Min avsikt har varit att utforma ett arbetsmaterial som ett komplement till de läromedel som finns idag. Det viktigaste för mig har varit att försöka utgå från elevernas intresse och fånga deras nyfikenhet, att erbjuda stor variation på uppgifter och arbetssätt och att sedan arbeta vidare med deras egna frågeställningar, men utifrån vissa givna uppgifter. Frågan varför blir central i ett reflekterande arbetssätt. Jag har gjort ett jämförelsememory, där paren konstrueras med bilder från Indien och Sverige, det vill säga en bild från Sverige och en från Indien, föreställande liknande situationer eller föremål. Detta är utformat utifrån teorier om vi-och-dom-känsla, elevernas olika lärstilar, Gardners teorier om De sju mänskliga intelligenserna och multipla intelligenser, lärarnas möjlighet att nyttja sitt frirum i läroplanen samt kursplaner i framförallt bild, geografi, samhällskunskap och svenska. För att få lite insikt i hur eleverna mottar och tolkar bilderna valde jag att göra en enkät till elever i årskurs fem och sex. Utifrån elevernas arbete med enkäten utformade jag sedan fler uppgifter till ett större antal bildpar, och ett jämförelsememory med tillhörande arbetsuppgifter blev den färdiga produkten. Arbetet består därför av två delar; dels jämförelsememoryt och dels en analys av hur detta är tillverkat och utformat.

Denna uppsats undersöker hur lärare, som arbetar i både Svenska och SO, ser på ämnesintegrering mellan Svenska och samhällskunskap samt hur de beskriver hur de genomför sådan i skolan. Den undersöker också hur man kan använda sig av lässtrategier för att förbättra läsförståelsen, det vill säga hur man tolkar text och genom det omvärlden/individen, samt använda skönlitteratur inom arbetsområdet identitet och normer i samhällskunskapen. Undersökningen visar att lärare gärna vill ämnesintegrera men att det ofta blir i andra ämnen än samhällskunskap och att de inte använder litteratur i samhällskunskapen då de ser det som mer nödvändigt att använda nyhetstexter. Den visar också på att det är viktigt med lässtrategier som ställer frågor till eleverna för att utveckla deras läsförståelse för ett vidare perspektiv och ge dem förståelse för samhället runt om dem.

Hållbar utveckling är idag ett aktuellt begrepp, men vad betyder det egentligen för undervisningen? Miljöundervisningen i sig är inget eget ämne, utan ska ses som en övergripande del i all undervisning. Följande kvalitativa studie undersöker hur fem grundlärare i årskurserna 4–6, som undervisar inom de naturorienterande ämnena, beskriver sin miljöundervisning, samt vad de värderar mest inom området. Genom semistrukturerade intervjuer har lärarna fått berätta om sin undervisning. Studien har ett hermeneutiskt perspektiv och använt en innehållsanalytisk metod. I resultatet framkom det att samtliga lärare arbetar med flera teoretiska och praktiska delar i undervisningen. Vad som är gemensamt för samtliga deltagare är att litteratur samt film och media används i miljöundervisningen. Även samtalet ses som en viktig del i undervisningen, då eleverna får lyfta fram sina egna tankar och idéer. / Sustainable development is a topical term, but how does it affect the teaching? In Sweden, environmental education is not a school subject. Instead, it shall be seen as an overall topic. This qualitative study includes five middle school teachers, who educate in science, and investigates how they describe and what they value most in their environmental education. The teachers have answered questions based on semi-structured interviews. This study has been inspired by a hermeneutic perspective and applies a content analysis method. It appears that all teachers work with several theoretical and practical elements. What’s common for all participants is that literature, film and media are used in their environmental education. Discussions is also seen as an important part of teaching, as students can highlight their own thoughts and ideas.

Teaching about sustainable development should permeate all subjects in school. The curriculum for geography states that students must develop the ability to take a stand on “the global challenges of our time and the future based on ecological, social and economic perspectives on sustainable development” (Skolverket, 2022b, p. 1). However, the concept of sustainable development is difficult to define and the curriculum space give teachers in primary school a wide range of choices when it comes to teaching about sustainable development within the subject of geography. The purpose of this survey was therefore to develop knowledge about how teachers in primary school interpret the concept of sustainable development, as well as to investigate how they describe and motivate their teaching regarding sustainable development within the subject of geography.Based on the purpose of the survey, a qualitative interview study was conducted in which six primary school teachers participated. The results showed that the teachers generally interpret the concept of sustainable development from an ecological perspective and in general they teach about how to protect nature and resources. When the results were compared to Öhman´s and Östman´s environmental teaching traditions, it was the normative teaching tradition that was most commonly used. Sustainable development is usually taught thematically or interdisciplinary. The teachers motivate their didactic choices by saying that the working methods are age appropriate and adapted to the students´ level of maturity.

The purpose of this study is to examine teachers perceptions of subject-integrated teaching, with a focus on the subject of technology. Subject-integrated teaching, in a school perspective, means that two or more subjects elaborates together to create a holistic understanding within a knowledge area. The study has a qualitative approach. Interviews were used as a data collection method. Five teachers in primary and lower secondary school were interviewed about their perceptions on this issue. The study used a pragmatic approach based on John Dewey's theories. The result shows that the teachers in this study are positive about subject integration. The interviewed teachers perceive that such work provides good conditions for the students to create a holistic view. The result indicates that an interdisciplinary teaching approach, integrating the technology subject with different other subject, have positive effects on students' learning. The technical subject is structured in a way that provides good opportunities for the use of practical elements in teaching. According to both previous research and the result from this study, interdisciplinary teaching with a connection to reality contributes to an increased curiosity and interest in the students' knowledge. This teaching approach develops the students ability to examine the acquired knowledge in relation to the needs of each individual person and the need of the society. This enable knowledgeable citizens. / Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar om ämnesintegrerad undervisning med fokus på teknikämnet samt deras tankegångar kring hur elevers lärande påverkas av ett sådant arbete. Ämnesintegrerad undervisning i ett skolperspektiv innebär att två eller flera ämnen samarbetar för att skapa en helhetsförståelse inom ett kunskapsområde. Studien har en kvalitativ ansats och utgått ifrån intervjuer som undersökningsmetod för insamling av empiri. Fem verksamma lärare på grundskolans mellan- och högstadiet har intervjuats kring deras uppfattningar på de frågeställningar som studien behandlar. Undersökningen har använt sig av John Deweys teorier om pragmatismen, och resultaten har analyserats mot dessa teorier samt tidigare forskning. Resultaten av undersökningen visar att de medverkande lärarna i studien är genomgående positiva till ämnesintegrering. De intervjuade lärarna uppfattar att ett sådant arbete ger goda förutsättningar för eleverna att skapa helheter av olika kunskapsdelar. Vidare kan konstateras, att ämnesövergripande arbeten tillsammans med teknikämnet upplevs ha positiva effekter på elevernas inlärning, då ämnet är uppbyggt på ett sätt som ger goda möjligheter till användning av praktiska inslag i undervisningen. Ämnesövergripande undervisning med verklighetsanknytning bidrar enligt resultaten till en ökad nyfikenhet och intresse för kunskap hos eleverna. Detta i sin tur utvecklar förmågan att undersöka de inhämtade kunskaperna i relation till individens och samhällets behov, samt utbildar kunniga samhällsmedborgare.

I denna licentiatuppsats undersöks utmaningar som lärare ställs inför i en ämnesövergripande undervisning utifrån komplexa och kontroversiella samhällsdilemman. Det är en komplex undervisning där olika syften gör att läraren hamnar i ”didaktiska dilemmasituationer”. Läraren måste hantera olika mål och krav som finns i styrdokumenten, förhålla sig till religion och politik samt relatera till skolans arbetsfördelning och informella klassrumsrutiner. Läraren behöver vidare göra sina didaktiska val utifrån huvudsyftet med den aktuella undervisningssekvensen, exempelvis ge eleverna fördjupade kunskaper kring samhällsdilemmat, utveckla elevernas förmågor kring kritiskt tänkande eller erbjuda eleverna möjlighet att ta egen ställning i frågan. Utifrån uppsatsens empiriska resultat konstrueras en ”didaktisk modell” som kan fungera som ett diskussions- och reflektionsverktyg kring fördelar och nackdelar med olika lärarpositioner i didaktiska dilemman i ämnesövergripande undervisning. Studien involverade fem skolor i olika europeiska länder som arbetade med att utveckla undervisning utifrån samhällsdilemman. Det gjorde de inom ramen för ett Erasmus+ skolpartnerskap och skolorna som samarbetade var från Italien, Kroatien, Polen, Sverige och Turkiet. Eleverna var i åldern 12–15 år. Med inspiration från ämnesdidaktisk och pedagogisk litteratur skapades en gemensam arbetsmodell som hjälpte lärarna att arbeta med en undervisning där vetenskapliga kunskaper om komplexa och kontroversiella samhällsdilemman kompletterades med etiska dimensioner. Fokus låg på sociopolitiska aspekter av samhällsdilemmana och undervisningen skulle både ge eleverna kunskaper om aspekterna och utveckla deras förmågor till kritiskt tänkande. Vidare kunde undervisningen erbjuda eleverna möjligheter att ifrågasätta gängse strukturer och ta egen ställning i frågorna. Denna syfteskomplexa undervisning benämns inom ramen för studien en reflexiv undervisning. Genom att genomföra fokusgruppsintervjuer och deltagande observationer på skolorna ställdes två initiala forskningsfrågor angående de spänningar lärarna upplevde i en reflexiv undervisning och hur de olika lärarna positionerade sig i dessa. Arton olika spänningar identifierades vilka tematiserades i fyra grupper. Det var spänningar kopplade till (a) läroplan, nationella prov och bedömning; (b) rådande religiösa värderingar och politiska åsikter i samhället; (c) lärares ämnesövergripande samarbeten samt till (d) själva genomförandet av klassrumsundervisningen. Studien gick vidare genom att fokusera de svenska lärarna och de didaktiska dilemman som spänningarna gav upphov till. En forskningsfråga ställdes för att undersöka det som synliggörs när de svenska lärarna reflekterar kring sina egna positioneringar jämfört med de andra lärargruppernas positioner i de didaktiska dilemmana. I studien diskuteras fyra ”didaktiska metadilemman” inom vilka de svenska lärarna upplevde att de ställdes inför didaktiska val där det inte fanns endast ett handlingsalternativ som var fullständigt tillfredsställande. Dessa didaktiska dilemman rörde: (i) elevcentrerade eller lärarcentrerade arbetsformer; (ii) undervisning primärt mot bildningsmål eller utbildningsmål; (iii) om läraren ska vara objektiv, neutral eller ta ställning samt (iv) om anpassningar vid muntliga diskussioner ska göras eller inte. Studiens avslutande forskningsfråga handlade om hur studiens resultat kunde omformas till grund för en didaktisk modell. Till vart och ett av de fyra metadilemmana omformades resultaten till ett diskussions- och reflektionsverktyg. Detta utgår från ett fyrfältsfältsdiagram där ytterlighetspositioner i de didaktiska dilemmana illustreras av ”typiska yttranden” i vartdera hörnet med fiktiva uttalanden från lärare som argumenterar för sina didaktiska val. Fyrfältsdiagrammen kan fungera som underlag för kollegiala lärardiskussioner om fördelar och nackdelar med olika positioner i didaktiska dilemman i undervisning utifrån samhällsdilemman. / Teaching and learning about complex and controversial societal issues is a challenging endeavour. Students must not only gain new scientific perspectives on the issues but also be able to take ethical and philosophical perspectives in consideration. In this teaching approach, the various aims involved are complex and the teacher often ends up in problematic situations. The teacher must also deal with formal laws and regulations in addition to more informal work routines – all whilst balancing the various teaching aims. This study followed groups of teachers in an Erasmus+ partnership whereby the teachers conducted a reflexive and interdisciplinary lessons about certain complex and controversial issues, including those which are socio-scientific. Five schools in five different countries were involved (Croatia, Poland, Italy, Sweden and Turkey), and the students who participated were aged 12–16 years. With inspiration from different fields of educational research, the study aimed to induce interdisciplinary teaching about controversial issues on a structural and socio-political level at the involved schools. In addition to raising the students’ awareness of different aspects of the issues and encouraging oral discussions among the students, the lesson also highlighted the development of their ability to think critically and make decisions. The lesson was also meant to create room for the students to form their own opinions about the issues. In this study, the multi-purpose teaching method in line with these intentions is labelled “reflexive teaching”. The study aimed to explore the potential tensions that may emerge during the interdisciplinary teaching in which the schools implemented this method. From these tensions, didactical dilemmas arose in the teaching, for example, when teachers held taken-for-granted positions or did not reflect on the complexity of different motivations when making their didactical decisions. Through focus groups and participant observation in the participating countries, I began by asking about which tensions are discernible across the different classrooms. Then, I reduced the data and focused on Swedish teachers in light of the international context by asking “Which tensions are most salient for Swedish teachers?” These two questions were theoretically elevated and clustered in the discussion to become “Which didactical dilemmas may emerge during interdisciplinary teaching?” The results show a variety of emerging tensions which may cause didactical dilemmas. The tensions are anchored on different levels, concern different types of curriculum goals, relate to politics and religion as well as tensions on the classroom level. Through in-depth focus-group discussions with the Swedish teachers, four so-called meta-dilemmas emerged: 1. The student-centred classroom versus the teacher-centred classroom; 2. teaching towards educational goals versus social, democratic and character-development goals; 3. whether the teacher should be objective, neutral or take a stand (regarding the complex and controversial issues); and 4. whether adaptations for specific pupils should be made in oral discussions. The more practice-oriented purpose of the study was to contribute to pre- and in-service teacher training, and this resulted in a discussion tool. The developed tool is a didactic model which aims to raise awareness about both the potential possibilities and potential negative consequences of different positions in didactical dilemmas. By means of abductive analysis, the empirical results of the study formed the basis of a model with four quadrant matrixes. In these matrixes, different tentative positions in didactical dilemmas are illuminated by fictional teachers who present arguments about their position.