Syftet med studien är att undersöka och analysera hur förskollärare konstruerar sitt undervisningsansvar i förskolan i relation till övrig personal. Studien utgår från en socialkonstruktionistisk teori och en kvalitativ metod med gruppintervju som datainsamlingsmetod. Gruppintervjun genomfördes med tre förskollärare i Norrbotten där svaren från gruppintervjun har legat till grund för studiens resultat. I resultatet framträder det att förskollärare konstruerar sitt undervisningsansvar i relation till övrig personal i enighet med förskolans styrdokument. Förskollärarna uttrycker en vilja att ta sitt undervisningsansvar och att detta skapar möjligheter för barnen i förskolans utbildning. Undervisningsansvaret möts dock av utmaningar på grund av att förskolan historiskt sett fördelat arbetet i arbetslaget på ett jämlikt sätt samtidigt som övrig personal gör ett motstånd gentemot förskollärarnas ansvar. Detta har i sin tur resulterat i att förskollärarna är rädda för att ta undervisningsansvaret och uttrycker begränsande tillvägagångssätt för att kommunicera sitt ansvar i relation till övrig personal i arbetslaget.

En av utmaningarna svensk skola ställs inför idag är att ge nyanlända ungdomar möjlighet att tillägna sig det svenska språket samtidigt som de utvecklar sina ämneskunskaper. Denna studie undersöker hur språkutvecklande matematikundervisning bedrivs i två klasser inom språkintroduktionsprogrammet på gymnasiet genom klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer med två lärare som undervisar i matematik på språkintroduktion. Materialet analyseras och diskuteras sedan i relation till tidigare forskning om språkutvecklande ämnesundervisning och flerspråkig matematikundervisning. Resultatet visar att lärarna är medvetna om att elevernas flerspråkighet kan vara ett stöd i matematikinlärningen och att de strävar efter att bedriva undervisning som till viss del gynnar flerspråkighet och språkutveckling. Möjliga utvecklingsområden kan vara att bjuda in eleverna mer i undervisningen och öka förekomsten av elevaktivitet.

Sammanfattning Utgångspunkten i den här studien har varit lärarens muntliga kommunikation och hur den kommer till uttryck i den konkreta undervisningssituationen med fokus på skolämnet idrott och hälsa. Pedagogisk forskning om lärande och ämnesdidaktisk forskning brister ofta i att hänsyn ej tas till lärarens roll och dennes muntliga kommunikation i undervisningen. Området är relativt outforskat vilket är förvånande då lärarens främsta redskap är hennes tal. Syftet med den här studien var att ge en bättre förståelse för hur lärares muntliga kommunikation kommer till uttryck och om ämnets karaktär är av betydelse. För att ta reda på detta har jag använt mig av en kvalitativ forskningsansats med intervjuer och observationer som undersökningsmetod. Med hjälp av pedagogisk retoriska begrepp har jag utvecklat en modell för att förstå hur den muntliga kommunikationen fungerar och vilka konsekvenser den kan ha för undervisningen. Resultaten visar att det finns en skillnad i hur lärares tal kommer till uttryck mellan olika ämnen och hur det är ämnenas karaktär som bidrar till detta. Resultaten presenteras och kategoriseras under vad som inom pedagogisk retorik kalla lärarens undervisningsansvar. Med de analysbegrepp som använts och resultaten i form av lärarens undervisningsansvar finns möjligheten att utveckla ett undervisningsspråk för lärare. Detta språk kan användas för att utvärdera och fungera som ett pedagogiskt stöd i planeringen av konkreta undervisningssituationer. / Abstract The starting point of this study has been the teachers’ oral communication and how it is expressed in the concrete educational situation with focus on the school subject physical education. Pedagogical research on learning and school subject didactics research does not take in consideration the teacher and the teacher’s oral communication in the educational situation. The area is relatively unexplored which is surprising since the teacher’s main tool is her speech. The aim of this study was to provide a better understanding as to how teachers’ oral communication is expressed and if the character of the school subject is of significance. To explore this I used a qualitative approach with interviews and observations as investigation methods. I have developed a model using pedagogical rhetorical concepts to help understand how the oral communication works and what consequences it might have on teaching. The result shows a difference in how the teachers’ communication is expressed and that the character of the subject is a contributing factor. The results are presented and categorized under what in pedagogical rhetoric is called teachers educational responsibility. With the analytical tools that have been used in this study and the results that are the teacher’s educational responsibilities the possibility to develop a teaching language for teachers has emerged. This language can be used to evaluate and function as a pedagogical support in the planning of concrete educational situations.