Bakgrund: Samlingen härstammar från Friedrich Fröbel och dess pedagogik, vilket är en förekommande aktivitet i förskolan. Förr stod samlingen för en social samhörighet och en gemenskap för barnen. Samlingen anses vara en stark tradition inom förskolan, men dess vikt har pendlat mellan att ses som viktig och oviktig för barnen genom åren. Samlingarna ansågs vara ritualiserade där den vanligtvis hölls på samma tid och plats, samt då en del av innehållet var återkommande såsom till exempel en närvarokontroll av barnen (Rubinstein Reich, 1996). Syfte: Vårt syfte med studien är att synliggöra om pedagoger tillåter barns inflytande under samlingen. Vi kommer att analysera syftet utifrån två frågeställningar vilka är hur pedagoger ser på barns inflytande under samlingen och hur pedagoger möjliggör för barns inflytande under samlingen. Vi kommer även att koppla utifrån det kompetenta barnet och makt vilket är våra teoretiska utgångspunkter. Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat åtta stycken förskollärare. Vi använde oss av diktafon för att försäkra oss om att inte gå miste om viktig information. När vi bearbetade den insamlade datan tog vi inspiration av fenomenografin. Resultat: Vi finner att pedagogerna är medvetna kring barns inflytande under samlingarna och de tillåter detta till en viss del, dock har pedagogerna makten att bestämma hur och när de ska möjliggöra för barnens inflytande. Studien visar att barnen verkar få mer inflytande än vad vi först trodde. Pedagogerna anser det viktigt att barnens intressen tas tillvara och att de ska få ett talutrymme under samlingen. Pedagogerna ser barnen som kompetenta individer vilka ska få en möjlighet att utvecklas.

I denna studie behandlas barns inflytande i relation till arbetslags arbetssätt på två förskolor. Studien fokuserar främst på de olika arbetslagens arbete med barns inflytande i förskolan för att därefter urskilja eventuella skillnader och likheter samt hinder och möjligheter i arbetslags vardagsarbete med barns inflytande. Intresset för barns inflytande uppkom i samband med tidigare erfarenheter som påvisar skillnader i arbetslags olika arbetssätt. Av den anledningen fann vi området intressant att undersöka vidare.Studiens syfte är att undersöka hur arbetslag från två förskolor resonerar kring sitt arbete med barns inflytande. Metoden som använts för att besvara studiens syfte är strukturerade kvalitativa intervjuer och har genomförts enskilt med åtta verksamma pedagoger.Studiens resultat visar att det finns både likheter och skillnader mellan förskolors arbete med barns inflytande, vilka är beroende av olika hinder och möjligheter som arbetslagen ges. Den största skillnaden som framkommer i studiens resultat är hur de olika arbetslagen tillvaratar barns inflytande i de olika moment som finns i förskolan. Den ena förskolans arbetslag menar att barns inflytande främst tillvaratas i bestämda aktiviteter och hämmas i rutinsituationer medan den andra förskolan förklarar motsatsen. Studiens resultat visar även att pedagogers olika barnsyn och förhållningssätt samt organisatoriska förutsättningar påverkar arbetet med barns inflytande.

The purpose with my study is to gain knowledge about how children perceive their own influence in preschool. I have used the qualitative method child interviews, to answer my questions. I have by using this method had a chance to get the children's view on influence, described to me with the children's own voices. After this, I have analyzed the children's thoughts and formulated them in my work. My results show that the children of my chosen preschool have a fair ammount of influence in the daily activities of the preschool. The children claimed to have more influence in the freer activities durin the day such as free play, than in the controlled activities such as collection and group work. My results showed that the children of the selected preeschool felt that it was the teachers who were those who generally decided at the preschool.

I denna studie undersöks hur barnböcker väljs till förskolan. Studiens frågeställningar är hur pedagogerna tänker om val av barnböcker, och hur barns inflytande och delaktighet ser ut i det valet. Resultatet baseras på åtta kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med förskollärare. Ett resultat som framkommer i analysen är att förskollärarna har flera utgångspunkter och tankar kring deras val av barnböcker. Det framkommer också att barn kan ges inflytande och vara delaktiga på olika sätt över valet av barnböcker. En slutsats är att barnen inte alltid ges möjlighet till att följa med till biblioteket men att förskollärarna ändå till stor del utgår från barnens intressen när de väljer böcker. Detta gör dem genom att vara lyhörda och försöka se, lyssna in och uppmärksamma barnen. Ytterligare en slutsats är att de barn som ändå ges tillfälle att följa med till biblioteket mer direkt är delaktiga och har mer inflytande över valet av böcker samtidigt som de ges möjlighet att bli bekanta med ett större bokutbud. De får också möjlighet att upptäcka biblioteket som en plats att söka och leta information.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter till inflytande och delaktighet barnen har i samlingen i förskolan och vad det är i pedagogens agerande som möjliggör respektive förhindrar delaktighet och inflytande. Studien är kvalitativ och genomfördes på två förskolor i västra Stockholm genom både observationer av verksamheten och intervjuer med två förskollärare. Fokus har legat på observationerna och intervjuerna har varit ett komplement för att öka förståelsen för pedagogernas tankar, planering och synpunkter. Jag har skrivit en bakgrund med definition av begreppen samling, delaktighet och inflytande samt en modell för inflytande och delaktighet. I teoribakgrunden presenteras tidigare forskning och den socialkonstruktionistiska teorin som ligger till grund för studien. Resultaten presenteras skiljt fån analysen för att ge läsaren möjlighet till egna tolkningar och består av material från observationer och intervjuer. Resultaten analyseras utifrån valda begrepp och teorier och diskuteras avslutningsvis. Studiens resultat visade att barnens möjligheter till inflytande och delaktighet i förskolornas samlingar står i stark beroendeställning till pedagogernas förhållningssätt och vilja att närma sig barnens perspektiv. Pedagogerna i studien utgår från en barnsyn då de ser barn som medmänniskor men resultaten från observationerna visar att deras planering av och agerande under några av samlingarna mer kan liknas vid barnsynen vuxna vet bättre. Det blev tydligt att det var när pedagogerna hade kontroll över samlingen genom att lyssna på barnen, gjorde försök att närma sig deras perspektiv och bjöd in barnen i samtal genom att ställa nyfikna frågor, som samtalen utvecklades och barnen fick inflytande och möjlighet att påverka innehållet i samlingen. Detta skedde inte under alla samlingar och det fanns tillfällen då den färdiga planeringen för samlingen fick styra allt för mycket. Istället för att fånga barnens tankar och försöka förstå deras intentionervalde pedagogerna att fortsätta med de förutbestämda momenten i samlingen. Pedagogerna tog då kontroll över samlingen genom att bestämma vem som fick prata och om vad de skulle prata om, vilket begränsade barnens möjligheter till inflytande och delaktighet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger och vårdnadshavare samverkar i förskolans verksamhet. Studien har fokuserat kring i vilken utsträckning vårdnadshavarna ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet. Studien var kvalitativ och omfattade nio intervjuer med fyra pedagoger och fem vårdnadshavare. Resultatet visade att kommunikation är en grundsten i samverkan mellan hem och förskola och anses vara en viktig del när det gäller barnets behov, utveckling och lärande. Slutsatsen är att relationen mellan vårdnadshavare och pedagoger är god, men den behöver hela tiden utvecklas för att bibehålla en hög kvalitet.

I litteratur gällande förskola framkommer att rutiner och vanor kan vara svåra att bryta, vilket i sin tur kan påverka barnens möjligheter till inflytande i den dagligaförskoleverksamheten. Måltiderna i förskolan utgör en stor del av dagen, därför ville vi undersöka pedagogers arbete med att främja barnens inflytande vid lunchsituationerna. Vi frågade oss hur pedagogerna såg på begreppet inflytande, hur de arbetade för att främja barns inflytande vid lunchen och vilka faktorer de ansåg påverkade dem. För att undersöka detta genomförde vi fyra observationer och fyra intervjuer med fyra pedagoger på olika förskolor. Resultatet visar att tid och stress är faktorer som har negativ påverkan på pedagogernas arbete med barns inflytande. Det framkommer att pedagogerna är medvetna om hur de kan främja barnens inflytande,men också att det kan vara svårt att ge barnen reellt inflytande vid måltiden på grundav riktlinjer och vikten av att äta varierad kost.

<p> </p><p>Detta är en kvalitativ studie som belyser hur verksamma pedagoger i förskolan ser på den fysiska miljön och barns inflytande. Går det att påverka barns inflytande med hjälp av den fysiska miljön på förskolan? Studiens resultat visar att de flesta av respondenterna anser att det går. Vad som mer framkommer är att förskollärare skulle kunna använda sig mycket mer av den fysiska miljön än vad de faktiskt gör. Många belyser samma sätt att använda sig av miljön för att påverka barns inflytande och det verkar som att de inte har så mycket idéer om hur de skulle kunna påverka den fysiska miljön för att främja barns inflytande. Det finns däremot pedagogiska inriktningar som fokuserar och lägger ner väldigt mycket tid och energi på den fysiska miljön. Studien visar att förskolor utan särskild inriktning kanske bör ta efter dessa specialinriktade förskolor vad gäller arbetet med och kring den fysiska miljön.</p>

<p>Abstract</p><p>Den här uppsatsen behandlar läxor, främst läxornas inflytande på elevernas fritid och därmed deras livsvillkor. Metoden som används är en kvantitativ undersökning med en enkät som elever i årskurs sju och årskurs nio besvarar. Syftet är att beskriva elevers läxarbete, elevers attityder till läxor och konsekvenser med ett utvecklat läxsystem vad gäller skolans undervisning i stort. Flera frågor behandlas och resultaten visar på att den oreglerade arbetstiden som läxorna medför är olika lång, och att den påverkar ungdomarna på olika sätt. En konsekvens som går att se är att eleverna frivilligt och ofrivilligt prioriterar bland läxorna. Elevernas bild av tidskrävande läxor är att de är stora, teoretiska och flera elever ger uttryck för att de är tråkiga. Läxorna upplevs dock inte uteslutande som negativa. I undersökningen framkommer det att eleverna inte vill byta ut läxorna mot längre skoldagar.</p><p> Nyckelord: läxa, tid, inflytande</p>

<p>Denna uppsats behandlar arbetstagarrepresentanters inflytande i styrelsen. En pilotstudie av Hafskjär och Lillepuu (2004) visade att arbetstagarrepresentanter beroende på vilken roll de antar i sitt styrelsearbete, att företräda de anställda i första hand eller att företräda företaget i helhet i första hand, agerar i styrelsen på helt skilda sätt. Dessutom skilde sig arbetstagarrepresentanternas inflytande i styrelsearbetet åt på så vis att den arbetstagarrepresentant som ansåg sig företräda de anställda i sitt styrelsearbete hade mindre inflytande i styrelsen än den arbetstagarrepresentant som ansåg sig företräda företaget i helhet. Eftersom andra faktorer logiskt sett också borde påverka inflytandet ville vi även veta vilka dessa andra faktorer är. Detta ledde fram till vår problemformulering där vi undrar ”Hur påverkar arbetstagarrepresentanters roll i styrelsen deras inflytande i styrelsens arbete och vilka andra faktorer påverkar arbetstagarrepresentanters inflytande?”. I referensramen framkommer åtta faktorer som kan påverka en arbetstagarrepresentants inflytande. Dessa åtta faktorer ligger till grund för den empiriska undersökningen, där vi har intervjuat nio arbetstagarrepresentanter i olika företag. I analysen framkom att den roll en arbetstagarrepresentant väljer att anta i styrelsen indirekt påverkar dennes inflytande på så vis att en arbetstagarrepresentant som anser sig företräda de anställda i första hand är mindre villig att delta i diskussioner som inte direkt rör de anställda. Detta påverkar i sin tur hur övriga styrelsen ser på arbetstagarrepresentanten som därmed får mindre inflytande. En arbetstagarrepresentant som däremot ser till både de anställdas och företagets bästa deltar i alla diskussioner och känner sig därmed som en fullvärdig medlem i styrelsen med ett högre inflytande därefter. Även om en arbetstagarrepresentant dock företräder företaget kan andra faktorer påverka dennes inflytande negativt. I analysen framkommer att en sådan faktor är om styrelsen till stor del består av ägarrepresentanter. Dessa har nämligen större inflytande i styrelsen, och minskar det relativa inflytandet hos arbetstagarrepresentanten. Sammantaget har vi funnit bevis för att sex stycken faktorer på något sätt påverkar en arbetstagarrepresentants inflytande i styrelsen, nämligen arbetstagarrepresentantens roll i styrelsen, arbetstagarrepresentantens engagemang och förberedelser, arbetstagarrepresentantens utbildning eller motsvarande kompetens i styrelsearbete, övriga styrelsens syn på arbetstagarrepresentanter, arbetstagarrepresentantens vilja att vara med och diskutera även frågor som inte direkt påverkar de anställda samt graden av ägarrepresentanter i styrelsen.</p>