekenisvolheid in hierdie studie as twee aparte, maar verwante konstrukte, gekonseptualiseer: betekenisvolheid in werk (gedefinieer as werknemers betrokkenheid), en betekenisvolheid by die werk (gedefinieer as organisatoriese lojaliteit). Die primêre doel van die studie was derhalwe die verduideliking van die moontlike nomologiese net onderliggend aan die komplekse fenomeen van beroepswelstand in terme van die bogenoemde veranderlikes. ʼn Gerieflikheidsteekproef van 202 personeel van drie organisasies regoor Suid Afrika het aan die navorsingsprojek deelgeneem. Die meetinstrumente het bestaan uit die 28-item weergawe van die oorspronklike Algemene Gesondheid Vraelys van Goldberg (1972), en ʼn aangepaste weergawe van Diener, Emmons, Larson en Griffin (1985) se Satisfaksie met die Lewe Skaal (aangepas na Satisfaksie met werkslewe), wat albei gebruik is om beroepswelstand te bepaal. Die hersiene weergawe van die Lewensoriëntasie Skaal (Scheier, Carver & Bridges, 1994), asook die Algemene Selfbekwaamheid Skaal (Sherer, Maddux, Mercandante, Prentice-Dunn, Jacobs & Rogers, 1982) is gebruik om onderskeidelik optimisme en selfbekwaamheid te meet. Laastens is die Organisatoriese Lojaliteit Vraelys (Mowday, Porter & Steers, 1979) en die Utrecht Werknemer Betrokkenheid Skaal (Schaufeli & Bakker, 2003) in kombinasie gebruik om die konstrukte van onderskeidelik betekenisvolheid in werk (werknemer betrokkenheid), en betekenisvolheid by die werk (organisatoriese lojaliteit) te ondersoek. Bevestigende faktorontleding en item analises was gebruik om die betroubaarheid en geldigheid van die meetinstrumente te ondersoek. Die korrelasies tussen die verskeie konstrukte was ook bereken. ‟n Strukturele model is gepas om te bepaal of optimisme, selfbekwaamheid en betekenisvolheid ʼn beduidende impak op beroepswelstand het. Die resultate van die model suggereer dat optimisme ʼn direkte invloed het op die ervaring van beroepswelstand. Dit dien as aanduiding dat optimiste geneig is om merendeels hoër vlakke van sielkundige welstand by die werk te ervaar. Hierdie verhouding tussen optimisme en beroepswelstand (dit is, sielkundige welstand) was verder bevestig deur bewyse van ʼn indirekte kousale verband tussen die konstrukte wat gemedieër is deur ʼn kombinasie van werknemer betrokkenheid en organisatoriese lojaliteit (dit is, betekenisvolheid). Optimisme het verder ʼn kousale invloed gehad op die ervaring van satisfaksie met werkslewe (die ander dimensie van organisatoriese welstand). Hierdie direkte impak is ook verder gemedieër deur werknemer betrokkenheid en organisatoriese lojaliteit. Daar was egter geen beduidende verwantskappe tussen selfbekwaamheid en enige van die ander konstrukte gevind nie. Gegewe die unieke kombinasie van positiewe sielkunde konstrukte wat in hierdie studie ingesluit is, kan daar gesê word dat hierdie studie gepoog het om ʼn bydrae te maak ten opsigte van die bestaande POL teorieë en literatuur. Die resultate van die studie verskaf ʼn waarskynlike verduideliking vir die komplekse nomologiese net van konstrukte (optimisme, selfbekwaamheid, en betekenisvolheid), en hul unieke inter-korrelasies wat ʼn beduidende rol speel in die ervaring van beroepswelstand binne die Suid Afrikaanse konteks. Aanbevelings vir verdere navorsing in die area was voorgehou. Die nodigheid van intervensies rakende die ontwikkeling van positiewe sielkundige bevoegdhede binne organisasies en individue, is ook uitgespel.

No description available.

Syftet med den här essän är att undersöka om det går att synliggöra ett mellanrum som upplevs finnas mellan tillsynsansvarigs upplevelse av förskolans kvalitet, hur förskolan beskriver sin kvalitet och vad kvalitet är för barnen i deras vardag på förskolan. Mellanrummet gestaltar sig som ett fält med information som är svår att få syn på. Essän utgår ifrån två berättelser om hur barn kan uppleva sin vardag på förskolan och vad kvalitet kan vara utifrån ett barnperspektiv. Berättelserna har också fokus på mötet mellan tillsynsansvarig, förskolechefer och pedagoger. Deras roller prövas utifrån att vara nyckelpersoner som har att föra in begreppet kvalitet i förskolan.Teorier och styrdokument om vad kvalitet är i förskolan ställs i relation till tillsynsansvarigs, förskolechefers och pedagogers roll. Aristoteles kunskapsbegrepp fronesis blir ett stöd för att få syn på den praktiska kunskap som nyckelpersonerna äger och utövar. Tillsynsbesöket granskas i skrivandet som ett kontrollerande möte men också som ett möte med möjlighet till utveckling. I mötet har tillsynsansvarig två roller som lyfts fram, den kontrollerande och den vägledande. Det prövas också som ett gränsobjekt för deltagarna att förenas runt. Synen på begreppet kvalitet studeras i spänningsfältet mellan tillsynsansvarigs syn på kvalitet och förskolechefers och pedagogers syn på kvalitet. Under skivandet träder nya perspektiv på kvalitetsbegreppet fram. Ett intresse för fortsatt utforskande väcks, där begrepp som makt, interaktion, profession och självkännedom blir intressanta.

Studien ämnar undersöka sambandet mellan paranormal tro och välbefinnande, något tidigare forskning nedprioriterat för att istället fokusera på vad som predicerar paranormal tro. Forskning tyder på positiva hälsoeffekter av religiös tro, samt ger svaga indikationer på att samma kan gälla andra former av paranormal tro. Studiens frågeställningarna ämnar att undersöka ifall bakgrundsvariabler och dimensioner av paranormal tro relaterar till välbefinnande. Deltagarna bestod av 138 individer och data samlades in via enkäter. En Pearsons korrelationsanalys visade att utbildning samt civilstånd hade positiva samband med samtliga dimensioner av välbefinnande, övriga bakgrundsvariabler uppvisade samband med minst en dimension. Paranormal tro tenderade att korrelera negativt med välbefinnande, mest framträdande i dimensionen fysiskt välbefinnande. En hierarkisk regressionsanalys visade att bakgrundsvariablerna signifikant kunde förklara varians i kriterievariablerna, detsamma gällde dock inte för dimensionerna av paranormal tro. En svaghet med studien gäller val av deltagare, framtida forskning med mer jämförbara urvalsgrupper föreslås.

The thesis deals with meaningfulness of life and acceptance of an affliction by people with visual disability. The work has been divided into two parts. In the review section, the author deals with a psychological approach to meaningfulness of life, with an issue of acceptance of visual impairment, and with specifics of meaningfulness of life over the course of a lifetime. The aim of the empirical part has been to test hypotheses regarding relationship between the meaningfulness of life and the acceptance of vision impairment. Key concepts have been operationalized by scores according to both inventories; the Meaningfulness of Life Scale (MLC) (Halama, 2002, 2009), and the Acceptance of Disability Scale - Revised (ADS-R) (Linkowski, Groomes, 2007). Data obtained from a sample of persons with visual disability (N = 84) has been used to test the hypotheses. For the first time a Czech translation of the ADS-R inventory has been put to practice and the author suggests a further use of the inventory titled Škála akceptace disability. In the empirical part of the study, the author also deals with possibilities of online administration of psychological test methods for people with a visual disability. These possibilities have been verified and confirmed in practice by the author. Of all the monitored...

I detta utvecklingsarbete studerade författaren en årskurs två klass i en gymnasieskola skola i Helsingborg. Författaren har försökt öka motivationen för elevernas egna lärande under en egen konstruerad och hållen lektionsplanering. Denna studie använder, genom hela utvecklingsarbete, en undervisningsmetod som heter Problembaserat lärande (PBL). Författaren konstruerade en undersökning med inspiration från Biggs et.al. (2001) "The Revised Two Factor Study Process Questionnaire "(R-SPQ-2F) och Ahlfeldt et al. (2005)" Student Engagement Survey"(SE). Under lektionsserien arbetade författaren med god undervisning genom att försöka för att göra lektionsserien meningsfull och låta eleverna arbeta i sina arbetsgrupper under några lektioner. Lektionsserien avslutades med en muntlig presentation av grupparbetet. Författaren genomförde också en intervju med författarens handledare. Resultaten visade att det var viktigt med meningsfullhet i lektionsmaterialet och det läraren har en stor betydelse för att kunna öka elevens motivation eget lärande. Ingen linjär relation visades emellertid och ingen större korrelation mellan enkätsfrågorna kan visas. Användningen av PBL i lektionsserien visade sig vara effektiv när eleverna uppnådde åtminstone de lägsta betygskriterierna för betyg E. / In this development work, the author studied a second grade class at an upper secondary school in Helsingborg. The author have tried to increase the motivation for the students own learning during an own constructed and held lesson plan. This study uses, throughout the development work, a teaching method called Problem-Based Learning (PBL). The author constructed a survey with inspiration from Biggs et.al. (2001) "The Revised Two Factor Study Process Questionnaire" (R-SPQ-2F) and Ahlfeldt et.al. (2005) "Student Engagement Survey" (SE). During the lesson series, the author have worked with good teaching by trying to make the lesson series meaningful and let the students work in their working groups with few lesson sessions. The lesson series ended with an oral presentation of the group work. The author have also conducted an interview with the author s supervisor. The results showed that it was important with meaningfulness in the lesson material and that the teacher has a great importance in order to be able to raise the motivation for the student's own learning. However, no linear relationship showed and no major correlation between the questions could be shown. The use of PBL in the lesson series turned out to be effective when the students achieved at least the lowest rating criteria for the grade E.