Statistik från Skolverket tyder på att elever med utländsk bakgrund inte uppnår målen i matematik i lika stor utsträckning som elever med svensk bakgrund. En av orsakerna är att eleverna har svårigheter med det svenska språket vilket blir ett hinder för dem när de lär sig matematik. Denna studie syftar till att ta reda på hur flerspråkiga elever som går på gymnasieskolans introduktionsprogram använder sig av sin flerspråkighet för att arbeta matematiskt. Intervjuer utfördes med tio flerspråkiga elever som läser matematik på svenska. Eleverna har olika modersmål och olika skolbakgrunder. Tre av de intervjuade eleverna är födda i Sverige men har utländska föräldrar och talar ett annat språk än svenska i hemmet. De resterande sju eleverna är ej födda i Sverige. Intervjuerna har tematiskt analyserats och resultaten visar att eleverna använder sin flerspråkighet i väldigt liten utsträckning i sitt matematikarbete och att svenska är det dominerande språket. Eleverna har språkliga problem med vissa centrala matematiska begrepp samt med textbaserade uppgifter. Resultaten visar också att lärarna inte uppmärksammar elevernas flerspråkighet men att lärarna i övrigt ger språklig hjälp när problem uppstår.

No description available.

Uppsatsen undersöker hur fem förskollärare på olika förskolor anger att de arbetar för flerspråkiga barns språkutveckling. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer. Tidigare forskning visar att en parallell språkutveckling av modersmålet och andraspråket gynnar barnens identitetsutveckling, kognitiva utveckling och skolresultat. Resultatet i denna undersökning visar att pedagoger har en positiv attityd till flerspråkighet, samt försöker belysa och utveckla barnens olika språk i verksamheten. Resurserna är dock för få för att pedagogerna ska kunna fullfölja detta uppdrag. / <p>Medskribent: Petra Jansson</p>

Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring flerspråkighet. De frågeställningar som vi utgått från är följande: Hur uppfattar pedagoger att de förhåller sig till flerspråkighet och hur uppfattar pedagoger att de stödjer flerspråkiga barns språkutveckling?   Vi genomförde en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där totalt fyra pedagoger intervjuades. I undersökningen har vi en fenomenografisk ansats, vilket innebär att vi inte letat beskrivningar av hur någonting är, utan hur det uppfattas. Resultatet visar att pedagoger har svårigheter med att definiera begreppet flerspråkighet och ser det som ett samlingsnamn till flera olika begrepp. Flerspråkighet ses ofta som synonym till mångkultur. Pedagogerna prioriterar svenska språket men ser samtidigt flerspråkighet som en tillgång och rikedom. Viljan till att utveckla barnens modersmål finns men pedagoger uppfattar att det finns hinder i verksamheterna som bromsar arbetssätten för att lyckas stimulera alla barnens språk.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur lärare resonerar om flerspråkighet och hjälp och stöd för de elever som är flerspråkiga i en skola där nästan alla andra elever är enspråkiga. Detta har genomförts genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där alla intervjuer genomförts enskilt. Studien omfattar sex stycken informanter var av fyra av dessa arbetar på en icke mångkulturell skola. Av de två övriga informanterna, arbetar den ena på en mångkulturell skola och den andra som modersmålslärare på både mångkulturella och icke mångkulturella skolor. De slutsatser som kan dras av denna studie är att de lärare som arbetar på en icke mångkulturell skola, inte är så insatta i vad begreppet flerspråkighet, enligt forskningen, innebär. På den skola där dessa lärare arbetar finns dock en lärare som arbetar som speciallärare och även har kompetens i svenska som andraspråk, vilket leder till att de fåtal elever som behöver extra stöd får detta.

Tidigare forskning har visat att barn har lättare att ta till sig ett nytt språk när de redan finner trygghet i sitt modersmål. Under våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder har vi mött olika synsätt när det gäller huruvida barn ska eller inte ska ha modersmålsstöd i förskolan. Därav väcktes ett intresse för vår studie vilket mynnade ut i ett examensarbete. Enligt läroplanen skall alla barn erbjudas modersmålsstöd vilket vi lutar oss tillbaka på i den här studien, då det är läroplanen vi arbetar efter som verksamma pedagoger. Genom att göra observationer där vi tittade på hur en verksamhet fungerar där majoriteten av barnen är flerspråkiga har vi kunnat samla på oss material för en analys kring modersmålsstöd i förskolan samt hur pedagoger arbetar för att främja barnens flera språk. I analysen har vi framställt den data vi har fått fram och har sedan genom diverse tidigare forskning arbetat fram teorier kring vad vi har sett och vad det har för betydelse för förskolans verksamhet. Vidare i diskussionen tar vi ställning till vad vi personligen anser kring det vi har sett och det har väckt nya frågor för eventuell vidare forskning kring ämnet.

No description available.

Syftet med studien var att skapa en större förståelse för hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Fokus lades på förskolor som befann sig i områden där mångfalden var stor bland barnen. Det vi ville undersöka var hur pedagoger upplever att de bemöter och arbetar med flerspråkiga barn. I denna studie användes kvalitativa intervjuer som undersökningsinstrument med nio pedagoger. Informanterna beskrev att de använder sig av olika metoder för att stimulera barnens språkutveckling. Konkreta föremål tillsammans med språket är av stor betydelse när det kommer till att arbeta med barn vars språk inte är tillräckligt utvecklat. Förskolor arbetade mycket med sagor, rim, ramsor, musik samt språkpåsar. I förskolorna var det inte vanligt med modersmålspedagoger detta då resurser inte alltid fanns. Det var dock vissa förskolor som hade pedagoger som behärskade olika språk. Pedagogerna i studien menar att en god grund på sitt modersmål är av stor vikt för att skapa goda förutsättningar för att lära sig ett nytt språk.

Den avsikt vi hade med vår studie var att undersöka vilka möjligheter som finns i förskolan för att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling.  Vi har även valt att undersöka hur modersmålslärare arbetar med barn i förskolan. Detta är en kvalitativ studie baserad på deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts med sex modersmålslärare och observationerna har gjorts som ett komplement för att få en djupare förståelse om modersmålslärarnas arbetssätt. De resultat som framkom utifrån metodstudierna är sedan ställda mot litteratur i ämnet. Vårt resultat visar att modersmålslärarna inte använder sig av några särskilda tillvägagångssätt för att främja inlärande av ett andra språk, fokus låg i de allra flesta fall på modersmålet.

No description available.