Spelling suggestions: "subject:"behöriga"" "subject:"behörighet""
1 |
Grundfilosofiska ideér och pedagogisk verklighet : En jämförelse mellan behöriga och obehöriga lärarePettersson, Martin January 2007 (has links)
I min uppsatts så undersöker jag om det finns någon uppenbar pedagogisk skillnad mellan behöriga och obehöriga lärare. I undersökningen så deltog två outbildade och två utbildade lärare. Jag gör undersökningen genom grundfilosofiskt perspektiv. Jag börjar med att ge lite statistik på hur fördelningen har varit mellan behöriga och obehöriga lärare från 1990-talets början till en början in på 2000-talet. Redovisar sedan fyra grundfilosofier essentialism, perennialism, progressivism och rekonstruktionism. Efter detta redovisar jag mina intervjuer och filminspelningar samt tolkar och redovisar dessa. Jag kommer framtill att jag inte kan se någon uppenbar skillnad i min intolkning av de olika lärarna vare sig de är utbildade eller inte.
|
2 |
Behörighet, befogenhet och ansvar : en studie av fritidspedagogers och lärare i fritidshems upplevelse av sin professionNordahl, Sebastian, Svensson, Therese, Svensson Klasson, Frida January 2018 (has links)
Denna studie syftar till att synliggöra och lyfta fritidspedagogers, fritidshemlärares samt rektorers upplevelser och tankar om ansvar och arbetsfördelning. Studien behandlar hur arbetsfördelningen, arbetslaget och arbetsuppgifterna påverkas av behörig eller obehörig personal i fritidshemmet. Studien har genomförts via intervjuer och mailkorrespondens. Resultatet för studien visar att behörig personal i fritidshemmet upplever sig bära det pedagogiska huvudansvaret för fritidshemmets verksamhet, men även gällande vägledning och planering av uppgifter för den obehöriga personalen i verksamheten. Rektorerna anser sig bära det yttersta och övergripande ansvaret för att skapa förutsättningar för sin personal så att de ska kunna utveckla och utöva sin yrkesprofession.
|
3 |
KARRIÄRREFORMEN FÖR LÄRARE. : Förstelärare i slöjd. Vad krävs för att bli det och hur kan vägen dit se ut?Gyllentall, Jenny January 2024 (has links)
Det finns 10522 förstelärare i Sverige, av dem är det endast 324 förstelärare i slöjd. Syftet med detta examensarbete är att få kunskaper om karriärreformen för lärare och förstelärare, och även se hur vägen till förstelärare i slöjd kan se ut. Med denna studie kommer följande tre frågor besvaras: vad upplever slöjdlärare krävs för att bli förstelärare i slöjd? Vilka strategier har använts för att bli förstelärare i slöjd? Vilka hinder har stötts på för att kunna bli förstelärare i slöjd? För att kunna få ett resultat till frågeställningen har jag intervjuat fem lärare som undervisar i slöjd och som är förstelärare. Respondenternas svar har jag sedan analyserat och jämfört med tidigare forskning som beskrivs i studien. De fem lärare som intervjuats har alla pratat om olika strategier så som att visa sig engagerad i skolutveckling på sin skola. Kunna visa utåt att du utvecklar dig själv och undervisningen kontinuerligt, samt att du delger dina kollegor i både ämnet slöjd och annat som du tror kan hjälpa dem nå ett utvecklingsmål. Vidare skulle jag vilja att det gjordes en kvantitativ forskning på procentuträknade siffror antalet förstelärare i vartdera ämne jämfört med hur stora de olika ämnena är i grundskolan
|
Page generated in 0.0285 seconds