The purpose of this study is from a teacher’s perspective to examine how schoolteachers experience the possibilities of learning from each other within their work team and to shed some light on how teachers believe that cooperation affects their ability to learn and improve on a daily basis. My research questions are: What is the general discussion among the teachers concerning daily capacity building from enhanced teamwork? How important is well-functioning cooperation between co-workers for learning and daily capacity building? What are the prerequisites for a well-functioning learning situation within the work team? The study is based on five qualitative interviews with teachers within the same school but from different teaching backgrounds based on what grade they teach, what subjects they teach, and they belong to different work teams within the school. The interviews are semi-structured. The results have been analysed from a perspective based on the theories of organisational pedagogy and learning organisations.The results implies that the work teams does not function as a forum for exchanging experiences and learning from each other. Cooperation does, however, exist within the work teams and it has positive effects on other work related aspects, but not on individual daily capacity building. The teams are primarily used for exchange concerning more common and practical issues. This seems to be the situation due to lack of time, priority and structure. The teachers in my study believes that the work team is a vital and important part of their everyday work and it is a forum they wish to exist even if the teams are not today working as wanted when concerning capacity building. The use and functioning of the work teams at the school for this study should be carefully evaluated and improved if the work teams should also function as an effective tool for daily capacity building for the teachers.

Our essay begins with two experience-based stories where we want to discuss problems that may arise during personal meetings in preschool. What we have experienced, and which also occurs in the stories is that meeting situations often loses focus and the main subject often gets overlooked. In this essay we have focused on the adults in preschool, teachers who meet every day and the tools we can use to be able to familiarize and understand the interaction between these. The purpose was to investigate and try to understand why conflicts in the meeting of educators arises. The aim was also to critically examine our role and our actions in the stories. Important concepts and investigating issues of our essay is teams and responsibilities, language and communication and how differently we can perceive the same thing. Another important concept to discuss in a profession that is characterized by close relations are power. Ethics and its importance for understanding other people is also an important aspect. We have chosen to write this essay in the essay form, which also forms the basis for our method. Since we are constantly reflecting about this, it was natural to have a hermeneutic approach where understanding is the foundation for our thoughts and reflections. We reflected on our own actions, but also try to put us into and understand how the other people we work with thought and acted. What is the basis for our own actions and why act the people that we describe in our stories as they do?

Denna uppsats handlar om hur jag som fritidspedagog ser på samverkan mellan skola och fritidshem. Den tar avstamp i ett möte mellan mig och en lärarkollega. Dilemmat som uppstår handlar om hur vi ser på prioriteringen av våra egna och varandras uppgifter inom ramen för samverkan. Vilken uppgift är viktigast att prioritera när det är brist på personal? Mitt syfte med den här uppsatsen är att öka min förståelse för hur vi bättre kan samverka på, mellan och efter lektionerna. Det gör jag genom att undersöka mitt dilemma utifrån ett flertal frågeställningar om hur yrkesrollen ser ut och vad samverkan innebär för olika yrkesgrupper. Genom essäskrivandet har jag möjlighet att undersöka och reflektera över yrkesrollen som sådan, både ur mitt eget perspektiv och ur mina lärarkollegors synvinkel. Jag fördjupar mina lärdomar genom att koppla de till relevant litteratur i dessa frågor och gör även nerslag i läroplanen för att undersöka vad den förmedlar om hur samverkan bör praktiseras i skolornas verksamheter. Essäskrivandet som metod har bidragit till att jag numera har en större förståelse för lärarkårens perspektiv på samverkan. Det har även breddat min uppfattning om vad begreppet innebär och ökat mitt intresse för att finna lösningar till hur vi framtiden samarbetar och samverkar med varandra på ett mer givande sätt.

Denna studie syftar till att synliggöra och lyfta fritidspedagogers, fritidshemlärares samt rektorers upplevelser och tankar om ansvar och arbetsfördelning. Studien behandlar hur arbetsfördelningen, arbetslaget och arbetsuppgifterna påverkas av behörig eller obehörig personal i fritidshemmet. Studien har genomförts via intervjuer och mailkorrespondens. Resultatet för studien visar att behörig personal i fritidshemmet upplever sig bära det pedagogiska huvudansvaret för fritidshemmets verksamhet, men även gällande vägledning och planering av uppgifter för den obehöriga personalen i verksamheten. Rektorerna anser sig bära det yttersta och övergripande ansvaret för att skapa förutsättningar för sin personal så att de ska kunna utveckla och utöva sin yrkesprofession.

Inom systemutveckling är det viktigt att man använder den eller de metoder som lämpar sig bäst till projektet. De mest populära systemutvecklingsmetoderna är de agila metoderna. Att utveckla agilt innebär att man jobbar iterativt och inkrementellt och följer tolv grundprinciper för att skapa värde till kunden. Författarna till denna uppsats har utvecklat ett informationssystem under en månad där de tillämpat agila principer samt metodelement från SCRUM och Extreme Programming, och dokumenterat processen för att undersöka för- och nackdelarna med detta inom ett mikroprojekt.

Att höja statusen på förskolläraryrket är en pågående debatt, likaså sker för närvarande revideringar av förskolans styrdokument för att säkra förskolans kvalitet. Trots detta tycks en tabubelagd hierarki råda där känsligheten i att göra skillnad på kompetenser står i vägen för en tydlig arbets- och ansvarsfördelning. Studiens syfte är att belysa komplexiteten i hierarkin mellan förskollärare och barnskötare. Genom en kvantitativ forskningsansats framställs ett resultat som visar på att en stark tabu upplevs av att skilja på kompetenser mellan yrkeskategorierna och att hierarki existerar i förskolan på olika sätt. Slutsatsen av studien är att tabun och de dolda maktstrukturer som råder riskerar att påverka förskolans kvalitet om inte diskussionen gällande arbetsfördelning utifrån skilda kompetenser lyfts fram i ljuset.

Syftet med studien är att undersöka hur tre svensklärare ser på sitt yrke. Hur beskriver de sin uppgift, sin kompetens och sin arbetssituation? I den första delen studeras vad som enligt lärarna är svenskämnets mest centrala innehåll och hur de ser på sin egen roll. Den andra delen handlar om lärarnas erfarenheter av utbildning och deras syn på kompetensutveckling. I den tredje delen studeras hur lärarna upplever sin egen arbetssituation. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med tre kvinnliga lärare i grundskolan. Samtliga lärare anser att svenskämnets främsta uppgift är att ge eleverna goda kunskaper i tal och skrift. Lärarnas ambition är att väcka intresse för ämnet och stimulera elevernas fantasi. De menar att goda ämneskunskaper, engagemang och intresse för det egna ämnet är en förutsättning för att motivera eleverna. Kontinuerlig vidareutbildning är enligt lärarna av stor betydelse, och de efterlyser främst utbildning i att arbeta med och bemöta elevernas förändrade språkbruk. Samtliga lärare ger uttryck för att de trivs med sitt yrke. Arbetslaget beskrivs som en resurs, både kunskapsmässigt och socialt. Samtidigt upplever lärarna att arbetssituationen är pressad. Stora klasser och elever som inte når målen gör att de ofta känner sig stressade. Det finns inte tillräckligt med tid för eleverna, och det finns heller inte tid för egen återhämtning. Samtliga lärare önskar fler lärare i skolan och att samarbetet mellan arbetslagen utvecklas ytterligare. De anser också att skolans personal bör samverka med hemmen i större utsträckning.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om förskolepedagogers förhållningssätt för betydelsen av materialets placering i ateljén för barns inflytande och lärande. Genom en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod har åtta förskolepedagoger intervjuats. Det insamlade materialet har analyserats genom en innehållsanalys utifrån begreppen barns inflytande och lärande. Resultatet visar på mönster för vilka val och möjligheter som finns vid placering av material. Förskolepedagogerna som arbetat tillsammans längst hade i princip allt material tillgängligt för barnen. Tillgängligt material ansågs dock inte vara detsamma som obegränsat användande då barnen skulle ha ett syfte vid sitt skapande. Förskolepedagogernas förhållningssätt bidrog till ett djupare lärande för barnen med hjälp av de didaktiska frågorna, vilket också bidrog till barnens inflytande. Ett långvarigt samarbete inom arbetslaget tycks ha kunnat erbjuda förskolepedagogerna att utveckla en gemensam värdegrund kring pedagogiskt viktiga frågor.

I föreliggande licentiatuppsats används verksamhetsteori som teoretiskt ramverk (Engeström 1987/2014). Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskolans dokumentationspraktiker genom att granska hur två arbetslag som arbetar med de yngsta barnen, (1-3 år), hanterar ökade krav på synliggörande och analys av varje barns lärande i relation till utvärdering av förskolans kvalitet. Intresset riktas mot vad arbetslagen försöker åstadkomma med sina handlingar kopplade till dokumentation, vilka motsättningar som uppstår i arbetet med dokumentation och utvärdering samt hur detta kan förstås utifrån förskolans kulturhistoriska traditioner. Den huvudsakliga empirin består av inspelade samtal där arbetslagen diskuterar den dokumentation som producerats i samband med det systematiska kvalitetsarbetet. Studiens huvudresultat visar att ett gemensamt motiv som driver båda arbetslagens arbete med dokumentation, är att kunna synliggöra barns självständiga lärande. De centrala handlingarna riktas mot att iscensätta miljöer där barnen förväntas utforska det material som iordningställs medan de vuxna avvaktar barns agerande. I det ena verksamhetssystemet dokumenteras barnens lärande främst för att tillfredsställa behovet av extern granskning, och i det andra dokumenteras huvudsakligen för att följa upp undervisningen och för att svara mot behovet av intern utvärdering och utveckling. Den kulturhistoriska analysen har visat hur olika institutionella styrningslogiker fått implikationer på vardagsarbetet, därmed har utvärderingens roll som styrmedel kunnat synliggöras och problematiseras. Analysen har vidare visat hur motsättningar mellan en socialpedagogisk diskurs och en lärandediskurs påverkar arbetet med uppföljning och utvärdering. Studien bidrar på så sätt till att se dokumentationen ur ett vidgat perspektiv och till att problematisera den förenkling av dokumentationens betydelse för förskolans praktik som exempelvis förekommer i olika stödmaterial och i Skolinspektionens granskningar. / <p>The thesis has an English summary</p>

I en förskoleverksamhet verkar idag olika yrkeskategorier för att skapa de rätta förutsättningarna för att våra barn ska utveckla sitt intresse till ett livslångt lärande. Ett av Skolverkets främsta verktyg för att utveckla- och kvalitetssäkra utbildningen inom förskolans verksamhet går genom ett kollegialt lärande. För att skapa bra förutsättningar för ett kollegialt lärande behöver man förstå hur lärandet hos en vuxen individ skapas och genom det, hur ett arbetslag ges de bästa förutsättningar som finns. Genom begreppet Communities of practice (Wenger, McDermott och Snyder, 2012), som är en beskrivning av en vuxen persons interaktion för att utveckla sin kunskap, skapas grunderna ur en uråldrig och basal utvecklingsprocess som leder till naturliga grupperingar. Dessa spontant skapade grupperingar har ett gemensamt syfte att utveckla sin kunskap omkring ett område eller ämne. Det är i en sådan process som ett kollegialt lärande får sin ansats. Arbetslaget ses som den viktigaste och största resursen i förskolans verksamhet och inom arbetslagets ram verkar förskollärare, barnskötare och outbildad personal, som genom utbildning har nivåer från högskola till gymnasium och ibland ingen alls. Dessa ska tillsammans genom det kollegiala lärandets principer samverka till de ställda kraven utifrån Läroplanen för förskolan (Lpfö 18). Mitt syfte med undersökningen är att skapa en bild av hur förskollärare upplever arbetet med ett kollegialt lärande i arbetslag med en mix av olika yrkeskategorier och kunskapsnivåer och hur förskollärare uppfattar begreppet kollegialt lärande. Resultatet visar bland annat på att det förekommer en varians av uppfattningen av begreppet kollegialt lärande. Det visar också på att det förekommer slitningar inom arbetslagen utifrån friktioner (Stedt, 2013), som skapas av hämmad förhandling eller kommunikationssvårigheter som det också kan kallas. Dessa kan ha sitt utgångsläge i de olika yrkeskategoriernas syn på sin roll och sin betydelse för arbetet med det kollegiala lärandet. / Knowledge is to be regarded as hard currency in today's society. The development of a knowledge society takes place in a high speed. It requires that you as an organization follow along and find ways to develop. The preschool´s task is primarily to help produce knowledge disruptive individuals who never cease to want to learn more. In a preschool environment, today´s different occupational categories work to create the right conditions for our children to develop their interest of lifelong learning. One of the Swedish National Agency for Education´s main tools to develop and quality-assure education within the preschool´s activities through collegiate learning. In order to create good conditions for collegiate learning, one needs to understand how the learning of an adult individual is created and how through that is given a team the best conditions available. Through the concept of communities of practice (Wenger, McDermott &amp; Snyder, 2012), which is a description of an adult's interaction to develop their knowledge where the foundations are created from an ancient and basic developmental process, which leads to natural groupings. These spontaneously created groupings have a common purpose to develop new knowledge about a special area or subject. It is in such processes that collegial learning gets started. In the environment of the preschool the team is seen as the most important and valuable access and in the frame of the teams, different professions collaborate. It is preschool teachers, nannies and uneducated personal, all with different levels of education and knowledge. The levels of education are extended between college and gymnasium, and sometimes no education at all. It is expected of the members of the teams to cooperate through the concept of collegiate learning principles to meet the requirements of the curriculum of preschool (Lpfö 18). Out of Maslows theories of motivation (Hedegaard Hein, 2012) you can get an insight of what motivates an individual on a personal level and what movement of forces affect the collegiallearning and what obstacles that can emerge. My intention with this research is to create a perception around how preschool teachers perceive the teamwork out of the variation of professions and levels of skills. I also want to know how preschool teachers perceive the concept of collegial learning. The result of this research shows amongst other things that there is a variation of perceptio around the concept of collegial learning. It also shows an occurrence of frictions between workers in the teams. One of the reasons to this friction is created from the concept of hampered negotiation or you can call it communication difficulties. These difficulties can be caused by the variation of professions and the perspective of the role of each person and its meaning in the work environment.