Syftet med den här studien är att ta reda på hur sex lärare, tre som arbetar på SFI och tre ämneslärare i grundskolan och gymnasieskolan har för attityder kring flerspråkighet och om det ges möjlighet till en flerspråkig undervisning i deras klassrum. I studien diskuteras synen på flerspråkighet, det sociokulturella perspektivet på lärande, transspråkande och modersmålsundervisning. Metoden som användes i denna studie var semistrukturerade intervjuer och via dem kunde frågeställningarna, lärarnas attityder till flerspråkighet, hur de skapar ett flerspråkigt klassrum och hur de arbetar språk-och kunskapsutvecklande besvaras. Resultatet visade att lärarna har en positiv inställning till flerspråkighet och att andraspråkinlärarna gärna får använda sina modersmål i undervisningen, både för att utveckla det svenska språket samt ta till sig nya kunskaper. Lärarna tycker också att det är svårt att planera undervisningen efter elevernas modersmål då lärarna inte kan de olika språken och alla sex arbetade lite olika för att utveckla elevernas språk- och kunskaper. Sammanfattningsvis tyckte deltagarna att det är det svenska språket som ska läras ut och att eleverna ska utsättas för svenskan, men att modersmålet och andra språk som eleverna kan är en resurs och ett hjälpmedel för att lyckas med det.

Sammanfattning Idag är många av de elever som går i den svenska grundskolan flerspråkiga och har ett annat modersmål än svenska (Skolverket, 2018). Många av de eleverna uppnår inte målen i matematik (Norén 2010, se Matematikdelegationen SOU 2004:97). Av den anledningen behövs fler studier med elevperspektiv på matematiken då det är ett ämne där måluppfyllelsen behöver höjas. Fokus har tidigare till stor del legat på lärarna och därför undersöker den härstudien hur flerspråkiga elever upplever matematikundervisningen i grundskolan. Syfte Syftet med denna undersökning är att bidra med ett flerspråkigt elevperspektiv på matematikundervisningen i grundskolan. De frågeställningar som undersökningen utgår ifrån är: - Hur upplever flerspråkiga elever matematikundervisningen? - Hur upplever flerspråkiga elever att de på bästa sätt lär sig matematik? - Vilka utmaningar upplever flerspråkiga elever i matematikundervisningen? Metod ör att genomföra undersökningen gjordes semistrukturerade intervjuer med flerspråkiga elever. Intervjuerna gjordes med tolv elever från två olika kommuner och sju olika skolor i årskurserna 1-6. Metoden valdes för att få ta del av elevernas enskilda tankar, åsikter och upplevelser. Metoden samspelar även med den fenomenologiska teorin son studien harutgångspunkt i. Resultat Resultatet från undersökningen visade att flerspråkiga elever till stor del har en positivupplevelse av matematikundervisningen i den svenska grundskolan. Många av dem anser att undervisningen är både rolig och enkel. Resultatet visade även att eleverna ser läraren som en viktig person i undervisningen och i deras lärande då de oftare vänder sig till sin lärare för att få hjälp än till sina klasskompisar. Endast ett fåtal av de intervjuade eleverna uppgav att de använder sina modersmål under lektionerna utan svenska är det språk som ofta tillämpas.

En utmaning som förskolorna runt om i Sverige möter idag är en ökad andel flerspråkiga barn i barngrupperna. Den flerspråkiga barngruppen ställer krav på både organisationen och den dagliga verksamheten. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) framgår det att förskolan ska arbeta med att utmana och stimulera barns språkutveckling såväl i det svenska språket som i barnets modersmål. Med detta som utgångspunkt har vi därför valt att göra en kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. För att få in underlag till studien har vi använt oss av semistruktuerade intervjuer där fem förskollärare med erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling har ingått. I studien har vi använt oss av utvecklingspedagogik som ansats och begreppet lärandets objekt, som är central inom utveckligspedagogiken. Utvecklingspedagogik berör på vilket sätt barn ges möjlighet att vara delaktiga i sitt lärande och lärandets objekt används för att bättre förstå på vilket sätt flerspråkiga barns språkutveckling utmanas. Följande frågor har väglett arbetet: (a) På vilket sätt arbetar förskollärare med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Med vilka metoder? (b) Vilka typer av svårigheter uppmärksammar förskollärare i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? (c) Vilka förutsättningar anser sig förskollärarna behöva för att hantera dessa svårigheter? Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om flerspråkighetens betydelse för barns språkutveckling men att förskollärarna saknar verktyg som kan stödja dem i det flerspråkiga arbetet. Studien kan vara till nytta för alla som söker insyn i de utmaningar som förskollärare möter i det flerspråkiga arbetet. Studien har dessutom belyst vikten av att synliggöra på vilket sätt förskollärarna väljer att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling, då det flerspråkiga arbetet är en kontinuerlig dynamisk process som styrs utifrån de läroplansmål som berör barns flerspråkighet. / A challenge that preschools around Sweden face today is an increased proportion of multilingual children in the children's groups. The multilingual group of children places demands on both the organization and the daily activities. The curriculum for preschool (Skolverket, 2018) states that the preschool must work to challenge and stimulate children's language development both in the Swedish language and in the child's mother tongue. With this as a starting point, we have therefore chosen to make a qualitative study of how preschool teachers work with language development of multilingual children in preschool. To obtain data for the study, we have used semi-structured interviews in which five preschool teachers with experience of working with multilingual children's language development have been included. In the study, we have used development pedagogy as an approach and the concept of learning objects that are central to development pedagogy. Developmental pedagogy concerns the way in which children are given the opportunity to participate in their learning and the objects of learning are used to better understand the way in which the multilingual children's language development is challenged. The following questions have guided the work: (a) In what way do preschool teachers work with multilingual children's language development in preschool? By what methods? (b) What types of difficulties do preschool teachers pay attention to in the work with multilingual children's language development? (c) What conditions do preschool teachers consider necessary to deal with these difficulties? The results of the study show that preschool teachers are aware of the importance of multilingualism for children's language development, but that preschool teachers lack tools that can support them in multilingual work. The study can be useful for anyone seeking insight into the challenges that preschool teachers face in multilingual work. The study has also highlighted the importance of making visible in what way preschool teachers choose to work with the multilingual children's language development, as the multilingual work is a continuous dynamic process that is governed by the curriculum goals that affect children's multilingualism.

Kukic, Indira (2009). Andraspråkselevers språkutveckling. En studie om lärares syn påfaktorer som främjar/hindrar andraspråksutvecklingMalmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaSyftet med examensarbetet är att utifrån lärarnas arbetsätt med språkutveckling ochspråkinlärning hos andraspråkselever undersöka vilka faktorer som främjar eller hindrarandraspråksutveckling. Vidare har jag undersökt samarbetet lärarna emellan samt deraskontakt med föräldrarna. De frågor som studien har utgått ifrån är: Vilka arbetssätt använderlärarna på skolan när det gäller andraspråkselevernas språkutveckling? Vilka faktorer anserlärarna främjar/hindrar andraspråkselevernas språkutveckling och inlärning? Hur fungerarsamarbetet mellan lärarna på skolan? Undersökningsgruppen består av tre modersmålslärare,tre svenska som andraspråklärare och sju klasslärare i årskurs fyra till sex. De metoder somjag har använt för att besvara frågeställningarna har varit att intervjua och observera lärarnafrån min undersökningsgrupp. De teoretiska utgångspunkterna har varit Vygotskij ochBakhtins teorier om språkutveckling, forskning kring flerspråkighet och ämnet svenska somandraspråk och modersmålsundervisningens betydelse för andraspråksutveckling. Studienvisar att samtal, dialog och kommunikation har avgörande roll för språkutveckling. Faktorersom främjar/hindrar andraspråksutveckling är hemmet, skolan, samhället och modersmålet.Positiv syn på flerspråkighet, modersmålundervisning i och på modersmålet, hemmet somstödjer och hjälper eleven, lärarnas arbetsätt, samarbete mellan lärarna och samarbete mellanskolan och hemmet och framförallt kommunikation och interaktion med andra är viktigafaktorer som påverkar andraspråksutveckling positivt.

Fler och fler barn och ungdomar diagnostiseras numera med funktionsnedsättningen språkstörning. Sakta men säkert ökar också kunskapen om språkstörning genom bland annat mer lättillgänglig information, att fler elever i klasserna uppmärksammas med språkstörning samt utbildningsdagar på skolorna. Trots detta visar resultatet av vår studie att pedagoger på mellan- och högstadiet anser att kunskapen är låg. De anser att de kan känna osäkerhet kring vad det egentligen innebär att ha språkstörning och hur de kan anpassa undervisningen för dessa elever. Att tolka tecken på eventuell språkstörning, framförallt när det kommer till flerspråkiga elever, är också svårt anser pedagogerna, då flera orsaker kan finnas till språksvårigheterna. I högre årskurser uppfattar pedagogerna att stöttningen i skolan förändras och på högstadiet anas en osäkerhet kring vilken stöttning elever med språkstörning erhåller. I studiens resultat framkom uppfattningen att elever med språkstörning riskerar svårigheter med läsning och läsförståelse, men också med kommunikation och socialt samspel. Dessutom redovisas pedagogernas syn på framgångsrika strategier med eleverna när det kommer till läsning och läsförståelse, som att arbete med förförståelse, upprepningar och ordförrådsträning. En annan uppfattning som lyfts i intervjuerna är relationen mellan lärare och elev som en framgångsfaktor i undervisningen av elever med språkstörning.

Antalet flerspråkiga barn i Sverige är hög och förskolorna möter många flerspråkiga barn. Syftet med studien är att skapa en förståelse för förskollärares arbetssätt som främjar och stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling. Läroplanen för förskolan (skolverket 2018) nämner att förskolan ska erbjuda varje barn rätt förutsättningar för att utmana och stimulera språkutvecklingen i såväl det svenska språket och i modersmålet. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer där fem förskollärare med minst ett års erfarenhet svarade på frågor som hjälpte mig att besvara studiens frågeställningar. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Studien belyser olika arbetssätt och metoder för att främja flerspråkighet hos barn i förskolan.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka flerspråkiga barns språkutveckling. Jag jämförde två olika förskolor och pedagogernas arbetssätt. Den första förskola ligger i en liten stad och den andra i en stor stad i Skåne. Jag ville även undersöka vilka uppfattningar förskolelärare har om flerspråkiga barn samt hur konsekvensen av föräldrarnas agerande är med sina två- eller flerspråkiga barn. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i två förskolor där jag har gjort intervjuer och observationer. Jag har fokuserat på förskolelärarnas arbetssätt. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan pedagogernas arbetssätt och erfarenhet som beror på hur många flerspråkiga barn de har mött. I den ena förskolan finns det få tvåspråkiga barn och i den andra är det många barn som är flerspråkiga. Resultatet visar också att barn får mer stöd i den stora staden än i den lilla. Förskoleläraren som arbetar med många flerspråkiga barn är mer intresserad av deras språkutveckling än pedagogen som möter få flerspråkiga barn.

Studien syftar till att undersöka förskollärares beskrivningar av ett transspråkande arbetssätt genom att besvara hur förskollärare beskriver transspråkande arbetssätt inom förskolan och vilka möjligheter och utmaningar som finns med ett transspråkande arbetssätt. För att besvara frågeställningarna används en kvalitativ metod, där fyra förskollärare fått loggböcker för att samla deras reflektioner om transspråkande arbetssätt. Därefter har semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärarna. Vid analys av insamlat material har tematisk analys använts, och tagit sin teoretiska inspiration från transspråkande.  Resultatet visar hur förskollärarna uppfattar ett transspråkande arbetssätt. Där framkommer det att det sker en blandning av olika språk. Det redogörs hur förskollärare använder ett transspråkande arbetssätt i förskolan, och vilka metoder de vill använda för att implementera ett transspråkande arbetssätt. Övergripande finns ett positivt förhållningssätt till att använda alla språk, och går att avläsa många positiva effekter vid implementeringen av transspråkande. Vidare visar resultat att det finns flera utmaningar med att införa transspråkande i förskolan, men visar samtidigt på stora möjligheter. Till sist identifieras de behov förskollärare har för att möjliggöra transspråkande arbetssätt i förskolan. Där uppmärksammas stöttning från organisation då förskollärarna känner ett behov av kompetensutveckling. Det uttrycks även ett behov att samarbeta mer med vårdnadshavare och kollegor.

The problem and focus of this work will be on multilingualism, where it is clarified how multilingualism affects the students. The aim is to investigate how multilingualism can be an obstacle and how it can be used as an asset. In addition to investigating which different methods can be used to make multilingualism an asset. The method used was a systematic knowledge review where I examined and read several research articles. Then there was a selection where I chose 10 articles due to various reasons. Such as that all articles must be written after 2003 for them to be relevant to the work. The sample was used to prove the purpose and the various issues that existed. In the facts part, it was answered whether multilingualism is an asset or a barrier. It was also answered how it is a barrier and how it is an asset. In addition, it is made clear which methods can be used to ensure that the multilingual students get the help they need. To ensure that multilingualism is used as an asset and not a barrier in schools.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>