The purpose of our study is to gain an increased understanding of how the preschool teacher's clarified responsibility has affected the work team in general and in terms of the division of responsibilities of tasks. The questions that are central to this study are; is there any difference in work tasks within the work team? How does the division of responsibilities of the work team differ in practice from what is formulated in the preschool curriculum? How does the work team respond to the clarified responsibility in the curriculum? As a method, we have used a questionnaire study with a qualitative nature. The reason for this is to bring in the quantitative aspect, ie. to be able to see how several departments view the phenomenon and partly from a qualitative point of view so that we have the opportunity to take part in the personal experience. As a theoretical framework, we have used curriculum theory where we explore the different arenas, but also the framework factor theory is a central part of our analysis. During the work process, several interesting thoughts have emerged regarding the flat versus the hierarchical internal organization of the work team, the importance of a functioning collaboration but also thoughts about a complex and difficult-to-define leadership and the childminder's role in terms of inclusion and influence in daily activities. / Syftet med vår studie handlar om att få en ökad förståelse för hur förskollärarens förtydligade ansvar har påverkat arbetslaget i stort samt vad gäller ansvarsfördelning av arbetsuppgifter. De frågor som vi har ställt samt utgått från är; finns det någon skillnad i arbetsuppgifter inom arbetslaget? Hur skiljer sig arbetslagets ansvarsfördelning i praktiken mot vad som formulerats i förskolans läroplan? Hur ställer sig arbetslaget till det förtydligade ansvaret i läroplanen? Som metod har vi använt oss av en enkätstudie med kvalitativ karaktär. Anledningen till detta är för att dels få in den kvantitativa aspekten dvs. att kunna se hur flera avdelningar ser på fenomenet och dels ur ett kvalitativt hänseende för att vi ska ha möjlighet att ta del av den personliga upplevelsen. Som teoretiskt ramverk har vi använt oss av läroplansteori där vi utforskar de olika arenorna men även ramfaktorteorin utgör en central del i vår analys. Under arbetsprocessen har flera intressanta tankar framkommit vad gäller den platta kontra den hierarkiska inre organisationen hos arbetslagen, vikten av ett fungerande samarbete men även tankar kring ett komplext och svårdefinierat ledarskap samt barnskötarens roll vad gäller dess inkludering och inflytande i den dagliga verksamheten.

Föreliggande studie syftar till att undersöka förskollärares ledarskap i relation till arbetslaget och hur utformandet av deras gemensamma arbetssätt som främjar barngruppens trygghet kan se ut. För att undersöka syftet har vi skickat ut enkäter med frågor inriktade på ledarskap, arbetssätt, och barns trygghet. Vi har använt oss av en diskursanalys för att identifiera ledarskapets och arbetssättets likheter och skillnader. Utifrån frågeställningarna, beskrivningarna och diskurserna har vi fått ett resultat som visar på att ledarskapet varierar mellan förskollärarna. Ett tydligt ledarskap synliggörs om förskolläraren har fler erfarenheter. Vanliga strategier som vi har kunnat urskilja för att leda ett arbetslag till ett gemensamt arbetssätt är att arbeta nära läroplanens mål i och med ansvaret för kvalitén i undervisningen. Det är även förekommande att som ledare vara inlyssnande för kollegors åsikter och tankar. I det gemensamma arbetssättet i arbetslaget visar resultaten i diskursen att öppen dialog, ha samma förhållningssätt och olikheter främjar att verksamheten vidareutvecklas. Resultaten visar även att arbetslagen arbetar på olika sätt för barns trygghet i relation till barngruppen. En del prioriterar närvarande pedagoger medan andra betonar vikten av rutiner på avdelningen.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse kring konflikter inom pedagogiska arbetslag i förskolan och hur de hanteras. De frågeställningar som studien utgår ifrån är; vad anser förskollärare kan bli föremål för konflikt inom ett pedagogiskt arbetslag i förskolan?, hur hanteras de konflikter som uppstår i pedagogiska arbetslag enligt förskollärare? samt vad kan ha betydelse för hanteringen av konflikter inom pedagogiska arbetslag i förskolan enligt förskollärare? För att besvara frågeställningarna genomförs kvalitativa intervjuer i form av halvstrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare. Dessa intervjuas angående deras erfarenheter av konflikter och konflikthantering inom pedagogiska arbetslag i förskolan. För att tolka studiens resultat används bland annat Galtungs ABC-modell. Denna modell syftar till är att synliggöra en konflikt och hur den bäst kan hanteras beroende på vart konflikten har sin tyngdpunkt vilket kan vara i A-hörnet (attityder), B-hörnet (beteenden),eller C-hörnet (motsättningar). Informanternas svar visar på att det är mycket som kan bli konflikter i pedagogiska arbetslag och att hur de hanteras kan skilja sig åt. De flesta mindre konflikter löses inom arbetslaget, men när konflikter blir större och ofta i kombination med att de blir personliga så kan hjälp av rektor eller utomstående part kopplas in. Att ta tag i konflikter tidigt, ha en konstruktiv kommunikation och ett tillåtande klimat påpekas som viktigt för hanteringen för att kunna deskalera en konflikt medan det motsatta kan eskalera en konflikt. Vikten av att ha forum för att kunna ventilera och samtala om konflikter pekas också ut som viktigt samt en tydlig ledning.

Syfet med denna studie är att beskriva sex lärares uppfattningar om hur samverkan mellan fritidshemmet och skolan tar sig i uttryck. Studien använder samverkansteori som teoretisk utgångspunkt för att avgränsa och förstå samverkan. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, datainsamlingen bestod av intervjuer och utgick från ett snöbollsurval. Studieobjekten var tre fritidslärare och tre klasslärare verksamma inom lågstadiet, från tre olika skolor. Resultatet visar på att de olika yrkesrollerna har olika ingångar till arbetet i skolan men att fritidspedagogiken sällan tas tillvara på. Det framkommer att vid god samverkan ses eleverna som ett gemensamt ansvar och att eleverna tjänar på en god samverkan mellan fritidslärare och klasslärare. Tidigare forskning pekar på problemet med tidsbrist och att förutsättningar för samverkan inte möjliggörs när lärarna inte har gemensam planeringstid. Lärarna i studien lyfter fram rektorernas roll i möjliggörandet av samverkan, de uttrycker också en önskan för mer gemensam planeringstid i arbetslag. Vidare forskning med förskollärare som är verksamma inom skolan samt rektorer och skolledning skulle kunna bidra med intressanta infallsvinklar och kunskap utifrån deras perspektiv och upplevelser om samverkan. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Syftet med min studie är att få veta hur den pedagogiska utvecklingen bedrivs i arbetslaget, med fokus på pedagogiska diskussioner, utvärdering av undervisningsmetoder och diskussion om aktuell forskning? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. I undersökningen deltog två rektorer och två lärare med det pedagogiska utvecklingsuppdraget från tre olika gymnasieskolors omvårdnadsprogram, var av en är en friskola. Resultatet visar att friskolan bedriver pedagogisk utveckling med forskning som grund sedan flera år tillbaka. De två kommunala skolorna har nyligen börjat med organiserade former av pedagogisk utveckling i arbetslagen, dock inte med diskussioner om aktuell forskning. Däremot arbetar de kommunala skolorna med utbyte och samarbete med andra instanser i samhället, som även detta är pedagogisk utveckling.

Lärarlag under utveckling / Teachers team in development

På regeringens uppdrag har Livsmedelsverket och Statens Folkhälsoinstitut tagit fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen eftersom det har blivit ett samhällsproblem med fetma och ökad vikt bland barn och vuxna. Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva hur pedagoger ser på barn och mat. Finns det olika tankar och synsätt? Hur viktigt är det med regler när det gäller mat? Hur mycket ansvar ska pedagogerna ha när det gäller vad barnen ska äta på förskolan. Hur mycket inflytande ska föräldrarna ha när det gäller vad det serveras för mat till deras barn? Jag tog kontakt med en förskola i Malmös stadsdel centrum och intervjuade åtta pedagoger om deras syn på barn och mat. Jag tolkar resultatet så att i förskolans kultur ingår en stark tilltro till fasta regler och det är viktigt i samarbete med kollegor, kontakten med föräldrar och barn. Regeltilltron är dock laddad pga. att pedagogerna har olika uppfattningar vilket kan beskrivas som en dold konflikt i förskolan. I min slutsats har jag kommit fram till att det finns många olika tankar och synsätt hos pedagogerna. Arbetslaget behöver tid för regelbundna diskussioner om hur de ska arbeta med förhållandet kring barn och mat. Förskolan skulle kunna arbeta med tema utifrån ett hälsoperspektiv där barnen får en medvetenhet om sin hälsa förknippat till mat.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad lärare på två olika skolor anser om arbetslagens funktion, hur dessa är organiserade samt vilka frågor arbetslagen arbetar med. Med dessa utgångspunkter vill vi undersöka huruvida arbetslagens arbete stämmer överens med de tankar som finns kring arbetslag i läroplanerna, Lpo 94 och Lpf 94. Undersökningen visar att de medverkande lärarna är positivt inställda till att arbeta i arbetslag, de flesta anser att arbetslagen fungerar förhållandevis bra. Dock är uppfattningen att arbetslag ibland kan fungera mindre effektivt, pga. den stora arbetsbelastningen. Arbetslagen fungerar bättre på den undersökta gymnasieskolan än på grundskolan, då arbetslagen är organiserade på olika sätt. De frågor man arbetar med i arbetslagen är främst sådant som handlar om elevvård och praktiska frågor, och rör sig inte i stor utsträckning om diskussioner kring pedagogik, samverkan eller ämnesövergripande undervisning. Detta innebär att arbetslagen inte så ofta hinner diskutera det som är formulerat i läroplanerna.

Detta är ett examensarbete som genomfördes som ett utvecklingsarbete på en förskola som ligger i Malmö. I detta utvecklingsarbete samarbetade vi med ett arbetslag, som bestod av två barnskötare och en förskollärare. Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera samt försöka ge förslag till en utveckling av pedagogernas språkutvecklande arbetet. Detta syfte framkom då arbetslaget hade uttryckt sig till oss att de hade svårigheter i att ta sig vidare inom detta område, samt att se hur arbetet hjälper barnens språkutveckling. Våra frågeställningar under arbetet var “Hur ser det språkutvecklande arbetet ut hos arbetslaget på avdelningen Granen? Hur kan Granen arbeta vidare med sitt arbete inom språkutvecklande arbete? Hur kan vi hjälpa arbetslaget utveckla deras reflektionsarbete?” Vilka är arbetslagets uppfattningar om reflektionsmaterialet? Under utvecklingsarbetet så har vi använt oss utav den sociokulturella teorin, konstruktivismen och Donald Schöns tankar om reflektion som teoretiska perspektiv för lärande och tänkande. I studien använde vi oss utav metoderna aktionsforskning och intervjuer. I resultatet framkom betydelsen av att använda sig utav ett reflekterande arbetssätt både individuellt och inom arbetslaget. I och med att det framkom att arbetslaget behövde utveckla deras reflektionsarbete så skapade vi ett reflektionsmaterial med frågor, för att arbetslaget skulle få syn på det de inte ser, vilket arbetslaget sedan gav respons på.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur det ämnesövergripande samarbetet fungerar i arbetslagen på en gymnasieskola. Vi vill även synliggöra och jämföra lärarnas och rektorns visioner inom detta område. Inledningsvis ges en litteraturöversikt angående arbetslagsarbete och ämnesövergripande samarbete. Genom en enkätundersökning av lärarna på den aktuella gymnasieskolan samt genom en intervju med skolans rektor vill vi belysa det faktiska förhållandet i frågeområdet för vårt arbete.Sammanfattningsvis pekar våra resultat på att det hos lärarna finns både ambition och kompetens att arbeta ämnesövergripande, men att det praktiska utförandet bromsas av olika omständigheter. Den faktor som främst visar sig försvåra detta samarbete är tidsbrist. Ytterligare faktorer av betydelse som försvårar det ämnesövergripande samarbetet är lokalernas utformning, schemaläggning och en ökad decentralisering. Vår undersökning visar på viss skillnad mellan lärarnas och rektorns uppfattning främst när det gäller tidsaspekten.