Syftet med studien är att undersöka och analysera förskollärares erfarenheter och upplevelser av att bemöta och arbeta med barn som har ett annat modersmål än svenska, i deras språkutveckling i förskolan. För att bidra till kunskapsutveckling i arbetet med flerspråkighet, utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Frågeställningarna som ska besvaras i studien är: Vad upplever förskollärarna främjar barns språkutveckling, med fokus på barn med annat modersmål än svenska? Vilka möjligheter och hinder upplever förskollärarna finns i arbetet med barns språkutveckling, med fokus på barn med annat modersmål än svenska? Studien har en kvalitativ ansats och empiri är insamlad genom intervjuer med semistrukturerade frågor. Svaren på frågorna har sedan varit underlag för att besvara studiens syfte och frågeställningar, vilket framgår i resultatet. Sammanfattningsvis går det att utläsa fyra stora huvudrubriker i resultatet, Pedagogernas verbala kommunikation med barnen, Språkstödjande hjälpmedel, Positiva effekter av flerspråkiga barngrupper, Hinder i den språkstödjande verksamheten. Ur detta framgår sedan underkategorier som förskollärarna framhäver i sitt arbete när det handlar om barn som har ett annat modersmål än svenska, i deras språkutveckling. Bland annat framgår hur hjälpmedel som böcker, bilder, IKT (informations- och kommunikationsteknik) och TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) har en betydande roll för att arbeta språkstödjande. Men också dilemman som, brist av fortbildning för pedagogerna och att inte kunna stödja barnet med hjälp av utbildade modersmålspedagoger. Avslutningsvis presenteras sammanfattande slutsats med förslag på vidare utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka ämneslärares attityder till att eleverna använder alla sina språkliga resurser i klassrummet, om de känner till begreppet translanguaging dvs. strategier för att använda elevers flerspråkiga potential i undervisningen (Garcia 2009) och vilka strategier de då eventuellt använder sig av i ämnesundervisningen. Materialet består av nätenkäter som skickades ut till 101 lärare, varav 27 deltog på en gymnasieskola i södra Sverige. Materialet har sedan analyserats kvantitativt. Datan visar på att lärarna förhåller sig olika till elevernas användning av flera språk i klassrummet. Samtidigt som deltagarna uppvisar en del negativitet gentemot att använda elevers flerspråkiga resurser i klassrummet kan man ändå se tendenser till mer positiva attityder. Dessa positiva tendenser tar sig uttryck i att de flesta av deltagarna trots att de inte känner till begreppet translanguaging, ändå använder sig av praktiska och konkreta strategier som ingår i begreppet.

This study proceeds from socio-cultural theory concerning the association between language development and participation in linguistic interaction, the concept of affordance, and certain methods and concepts from the ethnography of communication. Six multilingual pupils in grade 3 have been observed during four Swedish lessons. The aim of th0e study is to investigate multilingual pupils’ opportunities for linguistic activities through participation in verbal interaction during Swedish classes. The questions asked by the study concern the extent and nature of the linguistic interaction in which the observed pupils participated. The observations have been supplemented with interviews with two of the pupils’ class teachers. The result shows that the pupils’ participation in different verbal activities varies greatly, which means that they must have different opportunities for linguistic development. The concluding discussion points out the importance of teachers’ planning so that multilingual pupils will be given an opportunity for verbal interaction with classmates and teachers.

Arbetet fokuserar på flerspråkighet och ordförrådsutveckling i undervisning och grundar sig på ett sociokulturellt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskare är eniga kring betydelsen av ett stort ordförråd som viktig för språkutveckling (Stanovich 1986; Vermeer 2001; Shepard & Sheng 2009). Tidigare forskning visar att flerspråkiga elever har svårigheter med att förstå och följa med i undervisningen till följd av bristande ordförrådskunskap. En återkommande slutsats i forskningen är att lärare besitter en bristande kompetens att skapa en relevant språkundervisning för flerspråkiga elever (Lindberg 2007; Liberg 2010; Musk & Wedin 2010; Vetenskapsrådet 2012). Med anledning av tidigare forskning och våra egna erfarenheter från Verksamhetsförlagda Utbildningar (VFU) bör frågan om hur lärare skapar en undervisning för att främja flerspråkiga elevers ordförråd, lyftas fram. I denna kvalitativa studie genomför vi intervjuer med fyra lärare, från fyra olika kommuner. Syftet är att undersöka hur lärare talar om sina möjligheter att skapa en undervisning för att flerspråkiga elever ska få möjlighet att utveckla ett ordförråd. Vårt resultat visar att de fyra lärarna inte har en bristande kompetens i att skapa en relevant språkundervisning. Lärarna visar en medvetenhet om ordförrådets betydelse och ser fördelarna med flerspråkighet i klassrummet. I undersökningen framkommer det att det finns för många bakgrundsfaktorer som påverkar lärarens undervisning för att kunna påstå att det är just lärarnas kompetens som brister. Resultatet pekar på att skolorna inte är effektiv i sin användning av resurser och riktlinjerna är otydliga.

I dagens svenska skolor ökar andelen flerspråkiga elever. Det är därför betydelsefullt att lärare i grundskolan är medvetna om hur de på ett effektivt sätt kan arbeta för att främja språk- och kunskapsutvecklingen för de flerspråkiga eleverna. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur verksamma lärare kan arbeta i grundskolan för att främja språkutvecklingen för flerspråkiga elever i sin undervisning. Fyra klasslärare och två modersmålslärare har intervjuats och med hjälp av följande frågor har syftet besvarats: Hur anpassas eller utformas undervisningen för andraspråkselever av lärare i klassrummet? Vilka pedagogiska hänsyn tar klass- och modersmålslärare konsideration till i undervisningen för andraspråkselever?  Hur ser den praktiska samverkan mellan klass- och modersmålslärare ut för att främja andraspråkselevers språkutveckling? Resultaten visar att ett starkt modersmål är betydelsefullt vid inlärningen av ett andraspråk, samt att samverkan mellan klass- och modersmålslärare bör förbättras. Slutligen har både lärares och omgivningens förhållningssätt en avgörande faktor för flerspråkiga elevers inlärning. / The number of bilingual students is increasing in today’s Swedish schools. Therefore, it is of importance that elementary school teachers are aware of how they can support bilingual students learning in an effective way. The aim of this study is to increase awareness in how active teachers, in elementary schools could work to develop bilingual students’ linguistic skills. Four classroom teachers, and two language teachers were interviewed with the following questions in mind: In what way is education for bilingual students adjusted or designed by teachers in the classroom? What educational accounts do class teachers and language teachers consider when teaching bilingual students? How is the practical interaction between class teachers and language teachers to develop bilingual students’ language development? The results show that a well-developed first language is crucial when learning a second language. Further on, findings suggest that an increased interaction between class teachers and language teachers should exist. Additionally, both teachers and the environment’s approach to being bilingual are important factors for bilingual students’ language development.

Sammanfattning: Studien undersöker flerspråkiga interaktioner i förskolans dagliga verksamhet, samt vilka möjligheter det finns att inkludera flera språk i förskolan.  Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor har jag fått inblick i flerspråkiga interaktioner. Med utgångspunkt i ett sociokulturellt och interkulturellt perspektiv har jag analyserat det empiriska materialet och försökt synliggöra hur pedagoger upplever flerspråkiga interaktioner, samt hur man kan utveckla arbetet för att inkludera flera språk i förskolan. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv attityd till flerspråkiga interaktioner. En del pedagoger skapar möjligheter och uppmuntrar barnen att använda sig av sina språk i förskolan.   Pedagoger använder sig också av de språk som de behärskar i interaktion med barnen för att visa att det är normalt att prata olika språk.  Vidare visar resultaten att pedagoger använder olika strategier för att inkludera flera språk i förskolan, som t.ex.  samarbete med vårdnadshavare, ta hjälp av QR-koder, låna böcker på olika språk och så vidare. En positiv attityd kring flerspråkighet lyfts också upp som viktigt. Resultatet visar även att pedagogerna har stor betydelse för användandet av flera språk i förskolan. En del pedagoger uppmuntrar inte flerspråkiga interaktioner, utan att de fokuserar på att barnen ska lära sig svenska.

Bakgrund: Att kunna läsa, skriva och uttrycka sig i olika sammanhang i samhällslivet och privatlivet är förmågor som är väsentliga att utveckla och är ett viktigt uppdrag för skolan. På grund av ökade kunskapskrav i skolans ämnen får flerspråkiga elever med dyslexi svårigheter att uppnå skolans mål. Med tanke på att dyslexi är en språkstörning är det rimligt att förvänta sig att personer med dyslexi kan uppleva svårigheter när de behöver lära sig ett annat språk. Syfte: Studien syftar till att, utifrån aktuellt forskningsläge, beskriva hur de språkliga svårigheterna tar sig uttryck hos flerspråkiga elever med dyslexi när de ska lära sig att läsa och skriva på ett nytt språk. Metod: Datainsamlingen gjordes genom en systematisk sökning i databasen EBSCOhost samt en urvalsprocess som resulterade i 10 kvantitativa artiklar som kvalitetsbedömdes med hjälp av en granskningsmall från SBU (2017). Efter kvalitetsgranskningen gjordes en enkel innehållsanalys av innehållet enligt Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013). Resultat: I resultatet ingick 10 artiklar publicerade mellan 2000-2018. Resultatet visar att eleverna som har blivit diagnostiserade med dyslexi främst har svårigheter inom den metalingvistiska medvetenheten. Språkens skilda ortografier skapar dessutom olika svårigheter i olika språk vilket kan försvåra läsförståelsen och skrivförmågan i det andra språket. Diskussion: Flerspråkiga elever med dyslexi, läs-, skriv- och språkutveckling och skolframgång framhålls och diskuteras. Genom den enkla innehållsanalysen som utfördes under granskningen av artiklarna framkom fyra rubriker: ”Flerspråkig elev med dyslexi”, ”Ortografins betydelse”, ”Bedömning i de båda språken” samt ”Utgångspunkter för undervisningen”. Utifrån de utvalda artiklarnas resultat diskuteras främst några utgångspunkter för undervisningen i relation till olika inriktningar som är kopplade till de språkliga, pedagogiska och didaktiska aspekterna. Lärarens roll diskuteras utifrån nödvändigheten av att läraren använder sig av kunskaper och teorier från två forskningstraditionerna ”Whole language” och ”Phonics” men även utifrån rektorns roll och ansvar med tanke på skollagens krav (SFS 2010:800) på att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

I dagens skola talas det över 150 olika språk och att vara flerspråkig ses idag som mer vanligt än att enbart vara enspråkig. Med utgångspunkt i detta menar Garcia (2009) att elevernas språk bör användas som läranderesurser i klassrummet. Studien förmedlar ett flerspråkigt perspektiv på lärande och belyser hur undervisning med transspråkande kan ge flerspråkiga elever möjlighet att nå de kunskapskrav som finns och därmed ge alla elever lika utbildningsmöjligheter. Syftet med studien är att beskriva och problematisera hur transspråkande används som läranderesurser i klassrummet. Syftet är att lyfta viktiga aspekter av flerspråkig undervisning och synliggöra vad lärare ser för möjligheter och svårigheter i deras arbete med transspråkande. För att besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer samt observationer på fem olika lärare genomförts. Resultatet, som är analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv, bringar fram slutsatser som visar att transspråkande ger eleverna möjligheter att stötta och lära sig av varandra. Resultatet visar att eleverna lär sig snabbare och bättre när de får använda sitt modersmål samt att arbetet med transspråkande är identitetsstärkande för eleverna. Svårigheterna som framkommer i resultatet är kollegers och samhällets syn på flerspråkighet, där den enspråkiga normen fortfarande visar sig vara starkt implementerad i samhället. En annan svårighet resultatet för fram är när elever är ensamma om sitt modersmål i klassen, vilket leder till att eleven inte ges samma möjlighet till språklig stöttning. De undervisningsstrategier studiens resultat bringar går i linje med tidigare forskning och visar att undervisningen bör genomsyras av kamratlärande, stöttning samt språklig uppmuntran. Resultatet visar även att planscher, kartor och bilder, som symboliserar de olika språken, vilket tidigare forskning belyst som viktiga delar i transspråkande - inte alltid fanns synligt i klassrummen.

Förskolor i Sverige får allt fler flerspråkiga barn i verksamheten. I förskolans läroplan står det att förskolans uppdrag är att stimulera barns språkutveckling, i såväl svenska som i modersmålen. Vi har därför valt att undersöka hur förskolor arbetar med språkutveckling där majoriteten av barnen har ett annat modersmål än svenska. Vårt syfte med studien är att, utifrån sociokulturella begrepp och ramfaktorteorin, öka kunskapen om hur förskollärare i flerspråkiga förskolemiljöer arbetar med barns språkutveckling. Syftet konkretiseras med hjälp av tre frågeställningar: vad förskollärare anser är viktigt för att skapa en språkstimulerande lärandemiljö, vad de ser för utmaningar med att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling samt hur de stimulerar barns modersmålsutveckling. I studien har vi använt en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare för att samla in empiri. Resultatet av studien visar att det anses viktigt att ha ett öppet klimat där barnen tillåts använda hela sin språkliga repertoar. Det förskollärarna upplever som svårt i arbetet med att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling är bristande förståelse i kommunikationen mellan barn och pedagog när de inte delar samma språk. Däremot anser de att modersmålslärare och flerspråkig personal är en stor tillgång för att stödja barnen i språkutvecklingen. I resultatet visar också att förskollärarna upplever att det saknas tydliga strategier och riktlinjer för hur de ska arbeta med modersmålsutveckling för flerspråkiga barn.

I vår kvalitativa studie har vi undersökt hur flerspråkiga barn, utan gemensamt verbalt språk,kommunicerar vid leksituationer samt vilka lekmaterial som används i barnens kommunikation ileken. Studien bygger på den sociokulturella teorin om barns utveckling. Genom att kombineraobservationer av leksituationer med intervjuer med verksam personal som arbetar i barngrupper därbarnen är flerspråkiga och saknar ett gemensamt verbalt språk har vi kommit fram till att det finnslekmaterial som får en språkbärande funktion vid leksituationer. Om barnen inte har en vuxen atttillgå i leken som stöd och tolk så underlättar så kallade kodade lekmaterial, till exempel en telefon,barnens gemensamma lek då lekmaterialen får en kommunikativ funktion för att barnen kan läsa avdem och uppfatta dem på samma sätt. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>