• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1074
  • 11
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 1091
  • 309
  • 286
  • 261
  • 253
  • 231
  • 190
  • 190
  • 184
  • 182
  • 179
  • 171
  • 159
  • 157
  • 150
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Villkor för lärande och undervisning i modersmålsundervisningen : En kvalitativ ämnesdidaktisk studie om ämnet modersmål och olika ramfaktorer som påverkar dess innehåll och organisering

Sadig, Nigar January 2015 (has links)
This study is a qualitative didactic study, the combination of a hermeneutic phenomenological approach and a qualitative oriented content analysis. The overall aim of the study is the contribution of knowledge of the mother tongue in the Swedish school. The more specific objectives: on the one hand to examine the intentions of mother tongue education for second language students both from the content of the policy document and based on the stories of the interviewed mother tongue teachers and on the other hand to look at the different framework factors that influence the subject. The main empirical study consists of interviews with mother tongue teachers. Study results show that both policy documents and mother tongue teachers' intentions of the subject is to strengthen students' native language, to contribute to the development of a second language and the development of the other school subjects. Moreover, the results indicate that mother tongue proficiency is considered to contribute to better understanding of the world outside, different languages ​​and cultures, influence students’ identity and self-confidence in a positive way. The study results indicate a number of frame factors (heterogeneous student groups, teacher competence & curriculum, limited teaching time and schedule, attitudes, approaches & cooperation, lack of / inadequate educational facilities and teaching materials) that enable or limit the possibilities for mother tongue education in the Swedish school.  Based on the analysis and the conclusion it becomes obvious that the mother tongue education is downgraded in the school context.
32

Flerspråkiga webbplatser? : En enkätstudie av webbansvarigapå folkbibliotek / Multilingual websites? : A survey of webmasters at publiclibraries

Bjarnegård, Hanna, Eklöv Rosander, Anna January 2016 (has links)
The aim of this study was to examine to what extent, and how, multilingual information is made accessible on the websites of Swedish municipal libraries. In particular, wefocused on assessing access to foreign languages on the websites, and on identifying the criteria used when choosing these languages. The thesis also aimed to outline which problems, if any, that arise when providing multilingual information on these websites. The analysis was based on theories concerning websites and multilingualism. We analysed the responses to the survey through the concepts of assimilation and diversity. The method used was aquantitative web-based survey addressed to webmasters at 43 Swedish public libraries, in municipalities with a high percentage of foreign-born citizens. The study indicates that economic resources, time, the websites’ design and the lack of language skills among library staff limit the development of multilingual websites. The findings show that a majority of the libraries only to a certain extent map their targetaudience. The webmasters base their work on the principle of every citizen’s equal right to participation. The main finding is that the websites are generally not accessible to non-Swedish speakers, including speakers of the national minority languages. This contradicts the principle of everybody’s equal right of access to public libraries and the information they provide.
33

Flerspråkighet i grundskolans tidigare år : Lärares attityder till språk i klassrummet

Lundén, Britt-Inger January 2016 (has links)
My questions in this study have been: In what ways are other languages ​​than Swedish and English used in the classroom? Do the teachers see the students' native language as an asset or as a problem for the individual? What attitudes to the language contained in the class appear among the surveyed teachers? I interviewed six primary school teachers in grades 1-3 about their attitude and approach to different language presence in educational practice. The result of my study shows that teachers know a lot about what research says about the importance of a student’s mother tongue but lack of time and that they do not understand all the students' native language was given as the biggest excuse for their choice not to practice their knowledge.
34

"Hallå, är det min tur nu?" : En aktionsforskning som undersöker talutrymmethos flerspråkiga elever

Daher, Minerva, Eriksson, Marie January 2016 (has links)
Statistik visar att andelen flerspråkiga elever i den svenska skolan ökar. Ettproblem som synliggjorts är att de flerspråkiga eleverna inte får tillräckligstöttning i skolan för att deras språkutveckling ska gynnas. Vi har även, ute iverksamheten, uppmärksammat att det finns en bristande kunskap kring hurman stöttar de flerspråkiga eleverna. Syftet med denna studie är att undersökaflerspråkiga elevers talutrymme i gruppdiskussioner. Ansatsen för denna studieär aktionsforskning då vi initierat gruppdiskussioner i de två berörda klasserna.Aktionerna planerades och utfördes i en årskurs två och en årskurs tre.Diskussionerna dokumenterades, under tre tillfällen, via video- ochljudinspelning och observationer. Resultatet för denna studie visar att elever tarsig talutrymme på olika sätt. Den övergripande slutsatsen som dras är attmånga av de flerspråkiga eleverna tar talutrymmet i klassrummet. Dedidaktiska implikationer av studien är att hitta andra metoder för att stötta deflerspråkiga elever som inte stöttas genom gruppdiskussioner, då det är av viktför dessa elever att stöttas i sin språkutveckling.
35

Nyanlända elevers flerspråkighet : i engelska och moderna språk / Multulingualism of newly arrived pupils : in english and modern languages

Ljunggren, Sanna January 2014 (has links)
Den här uppsatsen ställer frågan om språkutvecklingen hos nyanlända elever gynnas eller inte gynnas av att läsa engelska och moderna språk samtidigt som de är nybörjare i svenska. Frågan besvaras utifrån Skolverkets allmänna råd, Skolinspektionens granskningsrapporter, kursplanerna för engelska och moderna språk och forskning som stödjer kursplanerna. Forskningen visar att man kan lära sig flera språk samtidigt, men resultatet visar på flera hinder i skolan för att elevernas språkutveckling ska gynnas av undervisningen i engelska och moderna språk. För det första får de nyanlända eleverna vänta med att börja studera andra ämnen än svenska vilket ger dem en sen start i språkämnena engelska och moderna språk, vilket betyder att innehållsnivån är för hög för elever som är nybörjare. För det andra krävs det kunskaper i svenska för att kunna följa undervisningen i dessa ämnen, vilket ger de nyanlända eleverna en dubbel uppgift: att lära sig ett nytt språk på ett nytt språk. Ytterligare ett hinder för språkutvecklingen är de kulturella och pedagogiska skillnaderna mellan elevernas erfarenheter från tidigare skolgång och svensk skola vilket skapar dolda förväntningar, både från lärarna i svensk skola och från de nyanlända eleverna. Ett sista hinder som uppsatsen lyfter fram är att moderna språk är ett ämne som inte prioriteras så högt. Det har stora elevavhopp som inte analyseras vilket skapar antaganden om att eleverna måste ha en viss intelligens för att läsa språk.
36

Språkvanor och självskattad språkutveckling hos svenskar på Island : En studie av flerspråkighet i andraspråksmiljö

Ericson, Nina January 2014 (has links)
Syftet med denna magisteruppsats är att se hur svenskar bosatta på Island hanterar sin fler­språkighet, det vill säga hur deras språkvanor ser ut och hur de anser att respektive språk ut­vecklas alternativt bleknar. Detta undersöks med hjälp av en enkät innehållande frågor om i vilken utsträckning isländska, svenska och andra språk används i vardagen, hur den uppfattade språkutvecklingen ser ut, om svenskan påverkas av isländskan samt hur viktigt det anses vara att kunna tala isländska på Island, att bevara svenskan och att föra den vidare till nästa generation. Sammanlagt har 21 Islandssvenskar svarat på enkäten. Resultatet visar att isländska är det språk som används i högst utsträckning i informan­ternas vardag. Både vid arbete och studier och i kontakt med islänningar är isländska det dominerande språket. Informanterna umgås ofta med både islänningar och svenskar och tar del av medier på båda språken. Det faktum att vardagen till stor del levs på isländska tycks påverka informanternas svenska. Många upplever att de blandar isländska och svenska, särskilt i tal, och att isländskan påverkar när de talar svenska. Ungefär en tredjedel har någon gång upplevt att det varit pro­blematiskt att tala svenska. Svårigheterna finns på olika språkliga nivåer och kan exempelvis innebära att det är svårt att minnas svenska ord eller att isländska regler gällande syntax och böjning appliceras på svenska. Detta tyder på att Islandssvenskarnas förstaspråk utsatts för språkförlust, attrition. Slutligen visar denna studie att attityd och motivation påverkar både språkvanorna och den självskattade språkutvecklingen. De informanter som värdesätter kunskaper i isländska använder i högre utsträckning än andra isländska i vardagen, inte bara med islänningar utan också med andra invandrare. De informanter som anser sig ha gjort störst framsteg vad gäller kunskaper i isländska har dessutom alla en hög motivation till att lära sig språket. På samma sätt verkar en lägre motivationsgrad kunna bidra till att språket inte utvecklas i lika hög grad.
37

Pedagogers arbete med ordförråd i förskolan : En studie av förskolepedagogers arbete i grupper med flerspråkiga barn.

Jonasson, Helene, Dabiri, Shiva January 2013 (has links)
I den här undersökningen har tre förskolepedagogers språkutvecklande arbete i grupper med flerspråkiga barn följts under fyra samlingar. Anledningen till att vi valt att studera just samlingstillfället är att det enligt skolverket räknas som undervisning - inlärning under systematiska former. Med andra ord förutsätts i läroplanen att barn endast lär sig språk i explicita sammanhang. Syftet med studien har varit att studera vilka ord, i betydelsen lexem (beteckning för ett föremål, en händelse, ett begrepp eller dylikt) pedagogerna särskilt uppmärksammar samt vilka strategier de använder sig av för att stimulera barnen i deras språkutveckling, med fokus på ordförståelse och ordförråd. Ett analysschema har använts för ändamålet och informationen har därefter analyserats enligt detta. Ordförrådet anses idag vara en förutsättning för framtida skolframgång för den som studerar på sitt andraspråk (Saville- Troike, 1984 i Lindberg, 2000) varför pedagogens arbete med barns språkutveckling i tidiga år idag anses så viktig. Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien är en sociokulturell syn på språkinlärning enligt Vygotskys teorier inom vilka barnet ses som aktivt i den egna inlärningsprocessen. Metoden vi valt för vår studie är observation. Syftet med studien och frågeställningarna i densamma har varit att söka information om vilka ord pedagogerna särskilt uppmärksammar, samt vilka strategier de använder för att hjälpa barnen med förståelsen av dessa ord. Undersökningsgruppen består av förskolepedagoger som undervisar barn med svenska som andraspråk. Studien genomfördes genom att författarna vid fyra tillfällen genomförde observationer på två förskolor i ett storstadsområde. Begreppet “ord” används i denna studie enligt de tre kännetecken som anges i Svenska Akademiens språklära (2008:28, 29) enligt följande: “När vi talar gör vi inga pauser mellan orden utan talar i fonetiskt sammanhållna fraser. Ett kännetecken på vad som är ett ord är emellertid att vi har möjlighet att göra sådana pauser i t.ex. övertydligt tal (...) istället för att uttala hela frasen i ett svep (...). Ett annat kännetecken på ord är att de (oftast) kan bytas ut mot ett annat ord med liknande funktion och betydelse (...). Det tredje kännetecknet på ord är att det oftast kan stå som ett ensamt yttrande, d.v.s. exempelvis som svar på en fråga (...). Det tredje kännetecknet på ett ord ansluter sig till ett känt försök till ord definition: Ord är den minsta språk bit som ensam kan utgöra ett yttrande.” Lexem är “en lexikalisk enhet bestående 1av en viss, avgränsad betydelse på innehållssidan och en viss form på uttryckssidan” (Handbok i lexikografi, 2004:117). Vi fann många likheter i pedagogernas arbetssätt med barnens språkutveckling vid de fyra samlingarna. Pedagogerna försökte involvera så många som möjligt av barnens sinnen i lärandet, och man arbetade genomgående med sånger, rim och ramsor, upprepning och användning av bildmaterial, kroppsspråk, grimaser och gester. Pedagogerna visade upp objekt, använde sin röst och olika tonlägen, aktiverade barnen fysiskt, upprepade, exemplifierade och gav muntligt beröm. Pedagogerna i studien bekräftade barnen med leenden, och använde sin röst för att förmedla olika känslor och stöttade barnen genom att gå in med vissa ord. De ord de valde att förklara var så kallade vardagsord, exempelvis räkneord. De anknöt till närområdet och annat aktuellt såsom naturen och julen. I samtliga fall var det pedagogen som tog initiativet till att introducera ny vokabulär. Resultatet visar att det finns stora likheter i det språkutvecklande arbetet på de båda förskolorna vid de fyra samlingar vi närvarat vid.
38

Flerspråkighet i förskolan : En studie om förskollärares arbete med barns andraspråksinlärning

Andersson, Lisa January 2017 (has links)
I denna studie undersöks hur förskollärare beskriver att de arbetar med flerspråkiga barns andraspråksutveckling. Som både statistik över barnen i förskolan samt tidigare forskning lyfter fram så har antalet flerspråkiga barn i den svenska förskolan ökat och det blir då också allt viktigare att ha kunskap om flerspråkighet inom förskolläraryrket. Resultatet i denna studie visar på att förskollärarna ser flerspråkighet i förskolan som något positivt och, i enlighet med läorplanen för förskolan som säger att stor vikt ska läggas vid att stimulera varje barns språkutveckling, ser de det språkutvecklande arbetet som något centralt och viktigt. Något som samtliga förskollärare varit överens om som viktiga punkter i arbetet med barnens andraspråksutveckling är att samtala mycket med dem och se till att prata tydligt.
39

Flerspråkighet : flerspråkighet i förskolan

Mustafa, Helan, Holmgren, Susanne January 2016 (has links)
Sammanfattning Flerspråkighet är mycket mer synligt i dagens svenska samhälle, i och med inflödet av människor från många olika länder i världen. Idag integreras nyanlända människor i Sverige och språken har fått större plats i vårt samhälle. Flerspråkighet blir därför vanligare och många barn är i behov av stöd både med sitt förstaspråk men också andraspråk. Syftet med vår uppsats är att undersöka förskollärarstudenters tankar och åsikter kring det framtida arbetet med flerspråkighet i förskolan. Vi ville också ta reda på förskollärarstudenternas definition av flerspråkighet. Den metod vi använde oss av var kvalitativa intervjuer med sex förskollärarstudenter vid Uppsala Universitet. Samtliga deltagare av undersökningen gick i olika terminer på förskollärarprogrammet. Under tidigare forskning har vi redogjort för olika forskares avhandlingar om flerspråkighet. I diskussionen använde vi oss av tidigare forskning och teoretiska perspektiv för att belysa undersökningens resultat. Resultatet består av det svarsmaterial som samlades in i de kvalitativa intervjuerna. I resultatet kom vi fram till att de samtliga deltagarnas tankar och definition av flerspråkighet var att behärska flera språk än ett samt att ha annat modersmål än samhällets majoritetsspråk. I diskussionen presenteras också olika metoder på hur förskollärare kan arbeta med flerspråkighet i förskolan. De olika metodexemplen anges av förskolärarstudenterna samt synliggörs av tidigare forskning och från teoretiska perspektiv.
40

Meänkieli i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares erfarenheter och upplevelser av arbetet med minoritetsspråket meänkieli / Meänkieli in Preschool : A Qualitative Study of how Preschool Teachers Talk about the Work with the Minority Language Meänkieli

Toolanen Pekkari, Johanna January 2016 (has links)
Syftet med studien var att bilda kunskap om pedagogers erfarenheter av arbetet med minori-tetsspråket meänkieli samt att diskutera betydelsen av dess aktiva användning i den pedago-giska verksamheten bland förskolebarn i en kommun i Tornedalen. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv där man ser språket som det viktigaste psykologiska redskapet som gör människan involverad i sin omgivning och delaktig i sociokulturella erfarenheter. Data-underlaget utgörs av e-postkorrespondens med sju förskollärare samt kompletterande inter-vjuer med tre deltagare i samma korrespondensgrupp. Deltagarna har alla förhållit sig till och bevarat öppna frågeställningar. Forskningsfrågorna som studien besvarar är hur förskollärarna arbetar med meänkieli och vilka upplevelser de har av att arbeta med meänkieli. Samt vilken betydelse förskollärarna tycker att meänkieli har för barnen i förskolan. Resultatet visar att meänkieli används i vardagssituationer som t.ex. vid matbordet, samlingar och påklädning. Det visar också att pedagogerna upplever att det finns ett behov av tydligare riktlinjer för ar-betet med meänkieli och att det råder en viss osäkerhet över användandet av språket.

Page generated in 0.3634 seconds