Det här arbetet handlar om tematisk undervisning i skolan. Syftet har varit att genom litteratur söka utveckla kunskap om tematisk undervisning samt kunskap om invandrarelevers relation till skog och natur. Jag har utfört en empirisk undersökning för att ta reda på vad en grupp elever med svenska som andraspråk skulle vilja arbeta med i ämnet skog och natur. Huvudsyftet och tyngdpunkten i arbetet ligger i att, med påverkan från litteratur och den empiriska undersökningen, skapa och forma en planering och ett arbetsmaterial inom ämnet svenska som andraspråk. Utgångspunkten i undervisningsmaterialet är tematisk undervisning med inriktningen Tema Natur.

Syftet med undersökningen var att undersöka några lärares syn på och erfarenheter av ämnesövergripande undervisning med huvudfokus på de naturorienterande ämnena. I samband med detta undersöktes också om organiseringen av elevergrupper, åldersblandade eller åldershomogena, kan ha någon inverkan på lärares ämnesövergripande arbete. Studien är genomförd med hjälp en enkäter och intervjuer med sju lärare från sex olika skolor. Resultatet visar en genomgående positiv grundinställning till ämnesövergripande undervisning bland lärarna i denna studie. Merparten av de intervjuade lärarna har goda erfarenheter av ämnesövergripande undervisning och nämner främst positiva effekter ur ett elevperspektiv, som att det blir en röd tråd i undervisningen. Flera ämnen tillsammans bildar en helhet för eleverna vilket medför att kunskaperna inte blir som isolerade öar utan istället sammanhängande. Att dra generella slutsatser utirån samband mellan ämneövergripande undervisning och åldersblandade/åldershomogena elevgrupper har varit svårt, även om studien visar en något högre frekvens av ämnesövergripande undervisning i de åldersblandade elevgrupperna.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på sin egen undervisning utifrån en ämnesövergripande praktik i SO. Syftet undersöks med utgångspunkt i frågeställningen: Hur ser lärare på ämnesövergripande undervisning i SO? Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ undersökning där mellanstadielärares livsvärld analyseras och utgör det empiriska materialet. Den teoretiska utgångspunkten och kunskapssynen som studien vilar mot är den sociokulturella. Undersökningens empiriska data analyseras, med en hermeneutisk metodansats, genom att tolka lärares erfarenheter, tankar och förståelsehorisont utifrån del och helhet. Resultatet av studien visar att det råder delade meningar om undervisningsmetoden och dess planering. Undersökningen påvisar att ämnesövergripande undervisning i SO kan bidra till en holistisk undervisning då eleverna får en helhetsbild av undervisningen, och därmed även ökar och fördjupar sin förståelse för ämnets innehåll. Även åsikter som är emot ämnesövergripande undervisning har lyfts. Dessa menar att det finns risker med undervisningsmetoden då vissa ämnen kan riskera att hamna i skymundan. Studiens resultat går att koppla till tidigare forskning som även den har påvisat liknande åsikter hos lärare gällande deras inställning till undervisningsmetoden. Med utgångspunkt i studiens resultat dras slutsatsen att lärares åsikter om ämnesövergripande undervisning varierar. Ämnesövergripande kan bidra till en kunskapsutveckling men metoden behöver genomföras på ett sätt som möjliggör för en utveckling i samtliga ämnen som integreras.

This essay is an addition to the ongoing discussion about the theoretical core of sociology. Students who meet sociology for the first time will after a time often say, “but what is sociology?” The answer to that question is not always easy to find due to the lack of a well-defined theoretical core and this makes teaching sociology all the more difficult. The focus of this essay has been to examine how the sociological core is viewed by Swedish high school teachers who are currently teaching sociology. The content teachers include in their planning and the form of support they have in that choice is also of interest for this study. Six teachers were interviewed about their views on the subject and about their own work. The results show that despite some similarities each teacher has a slightly different view of the sociological core. The content included in the class is the concepts stated in the curriculum as well as the teachers view of the core. The teachers find support in their view of the core among things like: student interest, gaps in student knowledge, current events, and textbooks. The teachers also made great use of thematic teaching to display the theoretical core.

Studien undersöker informella lärmiljöers betydelse genom att en gymnasieklass med 16 deltagande elever får möta tre narrativ kring övernaturliga fenomen, och sedan delge en egen upplevd eller hörd berättelse. Eleverna tilldelas ett verktyg för att ställa frågor kring existentiell kontext, och dessa frågor jämförs sedan för att undersöka lärmiljöernas betydelse. Undersökningen testar och utmanar vad religionskunskapen kan innehålla för ämnesstoff genom att pröva ett tematiskt lektionsupplägg kring övernaturliga upplevelser, samt genom att undersöka innehållet i elevernas narrativ. Lektionsupplägget består framförallt av en kvalitativ fallstudie som genomförs online via plattformen Zoom, men fallstudien innehåller även kompletterande kvantitativa frågor. Materialet har bearbetats kvalitativt (men med några kvantitativa inslag) utifrån en narrativanalys och en innehållsanalys. Resultatet har sedan analyserats genom bland annat narrativ teori, pragmatismen och socialisationsteorier. Resultat och analys visar att eleverna delade 21 olika narrativ som behandlade ett flertal områden av övernaturliga upplevelser, vilket kan bidra till undervisningsstoff och till insyn i elevernas plausibilitetsstrukturer. Majoriteten av berättelserna hämtades från elevernas primära socialisationsgrupper, och de flesta var självupplevda. Både temafrågorna som skapades i formell miljö och frågorna i mötet med elevernas egna narrativ tenderade att inkludera vad som existerar, snarare om varför eller hur det existerar. Vid jämförelse med tidigare forskning så liknar resultaten varandra kring: döden som ett vanligt förekommande tema samt betydelsen av primära socialisationsprocesser för eleverna.Innehållet i elevernas narrativ synliggör nytt undervisningsstoff som lärare kan använda sig av i religionskunskapsundervisningen, vilket kan inkludera narrativ identitet och potential till främjande arbete kring ökad tolerans för andra människors religiositet.

Under vår lärarutbildning har vi blivit inspirerade av erfarenhetspedagogik och tematisk undervisning men vi har haft svårt för att hitta läromedel i svenska som andraspråk som är upplagda efter detta. Vårt syfte var därför att skapa en del av en lärarhandledning som kan användas i Svenska som andraspråk A på gymnasiet. Vår frågeställning var: Hur skulle man kunna utforma ett flexibelt undervisningsmaterial i svenska som andraspråk som främjar en kommunikativ och språkutvecklande undervisning och samtidigt är tematiskt upplagt, erfarenhetspedagogiskt och verklighetsförankrat? För att kunna göra detta har vi utgått ifrån teorier och forskning som rör undervisning i svenska som andraspråk och svenska samt andraspråksinlärning i allmänhet. I beskrivningen av projektet har vi motiverat de val som vi gjort under projektets gång och visar hur vi har tänkt vad gäller val av innehåll och utformning. Vidare har vi analyserat och problematiserat lärarhandledningen och vår arbetsprocess med hjälp av en loggbok, ett responsgruppmöte samt utifrån forskning. Något som vi upptäckte under projektets gång var hur problematisk kursplanen och dess behandling av kulturbegreppet är och att det krävs en stor medvetenhet om detta när man utformar ett undervisningsmaterial i svenska som andraspråk.

Den digitala utvecklingen ändrar om landskapet för lärare och elever. Skolorna måste ställa om hur undervisningen bedrivs där alltmer läromedel blir digitalt. Det ställs frågor kring effekterna på elevers lärande och läsning. Forskning på området visar på såväl positiva som negativa effekter av den ökade digitaliseringen. Vår studies syfte är att undersöka skillnaden mellan analog och digital läsning utifrån fokus, koncentration och intresse i en klass där undervisningen bedrivs tematiskt. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes observationer i en årskurs 4 och efterföljande semistrukturerade intervjuer med ett antal elever. Resultatet visar inte på några skillnader mellan den analoga och digitala läsningen med tanke på fokus, koncentration och intresse för texten, men att eleverna föredrar att läsa digitalt. Detta resultat kan ses som viktigt för diskussionen kring skillnader mellan analog och digital läsning. Vi skriver enbart om en klass där tematiskt arbete har ägt rum. Den goda arbetsron anser vi i huvudsak bero på tematiskt arbete, att när eleverna ser en mening med det de gör väcks automatiskt ett intresse och fokus för uppgiften. I vårt fall har temat självkänsla och självförtroende engagerat eleverna. Vi presenterar teorier som gäller tematiskt arbete och sociokulturell teori, och forskning om digital läsning.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagogiskt drama som metod kan integreras i den ordinarie undervisningen i skolan. Studien utfördes i en klass där eleverna arbetade med temat Årstiderna, ett område som ingår i ämnet NO. Dramaundervisningen anknöts till temat och fokuserade på avsnittet som handlar om årstidernas skillnader. Frågeställningarna som jag kopplar till syftet är:Hur kan pedagogiskt drama påverka elevernas kunskaper om årstider? Vad händer med klassen när pedagogiskt drama integreras i undervisningen för att utveckla elevernas kunskaper om årstider? Metod och teoriUndersökningen är kvalitativ och bygger på deltagande observation och intervju. Urvalsgruppen är en klass i årskurs 1 på grundskolan som består av 23 elever, 7-8 år. Jag ledde tre dramalektioner som utgick från temat Årstiderna och observerade även klassen före och efter dramalektionerna. Materialet bearbetades utifrån tre kategorier som synliggjordes i resultatet, lära av varandra, samarbete och glädje. Resultatet analyserades med hjälp av två teorier: Sternudds holistiska perspektiv, där utgångspunkten är det dramapedagogiska arbetet som genom kollektivt arbete i grupp kan ge elever möjlighet till insiktskunskap. I Säljös sociokulturella perspektiv är grunden att människor samspelar redan från starten i livet. Lärandeprocesser återkommer överallt i samhället genom interaktion mellan människor. Resultat och slutsats Efter avslutade dramalektioner kunde samtliga elever förklara skillnaderna mellan de olika årstiderna. Det sätt som eleverna inhämtade kunskapen på visade sig bland annat vara att de lärde av varandra. Det framkom också att eleverna tränade på samarbetsförmågan och samspelade även efter avslutade dramalektioner. I resultatet synliggjordes även att glädje och skratt blev en del av inlärningen. / SummaryPurpose and IssuesThe purpose of this paper is to examine how educational drama method can be integrated into the regular curriculum of the school. The study was performed in a class where students worked with the theme of seasons, an area that included the topic NO. Drama Teaching is linked to the theme and focused on the section for seasonal differences. The questions that I connect to the purpose are:How can educational drama affect students' knowledge of seasons?What happens to the class when teaching drama integrated into teaching to develop students' knowledge of the seasons?Method and TheoryThe study is qualitative and based on participant observation and interviews. The selection group is a class in Year 1 at primary school consisting of 23 students, 7-8 years. I led three drama lessons were based on the theme of seasons and also observed the class before and after the drama lessons. The material was processed according to three categories that were visualized in the results, to learn from each other, cooperation and joy.The results were analyzed by two theories:Sternudds holistic perspective, where the starting point is the educational drama work collectively through group work can provide students the opportunity to understand knowledge.In Säljös sociocultural perspective is basically that people interact from the start in life. Learning processes recur everywhere in society through interaction between people.Results and ConclusionAfter completing the drama lessons all pupils could explain the differences between the different seasons. The way that students acquired knowledge of proved, inter alia, that they learned from each other. It was also found that students trained on interoperability and interacted even after completing their drama lessons. The result was visualized also joy and laughter became a part of learning.Keywords:educational drama, integration, knowledge, thematic teaching, collective learning

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare i ett nybildat arbetslag i en 6-9-skola ser på arbete i ämnesövergripande arbetsområden. De lärare som deltar i undersökningen arbetar i ämnesövergripande arbetsområden med sina 6-9-elever, och genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare i arbetslaget samt observationer av några genomförda lektioner ges en bild av hur lärarna upplever att det fungerar att arbeta ämnesövergripande. Lärarna menar att det finns pedagogiska vinster i arbetssättet eftersom undervisningen ger eleverna både bredd och djup i de kunskaper som lärs in. Kunskaperna lärs dessutom in i ett sammanhang. Det framkommer dock att det finns svårigheter att organisera arbetet, dels att tidsmässigt få till stånd ett bra samarbete mellan involverade lärare, dels att hitta sätt att synliggöra respektive ämnen inom det ämnesövergripande arbetsområdet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de möjligheter och hinder lärare på grundskolans senare del ser i att arbeta tematiskt. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare fördelade på två olika skolor. I intervjuerna definierade lärarna begreppet tematisk undervisning samt lyfte fram de möjligheter och hinder som de ser med arbetssättet. Resultaten bekräftar att de verksamma lärarna både ser möjligheter och hinder med tematisk undervisning. Möjligheterna ligger i den fördjupning och helhetssyn arbetssättet kan ge eleverna, den variation och frihet som läraren har i val av metod och material samt den elev- och verklighetsanknytning som präglar den tematiska undervisningen. Dess hinder ligger i att den avsatta tiden för pedagogisk planering inte är tillräcklig, att samarbetet mellan involverade lärare av olika anledningar inte fungerar samt även i att finna material och att avgränsa detta. Den slutsats vi kan dra av detta är att den mest avgörande faktorn för en gynnsam tematisk undervisning är att skolans samarbete fungerar, både gällande ledningens organisation av undervisningen och sinsemellan kollegor.