Detta självständiga arbete är skrivet i form av en vetenskaplig essä. Syftet med essän är att förstå hur spänningar på arbetsplatsen kan påverka hur pedagoger uppfattar situationer olika och hur spänningarna kan påverka pedagogers agerande. Frågeställningarna i essän är: 1. Hur kan pedagoger i en arbetsgrupp uppfatta samma situation olika? 2. Kan individuella drivkrafter påverka pedagogers agerande och vilka är i så fall de etiska aspekterna av detta? I essän behandlas dels ämnet praktisk kunskap och dels mer filosofiska tanketraditioner för att utveckla förståelsen kring dilemmat. Några av begreppen som är i fokus är uppmärksamhet och yrkesetik. Berättelsen utspelar sig på en fritidsgård för ungdomar i åldern 13-16 år. Kvällen på fritidsgården var till en början lugn. Majoriteten av de besökande ungdomarna hade varken respekt för vuxna eller tilltro till samhället. Stämningen försämrades under kvällen men jag upplevde ändå kvällen som lyckad eftersom jag hade genomfört aktiviteterna under något så när ordnade former. Dagen efter förväntade jag mig beröm av min chef, men möttes av min kollega Martin och min chef som gemensamt konfronterade mig med att kvällen inte hade blivit bra. Martin menade att han hade försökt få mig att förstå att stämningen var obehaglig och att vi kanske borde ha avbrutit. Chefen var ny på jobbet och hade infört nya arbetssätt som skapat konkurrens i personalgruppen. Jag slets mellan att tillgodose min nya chefs direktiv om att införa aktiviteter under kvällsverksamheten å ena sidan. Å andra sidan var jag tvungen att hantera min kollegas negativa inställning till den nya verksamheten. De spänningar som fanns där kan ha påverkat vårt samspel under kvällen utan att jag uppfattade det just då. Det kan ha funnits många orsaker till att jag och min kollega uppfattade kvällen så olika. Perspektiven praktisk kunskap och yrkeserfarenhet ger ledtrådar om att våra tidigare yrkeserfarenheter kan ha påverkat vår uppfattning. Även det faktum att jag hade min uppmärksamhet riktad mot ungdomarna kan ha påverkat vår subjektiva upplevelse av kvällen. Det kan på motsvarande sätt ha funnits olika orsaker till att jag respektive min kollega Martin agerade som vi gjorde. Våra egenintressen i att åtnjuta yrkesmässiga fördelar kan ha påverkat hur vi agerade och därmed äventyrat vår yrkesetik. Sannolikt var vi båda delaktiga i att det blev som det blev.

Inledning Kollegialt lärande är ett begrepp som används mer och mer i förskoleverksamheten, och som syftar till lärandet förskollärare emellan i arbetslaget. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare upplever och beskriver kollegialt lärande iförskolan. Teori Eftersom studien intresserar sig för det kollegiala lärandet används sociokulturell teori. Teorinhar ett fokus på kommunikation och interaktion mellan människor och passar studien som fokuserar förskollärares kollegiala lärande. Metod Både kvalitativ och kvantitativ data har samlats in genom en enkät med både öppna och slutna frågor. I studien har 31 förskollärare på sex olika förskolor besvarat enkäten. Resultat Resultatet visar att de flesta förskollärarna anser att kollegialt lärande innebär att lära avvarandra. Detta sker mestadels genom diskussioner i arbetslaget men även när de observerar varandra eller ber en kollega om hjälp. Av studien kan vi se att många anser sig användakollegialt lärande i förskolan utan att benämna begreppet. För att det kollegiala lärandet ska fungera är det flera förskollärare som anser att det är viktigt att ha en god kommunikation, ett gott samarbete och en gemensam målbild vilket då bidrar till en utveckling av såväl individen som arbetslaget. Som hinder för kollegialt lärande nämns ointresse hos kollegor/förskolechefen, dåligt arbetsklimat och tidsbrist i verksamheten.

Ledarskap inom förskolans verksamhet är ett komplext ämne. Det finns forskning om ledarskap med barngrupp, något som vittnar om att man är överens om att förskollärare ska leda barnen. Hur ledarskapet ska se ut är däremot mer diffust. Det finns mindre forskning om ledarskap i arbetslag, något som vittnar om att man inte är överens om att förskollärare ska leda arbetslagskollegor och hur detta eventuella ledarskap ska genomföras. Syftet med den här studien var att undersöka och försöka förstå om förskollärare anser att de är ledare i arbetslaget. Vi ville också undersöka och försöka förstå om det råder samsyn över vad som är bra ledarskap i barngrupp och med kollegor i arbetslaget. För att undersöka det här genomförde vi en enkätstudie med 78 förskollärare. I analysen av vår insamlade data utgick vi från den situationsanpassade ledarskapsteorin vars innebörd är att ledarskapet måste vara flexibelt och se olika ut i skilda situationer. Studiens resultat visade att det inte råder samsyn bland förskollärarna över vad som är bra ledarskap gentemot barngrupp respektive kollegor. Många av förskollärarna ansåg att ledarskapet handlar om att leda unika individer. Att det inte råder samsyn beror också på att de sällan pratar om det och att samtalen försvåras på grund av de olika utbildningsbakgrunder, ibland ingen utbildning alls, som finns inom ett arbetslag. Förskollärarnas förtydligade ansvar blev ibland sekundärt till vikten av att ha en demokratisk arbetsplats. Förskollärarna i vår studie upplevde ledarskap gentemot barnen som enklare och tydligare, vilket sannolikt beror på att det är det de har utbildning för. De egenskaper som förskollärarna i studien tillskrev ett bra ledarskap såg mycket lika ut när det gäller ledarskap gentemot barngrupp respektive kollegor. Vad vi slutligen har dragit för slutsats utifrån studiens resultat är att ledarskapet inom förskolans verksamhet är komplext.

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskollärare tillsammans konstruerar sitt ansvar i förskolan och då i relation till undervisning och arbetslag. Följande frågeställningar har varit utgångspunkten för studien: Vilka konstruktioner av ansvar uttrycker förskollärare kring undervisning? Vilka konstruktioner av ansvar i relation till arbetslaget ger förskollärare uttryck för? Studien har genomsyrats av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, där interaktion, socialt samspel, språk och kommunikation är grundläggande element för synen på hur kunskap konstrueras. Insamlingen av datamaterial till studien har skett genom kvalitativa intervjumetoder i form av fokusgruppsdiskussioner och enskilda intervjuer. Sammanlagt intervjuades sju förskollärare uppdelat på två fokusgruppsdiskussioner och två enskilda intervjuer. Det empiriska materialet har bearbetats genom sortering, reducering, kodning och argumentation. Studiens resultat visar att förskollärarna å ena sidan tydligt och konkret beskriver sitt ansvar för undervisningen i liknande termer för de skrivningar som återfinns i Skollagen och läroplanen Lpfö18. Å andra sidan beskriver förskollärarna inte lika konkret sitt ansvar i relation till arbetslaget där gemenskap och känslan av att alla ska känna sig viktiga överordnas istället för att förskollärarna intar en tydlig ledarroll.

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur förskollärarens förtydligade ansvar och uppdrag hanteras inom förskolans arbetslag genom att utifrån ett maktperspektiv analysera en kommuns interna rapport kring ansvarsfördelning i förskolans arbetslag. Examensarbetet behandlar de mekanismer som påverkar ansvarsfördelning och professionssträvanden inom förskolans arbetslag. Samt vilka komplexiteter avseende ansvarsfördelning och professionssträvanden som framträder och hur dessa kan förstås utifrån ett maktperspektiv. Examensarbetet behandlar även den problematik som berör den kommunala rapportens datainsamlingsmetod, och hur problematiken kan synliggöras utifrån ett maktperspektiv. Studiens teoretiska utgångspunkter härrör från Foucaults tankar om disciplinär makt samt Skeggs forskning gällande subjektskapande och respektabilitet. Resultatet och diskussionen visar på att fördelning av ansvar är ett känsligt ämne inom arbetslaget, där starka vänskapsband och principer gällande rättvis fördelning gör processen att gå från en platt till en stratifierad organisation komplex. Utifrån detta kan även förskollärarens professionalisering belysas då denna är nära kopplad till förskollärarens förtydligade ansvar. Resultatet och diskussionen visar även på att den kommunala rapportens datainsamlingsmetod riskerar att placera individen i en ofördelaktig situation. Då de frågor den kommunala rapporten ställer är känsliga att besvara i den kontext som individen befinner sig i. De slutsatser som kan dras utifrån studien är att 40 år av arbetslag i förskolan konstruerar starka normer. Normer som kan vara svåra att förena med förskollärarens professionalisering och förtydligade ansvar.

Detta är en kvalitativt utformad studie med sociokulturell och mikrosociologisk teoriansats med samspel, kommunikation och relationskompetens som huvudfokus. Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares och barnskötares uppfattning om konflikt som begrepp, hur konflikter hanteras inom arbetslaget samt huruvida konflikter kan komma att påverka arbetsklimatet mellan kollegorna. Förutom teoretisk ansats har tidigare forskning inom begreppet konflikt samt olika modeller och strategier för konflikthantering studerats och skrivits fram. Vi har använt oss av hermeneutisk metodansats där vi med hjälp av tolkning, förståelse och förmedling, har undersökt informanternas egna upplevelser av vårt valda ämne. Vi valde att göra semistrukturerade och ljudupptagna intervjuer för att få en fördjupning i vår empiri. Intervjuutskrifterna användes sedan i tolkning och analys. Åtta förskollärare och barnskötare intervjuades vilket vi ansåg var passande för studiens omfattning och för den mängd empiri vi önskade sammanställa. Resultatet visar på att konflikter hanteras genom öppen kommunikation och med hjälp av andra parter, exempelvis chefen. Det visar även att begreppet konflikthantering tolkas och förstås som ett inkluderande av att förebygga samt lösa konflikter. Informanterna diskuterar att konflikter påverkar deras arbetsklimat i stor omfattning och vidare även verksamheten med barnen.

Lärande och utveckling är två begrepp som kontinuerligt ska diskuteras i arbetslaget i förskolans verksamhet. Hur lärande uppfattas och kommer till uttryck skiljer sig från individ till individ. Studiens syfte är att bidra med ökad förståelse för vilka lärandemöjligheter som arbetslag beskriver att förskolans utegård erbjuder. Forskningsfrågorna i studien syftar till att undersöka vilka möjligheter till lärande arbetslag beskriver att förskolans utegård erbjuder, hur lärandemöjligheter kommuniceras i arbetslaget samt vilka hinder som uttrycks begränsa lärandemöjligheterna på förskolans utegård. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fyra fokusgruppsintervjuer genomförts där resultatet analyserats utifrån en tematisk analys. Arbetslagens förståelse för lärandemöjligheterna på förskolans utegård har tolkats genom det sociala representationsteoretiska perspektivet. Resultatet visade hur arbetslagen upplevde hinder i form av brist på kollegial samtalstid och utegårdens utformning för att utveckla lärandemöjligheter på utegården. Genom att regelbundet föra kollegiala samtal samt ta tillvara på arbetslagens individuella kunskaper, kan förståelsen samt arbetet utvecklas i arbetslaget kring utegårdens lärandemöjligheter.

Syftet med studien är att undersöka och analysera hur förskollärare konstruerar sitt undervisningsansvar i förskolan i relation till övrig personal. Studien utgår från en socialkonstruktionistisk teori och en kvalitativ metod med gruppintervju som datainsamlingsmetod. Gruppintervjun genomfördes med tre förskollärare i Norrbotten där svaren från gruppintervjun har legat till grund för studiens resultat. I resultatet framträder det att förskollärare konstruerar sitt undervisningsansvar i relation till övrig personal i enighet med förskolans styrdokument. Förskollärarna uttrycker en vilja att ta sitt undervisningsansvar och att detta skapar möjligheter för barnen i förskolans utbildning. Undervisningsansvaret möts dock av utmaningar på grund av att förskolan historiskt sett fördelat arbetet i arbetslaget på ett jämlikt sätt samtidigt som övrig personal gör ett motstånd gentemot förskollärarnas ansvar. Detta har i sin tur resulterat i att förskollärarna är rädda för att ta undervisningsansvaret och uttrycker begränsande tillvägagångssätt för att kommunicera sitt ansvar i relation till övrig personal i arbetslaget.

I vår studie undersökte vi hur förskollärare upplever den nya tjänsten av förste förskolläraren. Vi ville därför undersöka närmare vad den kompetensmässiga skillnaden är mellan förskollärare och förste förskollärare, samt hur upplevs deras yrkesmässiga relation till varandra. Vi valde att undersöka vår frågeställning genom intervjuer och tog därför kontakt med olika förskolor för att få en bredare syn om upplevelse mellan förskollärare och förste förskollärare. Resultatet av undersökningen blev att synen på den nya tjänsten togs emot på både positivt och negativt sätt. Förskollärarens syn på den nya tjänsten upplevdes som att förste förskollärare är till för att inspektera verksamheten. Uppsatsen visade att förste förskolläraren är ett stöd och ett bollplank för kollegorna i verksamheten men samtidigt en länk mellan kollegorna och ledningsgruppen i form av chef, rektor och biträdanderektor. / In our study, we investigated how preschool teachers experience the new service of the first preschool teacher. We would therefore investigate more closely what the competence difference is between preschool teachers and first preschool teachers, as well as how their professional relationships with each other are experienced. We chose to investigate our question through interviews and therefore contacted different preschools to get a broader view of the experience between preschool teachers and first preschool teachers. The outcome of the survey was that the vision of the new service was received positively and negatively. The preschool teacher's view of the new service felt that the first preschool teacher is there to inspect the business. The thesis showed that the first preschool teacher is a support and a ballboard for colleagues in the business but at the same time link between the colleagues and the management team in the form of chief, principal and deputy rector.

Syftet med studien är att studera hur förskollärare tänker kring miljöns betydelse på en modulförskola, hur förskollärare resonerar om organisation och struktur i det större arbetslaget och i större barngrupper i modulförskolor. Vi gör en sammanfattning av modulförskolor för att ge en bild av hur en modulförskola ser ut, hur stora är barngrupperna och hur fungerar samarbetet i arbetslaget. För att fördjupa oss och få en inblick i detta valde vi att genomföra åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare från fyra olika modulförskolor, två har funnits längre tid och två är relativt nya. Vi har valt att i arbetet benämnda dessa förskolor som modulförskolor, på grund av konfidentialitet. I studiens resultat beskriver de medverkande förskollärarna hur de arbetar med gruppindelningar och hur organisation och struktur samt miljöns inverkan fungerar i dessa förskolor. Efter bearbetning av data framkom olika temana baserat på våra två forskningsfrågor. Temana är modulförskolors miljö, modulförskolans byggnad, organisation och struktur, gruppindelning och arbetslaget i modulförskola. Det framkommer i resultatet under temana att förskollärare delar in barnen i två stora grupper först. Indelningen görs efter ålder i första hand och därefter görs delningen i de två grupperna till mindre grupper. Respondenterna beskriver att i de små grupperna utgår de från barnperspektivet, men det framkommer även att indelningen utifrån pedagogens perspektiv. Struktur och organisation är en viktig faktor i arbetet på modulförskolor och indelning av barnen är en central del i den organisationen.