SammandragSyftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa tidigare forskning genom att svara på frågorna, vad säger forskning om för- och nackdelar med ämnesövergripande undervisning, och hur påverkar en ämnesövergripande undervisning i samhällskunskap elevernas lärande.Forskningsmaterialet har inhämtats genom en systematisk informationssökningsprocess där databaserna Swepub och ERC varit tongivande. I tillägg till informationssökningsmetoden har vi även använt oss av forskningsmaterial och litteratur vi hittat genom kedjesökning. Rapporter från Skolverket och Skolinspektion bidrar också med relevant underlag till denna kunskaps-översikt. I resultatet presenteras det insamlade materialet genom tre olika perspektiv, ett ämnesmässigt, ett pedagogiskt och ett organisatoriskt. Resultatet visar att det finns fler fördelar än nackdelar med en ämnesövergripande undervisning. De nackdelar som framkommer i resultatet kan framförallt kopplas till det organisatoriska perspektivet och en upplevd tidsbrist bland lärare. Vidare visar resultatet att ämnesövergripande undervisning kan gynna elevers lärande och samhällskunskapsämnet. I diskussionen och slutsatsen av den här kunskaps-översikten framkommer att ämnesövergripande undervisning i samhällskunskap kan leda till att eleverna utvecklar en handlingskompetens och därmed en förmåga att agera som samhällsmedborgare.

Denna uppsats behandlar ämnet förintelselitteratur i undervisningen. Det skrivs om vad man som lärare ska tänka på när man väljer ut förintelselitteratur till sina elever, hur man arbetar med dem på bästa sätt och hur man skulle kunna använda dem i en ämnesövergripande undervisning. Det finns mycket att tänka på kring val av skönlitteraturen, i arbetet skriver jag några exempel på romaner som går att använda, samt för- och nackdelar med dem. Det finns även en rad utmaningar gällande ämnesövergripande undervisning där jag uppmärksammar de vanligaste fallgroparna och hur man som lärare kan undvika dem.

Detta examensarbete handlar om två olika sätt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen i år 3-5. Jag har jämfört en lärare som arbetar med skönlitteratur integrerad i tematisk, ämnesövergripande undervisning med en annan lärare som använder skönlitteraturen inom ramen för svenskämnet. Syftet har varit att ta reda på vilka skillnader och eventuellt vilka likheter man kan finna i dessa olika arbetssätt samt om eleverna tycker att de lär sig något utifrån att läsa skönlitteratur i undervisningen. För att få fram materialet till min uppsats har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med två lärare samt fyra elever i respektive klass. Jag har även genomfört observationer i båda klasser. En av likheterna jag har funnit är att båda klasser har en bänkbok som de själva väljer och som de läser vid schemalagda tillfällen. Jag har däremot inte funnit något entydigt svar i mina elevintervjuer som visar att eleverna upplever att de lär sig något av att läsa skönlitteratur, eller att de vill läsa mer utöver det de läser i skolan, i de olika arbetssätten.

No description available.

This paper discusses sound education within school subjects such as music, science, engineering, computer science, and Swedish to classes at the intermediate stage. / Min uppsats handlar om ämnesövergripande undervisning i musik, NO, teknik, data och svenska på mellanstadiet med ljud som genomgående tema.

Under vår avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och ämnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskälla. Syftet var att försöka omsätta några av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vår utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gå in i rollen som en reflekterande praktiker. Syftet var också att se hur de teorier som vi lärt oss på lärarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett ämnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vänskap i var sin årskurs sex under den avslutande vft:n på fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för. Vi valde att använda oss av de kvalitativa metoderna lärardagbok, observation och dokumentanalys. När vi analyserade dokumentationerna efter vft:n växte våra frågeställningar om vilka hinder och möjligheter som kan vara förknippade med att arbeta tematiskt och ämnes-övergripande fram. Resultatet visar på problem när det gäller mötet mellan olika svenskkonceptioner, samtalsmönster, undervisningsupplägg och klassrumskulturer. Resultatet visar också på möjligheter när det gäller erfarenhetspedagogik, ett vidgat text- och språkbegrepp samt en bredare syn på kunskap. Vår slutsats är att det finns en stor klyfta mellan lärarutbildningens teori och den undervisning som klassen som vi dokumenterade är vana vid. En lösning för att överbrygga denna klyfta tror vi är att man som lärare ständigt går in i rollen som en reflekterande praktiker för att uppmärksamma att man har belägg för sin undervisning i vetenskapliga teorier, aktuell forskning och styrdokument.

Ämnesövergripande undervisning innebär att ämnesgränserna suddas ut. Syftet med detta examensarbete är att utifrån begreppen samspel, lust och motivation och lärande undersöka varför sex pedagoger i låg och mellanstadiet arbetar ämnesövergripande. Vi har även valt att studera vilka fördelar respektive nackdelar pedagogerna anser att det finns med denna arbetsmetod. För att skapa en djupare förståelse för vad ämnesövergripande undervisning innebär redogör vi för tidigare forskning och relevant litteratur. Resultat av undersökningen är att pedagogerna anser att elevernas lust och motivation ökar i en ämnesövergripande undervisning. Genom att de sätter lärandet i ett sammanhang ger de eleverna en helhetssyn i sitt lärande. När pedagogerna utgick från elevernas intresse och erfarenheter menade de att det skapades ett högre engagemang. De har framkommit att de fördelar som pedagogerna ser med den ämnesövergripande undervisningen går hand i hand med de faktorer som ligger som teoritisk utgångspunkt för studien. De intervjuade pedagogerna anser att samspelet har betydelse för barns inlärning. Däremot har de delade meningar om ämnesövergripande undervisningen påverkar elevernas samspel positivt. De nackdelar som pedagogerna kan se med arbetsmetoden är att den är tidskrävande och innebär mycket planering.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka om det finns lärandefrämjande faktorer som projektet SamBo har medfört för både elever och lärare i det ämnesövergripande samarbetet i ett arbetslag på Byggprogrammet. Lärares uppfattning om samarbetet där delar av undervisningen sker ämnesövergripande i projektform på en skola har undersökts. Med studien vill jag undersöka hur lärarna kan utveckla och förbättra sin verksamhet genom att samarbeta ämnesövergripande i arbetslaget. Med projektet som utgångspunkt i arbetet, görs en beskrivande analys av ämnesövergripande samarbete i projektet och vilka möjligheter och hinder som kan förekomma med arbetssättet. Syftet är också att visa att lärarna kan utvecklas genom utbyte av erfarenheter när de samarbetar i SamBo. Uppsatsen bygger på en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningar där intervjuer och enkäter har använts. Frågorna har baserats på teorier om ämnesövergripande undervisning och arbetslagsarbete samt på läroplaners kunskapsmål. Slutresultatet visar att lärarna är positiva till arbetssättet och medvetna om att ämnesövergripande undervisning i projektform medför att eleverna utvecklas kunskapsmässigt samt att de tar mer ansvar för sina studier. Faktorer som gör att lärarna är positiva till arbetssätt är bl.a. att de anser att undervisningsformen stimulerar eleven till eget kunskapande och lärarna känner trygghet via det stöd som de får av sina kollegor i det pedagogiska vardagsarbetet. Resultatet visar emellertid att förändringsarbete kan vara resursmässigt krävande och lärarna anser att man måste ha tålamod och uthållighet för att lyckas i denna process.

Gymnasieskolans Teknikprogram är en utbildning med syfte att ge eleverna breda kunskaper inom teknikområdet, där det är av stor betydelse att ha förståelse för olika kunskapsämnen och hur de samspelar med varandra. Ämnesövergripande undervisning kan då vara ett verkningsfullt arbetssätt och bidra till att ge eleverna en bättre helhetssyn och förståelse för hur de kan använda sin kunskap i ett vidare sammanhang. Syftet med denna studie är att ge kunskap om hur lärare på gymnasiets teknikprogram arbetar med en ämnesövergripande undervisning och vilka möjligheter och utmaningar som kan uppkomma. Undersökningsmetoden var kvalitativ, i form av semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar inom teknikprogrammet. Det insamlade datat analyserades därefter genom en tematisk analys. Resultatet från analysen visar att lärarna har en positiv syn på arbetssättet där de såg flera fördelar som att eleverna fick en ökad motivation och intresse för skolarbetet. Studien visar även att lärarna upplevde en del utmaningar med arbetssättet. Exempelvis en upplevd tidsbrist och bristande samarbete både inom arbetslaget såväl som med skolledningen. I studien framkommer också att framtida forskning behövs om hur den ämnesövergripande undervisningen kan utvecklas för att bättre passa elever med olika studieförutsättningar.

<p>Detta arbete är resultatet av en undersökning på en grundskola och en gymnasieskola som använder ämnesövergripande och tvärvetenskap som metod för undervisningen. Syftet med studien är att jämföra initiativtagares, lärares och elevers åsikter angående arbetssättet och att dessutom jämföra de två skolorna. Rapporten redovisar hur implementering och införande av undervisningen gått till och hur den är organiserad. Vidare redogörs informanternas syn på för och nackdelar med undervisningsmetoden, deras kunskapssyn och eventuella förslag till förändringar.</p>