<p>Syftet med denna uppsats har varit att studera hur utvecklingsarbetet med programsrtukturer kan bedrivas i gymnasierskolan. Detta har jag gjort genom att aktivt deltaga i ett programstruktursarbete på teknikprogrammet, samt att intervjua fyra av de medverkande lärarna.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielärares inställning till ämnesövergripande undervisning och i vilken utsträckning man arbetar ämnesövergripande på gymnasiet. Vilka för- och nackdelar som finns med arbetssättet samt elevernas förtjänster och svårigheter med undervisningen är andra frågeställningar. För att få svar på våra frågor skickade vi ut en enkät till ett antal lärare. Då enkätunderlaget inte blev tillräckligt omfattande kunde vi inte dra några generaliserande slutsatser. Vi genomförde även två halvstrukturerade intervjuer för att skapa bredd i undersökningen. Resultaten visar att majoriteten tillfrågade lärare, 52 procent, oftast eller i stort sett alltid arbetar ämnesövergripande, och de oftast arbetar ämnesövergripande inom sina egna ämnen eller med en annan kollega. En fördel med arbetssättet är att eleverna får möjlighet att skapa sig en helhet och se samband i utbildningen. En annan fördel är att lärarna får möjlighet att utbyta tankar och idéer med andra kollegor. En nackdel är att de tillfrågade lärarna upplever att det finns svårigheter med schemaläggningen, men också att det tar för mycket tid att planera. Undersökningen visar även det finns fler förtjänster än svårigheter för eleverna med att arbeta ämnesövergripande.</p>

<p>This study assesses preschool teachers’ views and implementations of individual development plans. The Swedish National Agency for Education (2005b) has established that the individual development plan should point in a forward direction and give the pupil influence over its own learning and development, and it should be a natural ground work for teachers’ and working teams’ continuous followup and workplanning. The agency (2005b) does not establish how the individual development plans should be practically implemented in preschool since its not stipulated by law. Therefore, the aims of this study is to investigate some preschool teachers’ view on the individual development plans and how they work with them. My question formulation is:</p><p>How does preschool teachers use the individual development plans?</p><p>Are there differences in how the preschool teachers in the same working team use the individual development plans?</p><p>To fulfill these aims a qualitative survey with three preschool teachers was utilized. The results are a compilation from the interview questions asked. The results show that the three participating preschool teachers, view positively on using individual development plans in their work. But earlier studies indicates that there are some risks associated with using individual development plans. The risks are about individual focus and assesments which is in contrast to the government’s intention of a more comprehensive view. Even though the preschool teachers uses the individual development plans to bring out the positive qualities and interests in the children, they feel that there are too little time for planning and discussion together with the other teachers in their working team.</p>

<p>I mitt yrke som lärare ingår det bland annat att driva skolutveckling. Med skolutveckling kan</p><p>menas att man förändrar sitt arbete utifrån de erfarenheter man gör i sin vardag i skolan.</p><p>Genom att ifrågasätta sitt yrke hamnar man i en utvecklingsprocess vilken innebär att man</p><p>utvärderar det man gör, förändrar det man gjorde om det inte var bra, utvärderar igen och</p><p>förändrar åter och så håller det på. Jag har under de senaste fyra åren haft möjligheten att</p><p>utbilda mig inom aktionslärande och aktionsforskning vilket handlar just om detta</p><p>processinriktade sätt. Inom ramen av kursen ingår det att skriva en uppsats och jag valde mitt</p><p>arbetslag som arena för att se hur jag genom en aktion kunde påverka mina kollegor till ett</p><p>ökat lärande om sig själva i sina roller som lärare. Syftet med uppsatsen är att dokumentera</p><p>den lärandeprocess som blivit när vi mer medvetet tar tag i något vi vill förändra och</p><p>frågeställningen jag har utgått från har varit: Hur utveckla lärares lärande i arbetslaget</p><p>genom observation och reflektion över varandras undervisning?</p><p>För att beskriva aktionen på ett kortfattat sätt kan man säga att kollegorna i arbetslaget</p><p>tillsammans har läst en bok om olika ledarstilar i klassrummet, därefter observerat varandra i</p><p>klassrummet, sedan har observatör och observerad samtalat om det som hände i klassrummet</p><p>och slutligen diskuterades det observerade på arbetslagsmöten. De metoder som använts har</p><p>varit observation, muntlig reflektion och individuell logg. Min roll i arbetet har bestått av att</p><p>jag dels varit en aktör som observerat och observerats, dels varit yrkesutvecklare som drivit</p><p>arbetet framåt med bland annat frågor.</p><p>Det sätt varpå jag ser på lärande tar sin utgångspunkt i Marton, Booth´s (2000) synsätt, vilka</p><p>inte skiljer på människa och värld. De menar att de hänger ihop och människan ingår därför i</p><p>en helhet vilken kan brytas upp i delar för att åter sättas ihop i en helhet. Jag ser mitt arbetslag</p><p>som kopplat till världen på samma sätt. Arbetslaget valde att ur världen plocka fram en fråga</p><p>om vem jag är i klassrummet, vilket just var upptakten till denna aktion. Genom den empiri -</p><p>loggboksanteckningar, utvärderingssvar, observationsresultat - som jag skaffat mig under den</p><p>tid vi utfört aktionen, så har det visat sig att man genom att lära sig använda sig av de två</p><p>sinnena syn och hörsel lär man sig också att utbyta erfarenheter, att sätta ord på sina</p><p>erfarenheter, att lära sig om sig själv, att stärka sina kollegors identitet och självkänsla. De</p><p>konsekvenser vårt lärande har fått i arbetslaget har varit att vi fått en ro bland kollegorna i</p><p>arbetslaget, att vi blivit bättre på att fokusera på våra möten, att vi har metoder för hur man</p><p>kan lära sig i sitt yrke och några har även förändrat sitt sätt att planera sin undervisning på.</p>

I mitt yrke som lärare ingår det bland annat att driva skolutveckling. Med skolutveckling kan menas att man förändrar sitt arbete utifrån de erfarenheter man gör i sin vardag i skolan. Genom att ifrågasätta sitt yrke hamnar man i en utvecklingsprocess vilken innebär att man utvärderar det man gör, förändrar det man gjorde om det inte var bra, utvärderar igen och förändrar åter och så håller det på. Jag har under de senaste fyra åren haft möjligheten att utbilda mig inom aktionslärande och aktionsforskning vilket handlar just om detta processinriktade sätt. Inom ramen av kursen ingår det att skriva en uppsats och jag valde mitt arbetslag som arena för att se hur jag genom en aktion kunde påverka mina kollegor till ett ökat lärande om sig själva i sina roller som lärare. Syftet med uppsatsen är att dokumentera den lärandeprocess som blivit när vi mer medvetet tar tag i något vi vill förändra och frågeställningen jag har utgått från har varit: Hur utveckla lärares lärande i arbetslaget genom observation och reflektion över varandras undervisning? För att beskriva aktionen på ett kortfattat sätt kan man säga att kollegorna i arbetslaget tillsammans har läst en bok om olika ledarstilar i klassrummet, därefter observerat varandra i klassrummet, sedan har observatör och observerad samtalat om det som hände i klassrummet och slutligen diskuterades det observerade på arbetslagsmöten. De metoder som använts har varit observation, muntlig reflektion och individuell logg. Min roll i arbetet har bestått av att jag dels varit en aktör som observerat och observerats, dels varit yrkesutvecklare som drivit arbetet framåt med bland annat frågor. Det sätt varpå jag ser på lärande tar sin utgångspunkt i Marton, Booth´s (2000) synsätt, vilka inte skiljer på människa och värld. De menar att de hänger ihop och människan ingår därför i en helhet vilken kan brytas upp i delar för att åter sättas ihop i en helhet. Jag ser mitt arbetslag som kopplat till världen på samma sätt. Arbetslaget valde att ur världen plocka fram en fråga om vem jag är i klassrummet, vilket just var upptakten till denna aktion. Genom den empiri - loggboksanteckningar, utvärderingssvar, observationsresultat - som jag skaffat mig under den tid vi utfört aktionen, så har det visat sig att man genom att lära sig använda sig av de två sinnena syn och hörsel lär man sig också att utbyta erfarenheter, att sätta ord på sina erfarenheter, att lära sig om sig själv, att stärka sina kollegors identitet och självkänsla. De konsekvenser vårt lärande har fått i arbetslaget har varit att vi fått en ro bland kollegorna i arbetslaget, att vi blivit bättre på att fokusera på våra möten, att vi har metoder för hur man kan lära sig i sitt yrke och några har även förändrat sitt sätt att planera sin undervisning på.

Intervjustudien i denna c-uppsats innefattar sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i integrerade arbetslag inom skolans tidigare år. Syftet med denna c-uppsats har varit att undersöka det som synes vara det självklara i organisationsformen arbetslag. En historisk tillbakablick över läroplaner och utredningar tillför förståelse för hur skolan har styrts mot samverkan i olika former. Den tidigare forskningen syftar till att ge en bild över hur arbetet i arbetslagen kan se ut. I den teoretiska ansatsen redogörs olika perspektiv på hur man kan förstå syftena med samverkansformen arbetslag. Resultatet visar på att enligt lärarna finns det olika syften med arbetslag. Dessa syften är kategoriserade i sociala, pedagogiska och organisatoriska för – och nackdelar, för lärare eller elev sett ur ett lärarperspektiv. I analysen framkommer att lärarna har goda intentioner och att det krävs förutsättningar för att uppnå dessa. I diskussionen problematiseras en del av dem syften med arbetslag vi har fått fram under arbetets gång.

Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielärares inställning till ämnesövergripande undervisning och i vilken utsträckning man arbetar ämnesövergripande på gymnasiet. Vilka för- och nackdelar som finns med arbetssättet samt elevernas förtjänster och svårigheter med undervisningen är andra frågeställningar. För att få svar på våra frågor skickade vi ut en enkät till ett antal lärare. Då enkätunderlaget inte blev tillräckligt omfattande kunde vi inte dra några generaliserande slutsatser. Vi genomförde även två halvstrukturerade intervjuer för att skapa bredd i undersökningen. Resultaten visar att majoriteten tillfrågade lärare, 52 procent, oftast eller i stort sett alltid arbetar ämnesövergripande, och de oftast arbetar ämnesövergripande inom sina egna ämnen eller med en annan kollega. En fördel med arbetssättet är att eleverna får möjlighet att skapa sig en helhet och se samband i utbildningen. En annan fördel är att lärarna får möjlighet att utbyta tankar och idéer med andra kollegor. En nackdel är att de tillfrågade lärarna upplever att det finns svårigheter med schemaläggningen, men också att det tar för mycket tid att planera. Undersökningen visar även det finns fler förtjänster än svårigheter för eleverna med att arbeta ämnesövergripande.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur utvecklingsarbetet med programsrtukturer kan bedrivas i gymnasierskolan. Detta har jag gjort genom att aktivt deltaga i ett programstruktursarbete på teknikprogrammet, samt att intervjua fyra av de medverkande lärarna.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare i ett arbetslag ser på svårigheter med att arbeta som en enhet med ämnesövergripande undervisning samt vad deras resonemang grundar sig i. Följande frågeställning står till grund för att besvara syftet: Hur resonerar arbetslag kring svårigheter med ämnesövergripande undervisning i skolan? Teorin som analysen grundar sig i är uppbyggd på tanken att undervisning ska baseras i forskning och att det ska föras en diskussion mellan lärarna om undervisningen. Genom dessa diskussioner ska professionen stärkas och med det ämnesövergripande arbetet ska professionaliteten öka. Metoden är av kvalitativ karaktär och består av semi-strukturerade gruppintervjuer i fem olika arbetslag på två olika högstadieskolor. För att få en så autentisk undersökningsmetod som möjligt skedde intervjuerna i intakta arbetslag som diskuterar kring ämnesövergripande undervisning utifrån deras verksamhet. Resultatet från undersökningen visar att det ofta är omkringliggande faktorer, så kallade ramfaktorer, som tid, resurser och en förändrad läroplan som beskrivs som de största svårigheterna med att bedriva ämnesövergripande undervisning. Majoriteten av de intervjuade lärarna är överens om att det är fördelaktigt att arbeta ämnes-övergripande för både lärare och elever. De grundar antagandet på erfarenhet och till viss del med vetenskapliga argument. Lärarna vill vara professionella och utveckla sin undervisning. Men det finns en rädsla att exponera sin undervisning för andra lärare vilket är tvunget i ett ämnesövergripande arbetssätt. Rädslan kan grunda sig i en professionell osäkerhet som uppstått på grund av brister i utbildning och styrning.

This study assesses preschool teachers’ views and implementations of individual development plans. The Swedish National Agency for Education (2005b) has established that the individual development plan should point in a forward direction and give the pupil influence over its own learning and development, and it should be a natural ground work for teachers’ and working teams’ continuous followup and workplanning. The agency (2005b) does not establish how the individual development plans should be practically implemented in preschool since its not stipulated by law. Therefore, the aims of this study is to investigate some preschool teachers’ view on the individual development plans and how they work with them. My question formulation is: How does preschool teachers use the individual development plans? Are there differences in how the preschool teachers in the same working team use the individual development plans? To fulfill these aims a qualitative survey with three preschool teachers was utilized. The results are a compilation from the interview questions asked. The results show that the three participating preschool teachers, view positively on using individual development plans in their work. But earlier studies indicates that there are some risks associated with using individual development plans. The risks are about individual focus and assesments which is in contrast to the government’s intention of a more comprehensive view. Even though the preschool teachers uses the individual development plans to bring out the positive qualities and interests in the children, they feel that there are too little time for planning and discussion together with the other teachers in their working team.