This thesis aims to explore teachers’ and students’ experience and perception of outdoor teaching and learning. Further, it aims to explore influences of outdoor teaching on academic performance in biology and mathematics. The contexts for the thesis are a Swedish high school and Australian environmental education centres. The empirical material comprises student and teacher interviews, and questionnaires and tests answered by students. Theoretical frames of reference are theory of place and three dimensions of learning: content, social and emotional dimensions of learning. The results reveal that the extended physical space had the potential to improve social relations and increase participation, collaboration and on-task communication. However, teachers witnessed a period of up to three months before the students adjusted to outdoor teaching. During that time disciplinary issues were a concern. Teaches’ perceptions were that experience of specific places such as local natural environment was fundamental to forming a sense of belonging and environmental concern. However, teachers described children and students as unfamiliar with local natural environments. Teacher’s perceptions were that media provides knowledge about nature rather than direct experience and children and students were often uncomfortable or afraid in nature. Mathematics followed by language education were the subjects most regularly taught outdoors. Two studies compared classroom education with partly outdoor education in biology and mathematics. Results reveal that students’ performance was equally good, or more developed as a consequence of outdoor teaching. An overarching conclusion is that the possibility to appeal to cognitive, social and emotional dimensions of learning all at the same time has the potential to concretize and broaden the often theoretical approach of high school education, and to contribute to long term episodic memories and a desire to learn. / Denna avhandling syftar till att utforska lärares och elevers erfarenheter av, och uppfattningar om undervisning och lärande utomhus. Vidare syftar den till att undersöka vilken inverkan undervisning utomhus har på elevers resultat i biologi och matematik. Studierna är utförda i en svensk högstadieskola samt vid australiska miljöutbildningscentra. Det empiriska materialet består av elev- och lärarintervjuer samt enkäter och tester besvarade av elever. Det teoretiska ramverket utgår från platsteori samt ett lärandeperspektiv inkluderande tre dimensioner: innehållsliga, sociala och emotionella dimensioner av lärande. Resultaten visar att utemiljöns utvidgade fysiska rum har potential att förändra sociala relationer positivt och leda till ökat deltagande, samarbete, och kommunikation i ämnet  Lärares erfarenhet var dock att det tog upp till tre månader innan eleverna var helt införstådda med utomhusundervisningens innebörd. Under den tiden var oordning i klassen ett hinder. Erfarenhet av specifika platser såsom lokal natur sågs av lärarna som väsentligt för elevernas platstillhörighet och miljöengagemang. Lärare vittnade dock om många elevers främlingskap inför lokala naturmiljöer. Kunskaper om naturen härstammade snarare från media än från egna erfarenheter och eleverna var ofta obekväma eller rädda i naturen. Matematik följt av språk var de ämnen som med störst regelbundenhet undervisades utomhus. I två delstudier jämfördes klassrumsundervisning med undervisning delvis utomhus i biologi och matematik. Resultaten visar på likvärdiga, eller mer utvecklade kunskaper som en följd av utomhusundervisning. En övergripande slutsats är att utomhusundervisningens möjligheter att samtidigt appellera till kognitiva, sociala och emotionella dimensioner av lärande kan konkretisera och vidga högstadieundervisningens teoretiskt inriktade innehåll samt bidra till långlivade episodiska minnen och en lust till lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur genrepedagogiken kan användas i språkinlärningför alla elever eftersom det i den svenska skolan finns elever som har behov av svenska somandraspråk, men som ändå undervisas enligt kursplanen i svenska. Studien inleds med enbeskrivning av de bakomliggande faktorer till det valda problemområdet. En faktor som liggertill grund för valet av problemområde är ett intresse för att undersöka om det genrebaseradearbetssättet underlättar skrivundervisningen för flerspråkiga elever. Detta eftersom denyrkesverksamma läraren ställts inför nya utmaningar i relation till den ökande migrationen.Utifrån tidigare forskning betonar vi ett antal utgångspunkter om genrepedagogik. Till exempelvisar forskning att denna pedagogiska metod skapar möjligheter för eleverna att utveckla engenremedvetenhet och de språkliga drag som utmärker en specifik text. Forskare har ävenpoängterat att denna undervisningsmetod främjar elevernas skrivförmåga som i sin tur stärkerderas självförtroende. För att kunna besvara forskningsfrågorna som denna studie fokuserar påhar sökningar gjorts i ett antal databaser. I metoddelen presenteras bland annat att vårtempiriska material är inhämtat ur databasen Eric. Vi sökte i EBSCO och Proquest för attåterfinna relevant information om detta forskningsområde. Med hjälp av granskade artiklar harvi kunnat skapa en trovärdighet och avgränsa studien. I resultat- och analysdelen diskuterasgenrepedagogiken i möte med svensk skola, användningen av genrebaserad undervisninginternationellt i möte med flerspråkighet samt negativa och positiva effekter avgenrepedagogik.

Denna studie undersöker elevers perspektiv på undervisningen inom de naturorienterande ämnena med elever i årskurs 6. Undersökningen genomförs med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Syftet med studien är att undersöka vad i undervisningen som är motiverande för elever och vad som kan upplevas som negativt utifrån deras perspektiv. Det teoretiska ramverk som används i tolkningen av informanternas utsagor är autentiskt lärande. Analysen utgår från det autentiska lärandets karaktäristiska vinklar: undervisning med genuina miljöer, aktiviteter och utövare samt autentiska komponenter (autentiska uppgifter, expertmodeller, flertalet roller och perspektiv, samarbete, reflektion, tydliga uttryck, lärare- elev (en till en) och autentisk utvärdering). Resultatet visar att den traditionella undervisningen i klassrumssammanhang är till viss del icke motiverande, medans undervisning i naturliga och betydelsefulla sammanhang blir en drivkraft för elever. Resultatet visar även att hur ämnet prioriteras av skolan påverkar elevens upplevelse av den.

Abstrakt Med mitt examensarbete ska jag undersöka modersmålslärarnas genrepedagogiska arbetssätt. Jag tycker att det är intressant att undersöka hur modersmålslärarna tillämpar ett genrebaserat arbetssätt i sin undervisning och hur det i sig genererar den formativa bedömningen samt vilket är modersmålslärarnas tillvägagångssätt för att få sina elever att interagera med varandra.  Genrepedagogik bygger på ett cykliskt arbetssätt som kallas cirkelmodellen för undervisning och lärande där en formativ bedömning är en självklar och nödvändig del. I mitt resultat har jag fått fram att modersmålslärarna hela tiden utgår ifrån samt bygger vidare på sina elevers förkunskaper och förförståelse. Det genrepedagogiska arbetssättet genererar även den formativa bedömningen genom att göra det möjligt för modersmålslärare att vara tydligt om sina elevers styrkor och svårigheter. Den formativa bedömningen bidrar till att eleverna genom olika aktiviteter hjälps åt att få syn på centrala kvaliteter i sina egna eller andras prestationer. (Jönsson, 2017, sid.20).  I mitt resultat har jag även fått fram att modersmålslärarnas genrepedagogiska tillvägagångssätt är en återkoppling självklarhet, vilket innebär att elevernas möjlighet till interaktion och deltagande i lärprocessen ökar. (Lundahl, 2015, s.127). Metoden som ligger till grund för min undersökning är en kvalitativ analys av ett antal observationer. Jag har observerat tre modersmålslärare som är verksamma i samma kommun. I analys och resultatdelen visar jag upp min empiri som syftar till mina frågeställningar om modersmålsläraren har tillämpat en genrebaserad pedagogik i sin undervisning och om detta i sig genererar den formativa bedömningen samt vilket tillvägagångssätt har modersmålslärarna använt sig av för att få sina elever interagera med varandra.

Syftet med den här studien är att undersöka vad ämneslärare säger att de gör för anpassningar för att stötta andraspråkselever i sin undervisning och deras tankar kring fortbildning inom ämnet. Vi vill också ta reda på genom vilka sätt den anpassningen och stöttningen sker. Metoden bestod av tolv semistrukturerade intervjuer med ämneslärare på två olika skolor. Resultatet visar att majoriteten av lärarna anpassar och stöttar i undervisningen för andraspråkselever. Detta skedde främst på språklig väg och genom multimodala inslag i undervisningen. Däremot kunde vi se att den anpassning som skedde inte var baserad på kunskaper om ämnet utan mer var på en försöksnivå. Detta berodde ofta på att de saknade kunskap om hur anpassning och stöttning för andraspråkselever bör gå till.

In this essay we study the practice of teaching and learning through aesthetic learning processes in a Waldorf School. Through an ethnographic field study three Waldorf teachers have been interviewed about their views regarding in what ways aesthetic learning processes are present in their teaching and how learning through these processes is being carried out practically. For the study a specific class has been observed during three days in a Waldorf School in Stockholm to examine how the aesthetic learning processes are being performed in practice. Through the study we have reached the conclusion that in this particular Waldorf School teaching is being performed artistically and through aesthetic approaches and perspectives. This way of teaching is being carried out not only in the aesthetic subjects but also in the theoretic. The results of the study show that aesthetic learning processes are present in almost all of the subjects in this Waldorf School.

I en skola som i hög grad är utrustad med digital teknik utnyttjas ändå inte tekniken till alla de möjligheter som IT erbjuder. Pedagogikens utveckling i förhållande till tekniken diskuteras i det här arbetet utifrån ett lärarperspektiv. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur lärare på gymnasiet använder och integrerar digitala redskap i undervisningen, samt hur de beskriver möjligheter och förutsättningar att utveckla undervisningen med hjälp av digitala redskap. För att få svar på våra frågor har vi gjort en enkätundersökning på fyra kommunala skolor. Våra resultat visar att lärarna använder och integrerar digitala redskap i ganska stor utsträckning, men det finns fortfarande många som inte utnyttjar redskapen fullt ut. Digitala redskap och internet ses som en tillgång för att kunna utveckla undervisningen men kan också skapa problem i form av teknikkrångel och distraktion för eleverna. Kompetensutvecklingsplaner uppfattas inte som genomtänkta vilket kan vara ett hinder för utveckling.

Lärare i Sverige använder i stor utsträckning matematikböcker i matematikundervisningen. Hur lärares uppfattningar påverkar deras undervisning är dock debatterat. Denna studie undersöker därför sambandet mellan lärares användning av matematikböcker och deras uppfattningar om matematik, matematikundervisning och lärande i matematik. Först fick åtta lärare i årskurs 1-3 besvarade en enkät om uppfattningar, och om användning av matematikböcker och sedan intervjuades tre av dem. Resultatet visar att lärarna i olika grad kan ha både en dynamisk och statisk syn på matematik som ämne, och både en konstruktivistisk och traditionell syn på undervisning och lärande i matematik. Resultatet visar även att den lärare som i minst utsträckning tar uppgifter från matematikboken är den lärare som i störst utsträckning visar på en konstruktivistisk syn, medan den lärare som i störst utsträckning tar uppgifter från matematikboken är den lärare som i störst utsträckning visar på en dynamisk och problemlösande syn. Den lärare som befinner sig i mitten vad gäller vart uppgifterna tas ifrån är den lärare som i störst utsträckning håller med om en statisk och platonistisk samt instrumentalistisk syn. Ses uppfattningar om undervisning och lärande i matematik och uppfattningar om matematik som ämne däremot som en enhet går det inte att påvisa ett samband till användningen av matematikböcker. / Swedish teachers tend to use mathematics textbooks in their teaching to a large extent. How teachers’ beliefs impact their teaching is however, debated. Therefore, this study investigated the relationship between teachers’ use of mathematics textbooks and their beliefs about mathematics, mathematics teaching and learning mathematics. Eight 1-3 grade teachers completed a questionnaire measuring their use of mathematics textbooks and their beliefs, three of these were interviewed. The results indicate that the teachers can agree with both a dynamic and a static view of the nature of mathematics, and both a constructivist and traditional view of mathematics learning and teaching. The results also show that the teacher that uses the least amount of tasks from mathematics textbooks is the teacher that to the largest extent holds a constructivist view, while the teacher that uses the most amount of tasks from mathematics textbooks is the teacher that to the largest extent holds a dynamic and problem solving view. The teacher that’s in between the other teachers when it comes to where the tasks are taken from is the teacher that to the largest extent holds a static, platonist and instrumentalist view. However, if beliefs about mathematics, mathematics teaching and learning mathematics are seen as a unit there is no correlation between the use of mathematics textbooks and beliefs.

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisning med genrepedagogiska drag påverkar elevers argumenterande texter i åk 6. Studien utgår från tre frågeställningar som ligger till grund för undersökningen. Dessa frågor rör vilka genredrag elever använder i argumenterande texter före undervisning, hur undervisningen genomförs och vilka genredrag elever använder i argumenterande texter efter undervisningen. Materialet för studien baseras på observationer av genrepedagogiskt baserad undervisning och elevtextanalyser av argumenterande texter skrivna av elever i årskurs 6. Till grund för studien ligger den sociokulturella teorin där läraren stöttar eleverna i sitt lärande samt cykeln för undervisning och lärande. För att analysera texterna före och efter undervisning används en checklista med genretypiska drag för den argumenterande genren. Studien visar tydligt att före undervisning med genrepedagogiska drag har eleverna svårigheter med att skriva väl fungerande argumenterande texter. Med stöd av undervisning om genredrag i argumenterande texter utvecklar eleverna sitt skrivande och skriver i högre grad texter med genrespecifika drag. Dock visar studien att ytterligare stöttning av läraren och mer tid för att lära sig de genretypiska dragen för en text behövs för att eleverna ska klara av att göra egna kreativa val i sina texter.

Sammanfattning Utgångspunkten i den här studien har varit lärarens muntliga kommunikation och hur den kommer till uttryck i den konkreta undervisningssituationen med fokus på skolämnet idrott och hälsa. Pedagogisk forskning om lärande och ämnesdidaktisk forskning brister ofta i att hänsyn ej tas till lärarens roll och dennes muntliga kommunikation i undervisningen. Området är relativt outforskat vilket är förvånande då lärarens främsta redskap är hennes tal. Syftet med den här studien var att ge en bättre förståelse för hur lärares muntliga kommunikation kommer till uttryck och om ämnets karaktär är av betydelse. För att ta reda på detta har jag använt mig av en kvalitativ forskningsansats med intervjuer och observationer som undersökningsmetod. Med hjälp av pedagogisk retoriska begrepp har jag utvecklat en modell för att förstå hur den muntliga kommunikationen fungerar och vilka konsekvenser den kan ha för undervisningen. Resultaten visar att det finns en skillnad i hur lärares tal kommer till uttryck mellan olika ämnen och hur det är ämnenas karaktär som bidrar till detta. Resultaten presenteras och kategoriseras under vad som inom pedagogisk retorik kalla lärarens undervisningsansvar. Med de analysbegrepp som använts och resultaten i form av lärarens undervisningsansvar finns möjligheten att utveckla ett undervisningsspråk för lärare. Detta språk kan användas för att utvärdera och fungera som ett pedagogiskt stöd i planeringen av konkreta undervisningssituationer. / Abstract The starting point of this study has been the teachers’ oral communication and how it is expressed in the concrete educational situation with focus on the school subject physical education. Pedagogical research on learning and school subject didactics research does not take in consideration the teacher and the teacher’s oral communication in the educational situation. The area is relatively unexplored which is surprising since the teacher’s main tool is her speech. The aim of this study was to provide a better understanding as to how teachers’ oral communication is expressed and if the character of the school subject is of significance. To explore this I used a qualitative approach with interviews and observations as investigation methods. I have developed a model using pedagogical rhetorical concepts to help understand how the oral communication works and what consequences it might have on teaching. The result shows a difference in how the teachers’ communication is expressed and that the character of the subject is a contributing factor. The results are presented and categorized under what in pedagogical rhetoric is called teachers educational responsibility. With the analytical tools that have been used in this study and the results that are the teacher’s educational responsibilities the possibility to develop a teaching language for teachers has emerged. This language can be used to evaluate and function as a pedagogical support in the planning of concrete educational situations.