Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisningen i bild, svenska och SO kan förbättras genom att de tre ämnena sammanlänkas i en allt större utsträckning. Bakgrunden är att många skolor arbetar ämnesövergripande och att arbetsformen kan behöva nya riktlinjer och mål. I min åsikt är de tre ämnena lämpliga att förenas på grund av deras kommunikativa innehåll och varierande uttrycksformer. Dessutom anser jag att bildämnets kreativa och konstnärliga tänkande berikar övriga skolämnen. Som blivande bildlärare ser jag förstås gärna att bildämnet får ett större fokus och hamnar i viktiga skolsammanhang. Skolverkets rapporteringar om försämrade kunskaper i svenska och SO är ytterligare skäl som motiverar till att fokusera på de tre ämnena. Resultatet av undersökningen visade att de flesta lärare har en positiv syn på samverkan mellan bild, svenska och SO. Skälet som angavs var bland annat ämnenas lika karaktärer där de olika uttrycksformerna fungerar bra vid samarbete, samt att de enkelt kan bedömas för sin specifika särart. Problematiken kring ämnessamarbete mellan bild, svenska och SO uppgavs handla om organisatoriska brister i form av lärarlagssamarbete, tid för planering och intresse hos läraren. Det framgick att de flesta skolor strävar efter att arbeta ämnesövergripande. Samarbete mellan olika ämnen i temaformer bedrivs cirka två gånger per termin under perioder av tre till fyra veckor. Temaarbeten och projektarbeten beskrevs som en vanlig arbetsform, men likaså mindre moment med exempelvis illustrationer i den ordinarie undervisningen. Elevutställningar, elevföreställningar och skoltidningar var några av de arbetstillfällen som nämndes. Resultatet visade att samarbete och intresse bland lärare är den viktigaste förutsättningen för en lyckad ämnessamverkan. De ämnesövergripande inslagen under ”vanliga” lektioner handlar däremot främst om eget intresse och kunskap hos läraren. Eftersom viljan finns att förbättra samarbetet ute i skolorna som undersökts, finns skäl att tro att de tre ämnena lättare kommer kopplas samman i framtiden. För att bildämnet inte ska få en undanskymd roll krävs att skolan och lärarna inte nedvärderar bildämnets uttrycksmöjligheter och ger det ökat utrymme.

Våra tidigare erfarenheter av ämnesövergripande undervisning är få vilket bidragit till en uppfattning om att denna undervisningsmetod inte är vanligt förekommande i skolan. Å andra sidan har vi upplevt att undervisningsmetoden kan vara mycket lustfylld för både lärare och elever. Även läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet redogör för att lärare ska organisera och genomföra arbete så att elever får möjlighet att arbeta ämnesövergripande (Skolverket, 2019). Av dessa anledningar blev vi fundersamma varför denna metod inte syns mer i skolan. Syftet med denna undersökning är således att undersöka lågstadielärares erfarenheter och uppfattningar av ämnesövergripande undervisning med fokus på NO-ämnena.  Studien är en kvalitativ undersökning där vi med hjälp av intervjuer söker svar på lärares erfarenheter av ämnesövergripande undervisning utifrån ett NO-perspektiv. Vår undersökning har tagit stöd i det fenomenologiska perspektivet genom att utforma intervjufrågor med inspiration från fenomenologin. Intervjuerna söker svar på hur lärare genomför ämnesövergripande undervisning, varför metoden är gynnsam för elevers lärande samt möjligheter och hinder som lärare finner med undervisningssättet. Den pragmatiska teorin har använts för att förstå elevernas lärande vid den ämnesövergripande undervisningen. Resultatetav studien speglar åtta lärares erfarenheter av att undervisa ämnesövergripande där NO-ämnena ligger i fokus. Lärarna finner många möjligheter med att arbeta ämnesövergripande. Den mest centrala fördelen som uttrycks är att elever undervisas i ett sammanhang som skapar helhetsförståelse. Genom att utforma undervisning med olika teman utifrån elevers intresse blirde engagerade vilket även gynnar kunskapsutvecklingen. Studien framhäver färre hinder än möjligheter och utmaningarna är främst kopplade till det organisatoriska arbetet. Lärarna menar att den ämnesövergripande undervisningen är tidskrävande och kräver samarbete, vilket kan vara en utmaning.

Sammanfattning  Bakgrund Läroplanen för svensk grunskola säger att rektor har ansvar att skapa möjligheter för ämnesövergripande arbetsområden. Där står också att undervisningen ska samordnas så att eleverna kan uppfatta kunskaper som helhet. Forskning visar att ämnesövergripande undervisning kan bidra till en bättre förståelse och helhetssyn hos eleverna när det gäller att använda kunskapen i ett bredare sammanhang. Hem- och konsumentkusnkap är, på grund av flera beröringspunkter med många andra ämnen, mycket tillämpbart för ämnesövergripande undervisning.  Syfte Syftet med studien var att belysa och förstå hur lärare upplever arbetet med ämnesövergripande undervisning mellan hem- och konsumentkunskap och andra ämnen.  Metod Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta grundskollärare med erfarenhet av ämnesövergripande arbete med hem- och konsumentkunskap. Intervjuerna genomfördes digitalt med deltagare från mellersta Norrland till södra Sverige. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.  Slutsats Studien visade att lärare upplevde ämnesövergripande undervisning som positivt på grund av att elevernas kunskaper fördjupades, ämnesområden sammanvävs och ökad gemenskap mellan kollegorna, men arbetet försvårades av tidsbrist, bristande engagemang från kollegor och rektor samt icke existerande utbildning om undervisningsmodellen. En konsekvens av detta är att planering och genomförande blir svårare än det behöver bli, men genom att erbjuda öronmärkt planeringstid och en gemensam syn på vad ämnesövergripande undervisning innebär kanske vi kan uppnå ökad ämnesintegrering och förbättra elevernas utbildning.

Examensarbetet behandlar matteidrott, vilket är ämnesövergripande undervisning inom skolämnena matematik och idrott och hälsa. Där idrotten ska ses som medlet för att nå fram till målet som är matematiken. Det vill säga att examensarbetet handlar om laborativ matematik med kroppen som konkretiserande verktyg. Syftet med examensarbetet är att försöka ge ett didaktiskt bidrag genom vilket traditionell matematikundervisning möjligen kan utvecklas. Genom genomförandet av en fallstudie ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka om elevers referensbilder i matematikområdet geometri kan utvidgas genom den matematik de genomför inom ämnet idrott och hälsa. Undersökningens data samlades in genom ett tillvägagångssätt som benämns som mixed methods i metodlitteratur, vilket bidrar till studiens två infallsvinklar. En med intervju för insamling av kvalitativ data och en med enkät (matematikdiagnoser) för insamling av kvantitativ data. Fallstudien genomfördes i en 6: e klass bestående av 24 elever där alla elever genomförde diagnoserna och tre av eleverna och två lärare intervjuades. Resultatet från intervjuerna både med elever och med lärare visar på uppfattningar om att laborativ matematik i denna form kan vara ett bra didaktiskt verktyg samtidigt som diagnosresultaten visar på varierad kunskapsutveckling bland eleverna.

Syftet med studien var att visa på de faktorer som avgör om undervisningen i grundskolans senare år bedrivs ämnesövergripande eller inte. Syftet var även att undersöka hur elever uppfattar att arbeta ämnesövergripande. Detta för att ge studien två perspektiv. Metoden för insamlandet av data bestod av sju kvalitativa lärarintervjuer och tio kvalitativa elevintervjuer. Resultatet visar på många avgörande faktorer, bland annat vikten av att undervisningen utvecklar och stimulerar inte bara eleven utan även läraren själv. Vikten av ett väl fungerande samarbete med goda relationer och en samsyn i arbetslaget framkommer tydligt. Resultatet visar även på att elevfaktorerna väger tungt, men uppfattningarna kring vilka elever som gynnas går isär. Betyg och bedömningen är en annan faktor som påverkar. Elever uppfattar ämnesövergripande undervisning som bra och kunskapsmässigt stimulerande. Men de beskriver en trygghet i att följa ett traditionellt schema och invanda arbetsformer. Studien visar även på att det råder en allmän förvirring i begreppsdefinitionerna av ämnesövergripande undervisning både bland lärare och i litteratur.

<p>Syftet med studien var att visa på de faktorer som avgör om undervisningen i grundskolans senare år bedrivs ämnesövergripande eller inte. Syftet var även att undersöka hur elever uppfattar att arbeta ämnesövergripande. Detta för att ge studien två perspektiv. Metoden för insamlandet av data bestod av sju kvalitativa lärarintervjuer och tio kvalitativa elevintervjuer. Resultatet visar på många avgörande faktorer, bland annat vikten av att undervisningen utvecklar och stimulerar inte bara eleven utan även läraren själv. Vikten av ett väl fungerande samarbete med goda relationer och en samsyn i arbetslaget framkommer tydligt. Resultatet visar även på att elevfaktorerna väger tungt, men uppfattningarna kring vilka elever som gynnas går isär. Betyg och bedömningen är en annan faktor som påverkar. Elever uppfattar ämnesövergripande undervisning som bra och kunskapsmässigt stimulerande. Men de beskriver en trygghet i att följa ett traditionellt schema och invanda arbetsformer. Studien visar även på att det råder en allmän förvirring i begreppsdefinitionerna av ämnesövergripande undervisning både bland lärare och i litteratur.</p>

Hur ser det ämnesövergripande arbetet ut hos fyra tekniklärare på fyra olika skolor i sydvästra Sverige? Hur har det arbetet förändrats över tid? Vilka visioner har dessa lärare om ämnesintegrering i teknikämnet? Detta är frågor som undersökningen avser att ge svar på. Det inhämtade materialet från fyra semistrukturerade intervjuer visar att det finns en positiv syn på ämnesövergripande arbete men att det arbetet har minskat de senaste åren. Ett ökat bedömningsfokus har enligt intervjuerna bidragit till denna minskning av ämnesintegration och forskning stöder detta. Teknikläraren har en viktig position i ett ämnesövergripande arbete då teknikämnet det knyter an till många andra ämnen och initiativ till ämnessamarbete kommer främst från lärarna själva. Detta initiativ tar de intervjuade lärarna gärna, men de vill ha mer tid till samplanering i schemat. Troligtvis kommer de reviderade kursplanerna som träder i kraft sommaren 2021 att ge detta utrymme. / What does the interdisciplinary work by four technology teachers at four different schools insouthwest Sweden look like? How has it changed over time? What visions do these teachers haveabout subject integration? These are questions that the survey refers to answer. With semistructured interviews, a material has been produced, this was interpreted as a positive view ofinterdisciplinary work by the interviews, but that that work has decreased in recent years. Anincreased focus on assessment has contributed to this reduction according to the interviews andthere is research that supports this. The technology teacher has an important position in a crossdisciplinary work as the technology subject it relates to many other subjects and initiatives forcollaboration between subjects come mostly from the teachers themselves. The interviewees gladlytakes this initiative, but they want more time for co-planning in the schedule. It may be that therevised syllabi that come into force in the summer of 2021 will provide this space.

This essay explores the possibility to use fiction as a starting point in integrated teaching in Swedish upper secondary school. A hermeneutic method is used in the analysis of novels by the Swedish author Jonas Hassen Khemiri. Two novels are analysed: Jag ringer mina bröder (2012) and Allt jag inte minns (2015). The analysis is based on theories of central themes in the curriculum for the subjects Swedish, religious science, social science and history. The focus of the essay is the didactic potential of Khemiris novels in multidisciplinary education regarding the selected themes: identity, ethnicity and gender equality. It is further discussed how the novels can be used as study material and the results shows that fiction, such as novels by Jonas Hassen Khemiri, is a good basis for multidisciplinary teaching.

I läroplanen för gymnasieskolan står det att elever ska få möjlighet till ämnesövergripande undervisning. Den nationella och internationella forskningen som gjorts kring fenomenet pekar på att ämnesövergripande undervisning är ett arbetssätt som kan vara gynnsam för elevers lärare och utveckling. Trots detta så förekommer ämnesövergripande undervisning inte i någon större utsträckning. Syftet med vårt examensarbete handlar därmed om att utveckla förståelse för svensklärarens syn på ämnesövergripande undervisning på gymnasienivå, detta för att få nya perspektiv på fenomenets komplexitet som förhoppningsvis kan hjälpa oss i vår kommande profession för att planera och bedriva undervisning som är utvecklande för eleverna. För att utveckla en förståelse för hur svensklärare resonerar kring ämnesövergripande undervisning, samt vilken roll de anser att ämnet svenska har i ämnesövergripande undervisning, har olika teoretiska perspektiv legat som grund för att bilda oss en fördjupad förståelse. En fenomenologisk metodansats har använts under utformningen av vår undersökning då vi avser fånga svensklärarens upplevelse och attityd. För att komma åt svensklärarens subjektiva upplevelse har kommunikativa data samlats in i form av semistrukturerade intervjuer. Arbetsfördelningen har delats upp genom att vi haft större ansvar inom vissa delar. Samtidigt har arbetsfördelningen varit jämlik då vi hela tiden diskuterat, analyserat och ändrat i texten tillsammans. Analysarbetet har sedan kunnat synliggöra upplevelser och attityder, samt likheter och skillnader i förhållande till ämnesövergripande undervisning och ämnet svenska, vilka har tematiserats i rubriker i resultatdelen. Resultatet visar att svensklärare uppfattar ämnesövergripande undervisning som ett arbetssätt som kan bidra till en holistisk kunskapssyn för eleverna, men att de inte ges rätt förutsättningar till att kunna bedriva sådan undervisning. Attityder om vad som kan fungera i ämnesövergripande undervisning visade sig variera, men också att kommunikation mellan lärare är en viktig förutsättning för att skapa gemensamma mål och syfte för att utveckling och måluppfyllelse ska kunna ske.

Trots att både läroplanen och vår lärarutbildning uppmanar att arbeta ämnesövergripande så har vi utifrån våra erfarenheter upplevt att det är en arbetsform som inte förekommer så ofta. Vår intention med detta arbete är därför att undersöka vilka möjligheter och svårigheter som lärare på lågstadiet upplever med en ämnesövergripande undervisning ur ett NO-perspektiv.Vi utgick från ett fenomenologiskt perspektiv då vi var intresserade av lärares uppfattningar om fenomenet ämnesövergripande undervisning. Vi genomförde vår undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra lärare. Där ställde vi frågor kring deras syn på ämnesövergripande undervisning ur ett NO-perspektiv och vad de upplevde som fördelar och nackdelar.Resultatet av vår studie visade att lärarna upplever mycket fördelar med ämnesövergripande undervisning. De var av åsikten att ämnesövergripande undervisning skapar ett sammanhang för eleverna och ger dem möjligheten till repetition då de får uppleva samma innehåll i flera ämnen. De menade också att det finns möjligheten att samverka med ämneslärare, så som musik och idrottslärare, och att inkludera de naturvetenskapliga ämnena även i de ämnena.Samtidigt upplevde lärarna saker som kan vara utmanande med ämnesövergripande undervisning. De menade att en ämnesövergripande undervisning inte alltid passar den elevgruppen man har beroende på deras ålder eller storleken på gruppen eller individuella elever som behöver mer struktur än den ämnesövergripande undervisningen kan ge. De ansåg också att det är svårt att genomföra en ämnesövergripande undervisning när man inte undervisar i alla ämnen, då detta kräver mer samarbete och planeringstid för att få ihop det med de andra lärarna.