Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring barns delaktighet i förskolan. Tre frågeställningar ligger till grund för studien: Hur ser förskollärare på sitt förhållningssätt för att främja barns delaktighet? Hur tänker förskollärare om att samlingen i förskolan kan användas i relation till barns delaktighet? Hur tänker förskollärare om att leken i förskolan kan användas i relation till barns delaktighet? Forskningsmetoden var kvalitativ och undersökningsinstrumentet var semistrukturerade intervjuer där resultatet analyserades för att sedan kategoriseras. Urvalet bestod av sex förskollärare. Det framkom i studien att samtliga respondenter anser att barns delaktighet är av stor vikt i förskolan och att den ofta främjas genom samtal. Det är genom samtal som respondenterna blir medvetna om vad barnen finner intressant. Barnens intressen används sedan för att utveckla verksamheten. Studien visar att det är förskollärarens förhållningsätt som till största del påverkar om barnen blir delaktiga i verksamheten. Ett gott förhållningssätt är enligt respondenterna lyhördhet, flexibilitet samt att kunna närma sig barnets perspektiv. Det synliggjordes även att mycket av barnens delaktighet är styrd till förutbestämda alternativ till exempel att placeringen är styrd till att välja plats på samlingsmattan. I leken styrs barnens delaktighet ofta utifrån förskolans och förskollärarens regler, exempelvis valet av material och att alla barn måste få vara med i leken.

Syftet med studien är att belysa förskollärares upplevelser och tankar om barns delaktighet och inflytande under samlingar i förskolan. För att få svar på syftet formulerades två frågeställningar: Vad uppfattar förskollärare som utmanande i arbetet med barns inflytande och delaktighet under samlingar? Vad upplever förskollärare har betydelse för att barns delaktighet och inflytande ska kunna möjliggöras under samlingar? Utifrån studiens frågeställningar skapades tolv intervjufrågor som ställdes till åtta förskollärare under varsin intervju. Undersökningsinstrument som användes var semistrukturerad intervju vilket gjorde det möjligt för förskollärarna att berätta fritt. Studien var kvalitativ med en fenomenologisk ansats som grund då studien byggde på tankar och upplevelser. Förskollärarnas svar från intervjuerna analyserades och kategoriserades. I den genomförda studien framkom att förskollärarna upplever att det finns utmaningar med att ge barn delaktighet och inflytande, där exempelvis samlingars utformning och demokrati har stor inverkan. I studien framgick även att förskollärarnas förhållningssätt och erfarenheter av att ha arbetat med barns delaktighet och inflytande under samlingar är betydelsefulla faktorer, som kan möjliggöra barns delaktighet och inflytande. En slutsats som kan dras är att förskollärare ständigt behöver reflektera över samlingars utformning, förhållningssättet och erfarenheterna för att få en förståelse för hur de återspeglas under samlingar. Det är av vikt eftersom förskollärare lägger grunden för barns delaktighet, inflytande och demokrati i förskolan.

BAKGRUND: Samlingen på förskolan har funnits med sedan lång tid tillbaka. Det är en aktivitetsom verkar ha en självklar plats bland förskolans rutiner. Vi är intresserade av hur förskollärarnamenar att samlingen bidrar till barns lärande. I bakgrunden tar vi upp forskning som beskriversamlingen, med dess form, innehåll och syfte. Bakgrunden innehåller också en tolkning av detsociokulturella perspektivet, som vi använder i vår tolkning av resultatet.SYFTE: Att undersöka hur förskollärarna resonerar om syftet med den planerade samlingen irelation till form och innehåll, gruppens betydelse, barns lärande, barns inflytande och delaktighet ochläroplanens betydelse.METOD: Vi har i denna undersökning använt oss av en kvalitativ metod, som redskap använde viintervju och vi startade med en öppen fråga. Sex förskollärare från fem olika förskolor deltog, de flestahar lång erfarenhet av yrket.RESULTAT: I intervjuerna beskriver förskollärarna att ramen för samlingen ser för det mesta likadan ut varje dag, medan innehållet varierar. De menar att samlingen är viktig för gruppgemenskapenoch för barns lärande. De flesta förskollärarna menar att läroplanen tar upp sådant som de alltid hargjort i samlingen, men de har inte läroplanen som utgångspunkt i sin planering av samlingen. Någramenar dock att det krävs att de reflekterar över samlingens form och innehåll och ställer sig frågan:För vem har vi samling?

<p>Avsikten med denna studie är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar det pedagogiska syftet med samlingen. Vi har använt subjektskapande som analysbegrepp, vilket vi har hämtat från Elisabeth Nordin Hultmans doktorsavhandling (2004). Vi har analyserat hur pedagogerna uppfattar att barnen kan påverkas av samlingens pedagogiska utformning. Metoden vi använde i denna studie var fokusgruppsamtal. Förskollärarna diskuterade bl.a. planering och flexibilitet, antalet vuxna i samlingen, dess tidpunkt samt barns och vuxnas valmöjligheter. I diskussionen lyfter vi fram frågan om saker görs av tradition och rutin eller inte samt om pedagogerna utgår från barnens intresse och ser deras kompetens oavsett ålder. I fokusgruppsamtalet kunde förskollärarna genom sina uttalanden inspirera varandra i tankarna kring det pedagogiska syftet med samlingen. En förskollärare föreslog att de kunde ta bort samlingen och flera ansåg att de inte behövde ha den varje dag.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att belysa samlingarna på förskolan, och lyfta fram det som sker under samlingarna. Utgångspunkten var den vuxnes roll i samlingen och hur de bedriver den. Meningen med detta var att fokusera på samlingens betydelse i förskolan. Vi hade i vår studie valt att undersöka hur förskolepersonal uppfattar samlingen i förskolan. Vi ville belysa samlingens betydelse i förskolan och undersöka vad personalen på förskolan har för tankar kring samlingen. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med tio personer med både förskollärare och barnskötare fördelade på tre förskolor och i två städer om deras syn på samling. Alla dessa ställde sig väldigt positiva till samlingar och tyckte att det var något som borde återkomma dagligen i verksamheten. Samlingen sågs som ett bra tillfälle där barnen kunde lära sig nya saker och utvecklas både enskilt och i grupp.</p>

Syftet med detta arbete var att belysa samlingarna på förskolan, och lyfta fram det som sker under samlingarna. Utgångspunkten var den vuxnes roll i samlingen och hur de bedriver den. Meningen med detta var att fokusera på samlingens betydelse i förskolan. Vi hade i vår studie valt att undersöka hur förskolepersonal uppfattar samlingen i förskolan. Vi ville belysa samlingens betydelse i förskolan och undersöka vad personalen på förskolan har för tankar kring samlingen. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med tio personer med både förskollärare och barnskötare fördelade på tre förskolor och i två städer om deras syn på samling. Alla dessa ställde sig väldigt positiva till samlingar och tyckte att det var något som borde återkomma dagligen i verksamheten. Samlingen sågs som ett bra tillfälle där barnen kunde lära sig nya saker och utvecklas både enskilt och i grupp.

Avsikten med denna studie är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar det pedagogiska syftet med samlingen. Vi har använt subjektskapande som analysbegrepp, vilket vi har hämtat från Elisabeth Nordin Hultmans doktorsavhandling (2004). Vi har analyserat hur pedagogerna uppfattar att barnen kan påverkas av samlingens pedagogiska utformning. Metoden vi använde i denna studie var fokusgruppsamtal. Förskollärarna diskuterade bl.a. planering och flexibilitet, antalet vuxna i samlingen, dess tidpunkt samt barns och vuxnas valmöjligheter. I diskussionen lyfter vi fram frågan om saker görs av tradition och rutin eller inte samt om pedagogerna utgår från barnens intresse och ser deras kompetens oavsett ålder. I fokusgruppsamtalet kunde förskollärarna genom sina uttalanden inspirera varandra i tankarna kring det pedagogiska syftet med samlingen. En förskollärare föreslog att de kunde ta bort samlingen och flera ansåg att de inte behövde ha den varje dag.

No description available.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om hur man som pedagog kan gå tillväga för att fånga barnens uppmärksamhet under samling i förskolan. Vi har diskuterat detta ämne utifrån litteratur som behandlar uppmärksamhet, samling och ledarskap. Vi har använt oss av två undersökningsmetoder; observationer och intervjuer. Fokus har legat på observationer och intervjuerna har fungerat som ett komplement till dessa. Intervjuer användes för att få fram mer kunskap om pedagogernas strategier och för att få en förståelse kring varför de gör som de gör. Resultaten av studien visar på att pedagogerna använder sig av ett flertal strategier för att fånga barns uppmärksamhet och för att hantera barn som stör eller som inte är uppmärksamma under samlingen. Alla pedagoger i studien använder sig av liknande strategier varav vissa fungerar mer eller mindre bra. Den mest framträdande strategin som framkommit är att använda sig av rösten, men även kroppsspråket har visat sig vara av stor betydelse.