Syftet med denna studie är att belysa några lärares inställningar till flerspråkighet och flerspråkiga elever och hur de arbetar med dessa elever. Studien bygger på 7 intervjuer med kvinnliga lärare som är verksamma i grundskolans tidigare år och arbetar på relativt små skolor i en och samma kommun.   Resultaten visar att lärarna har en överlag positiv inställning till flerspråkighet och flerspråkiga elever, även om några negativa aspekter kommer upp. Många lärare ser eleverna som en resurs och menar att man får in språk- och kulturdiskussioner på ett naturligt sätt. Av intervjuerna framkom det även att det krävs mer tid och resurser för att kunna bemöta flerspråkiga elever. Dessa resultat stämmer väl överens med tidigare studier.   Lärarna i studien menar att det krävs ett mer konkret och tydligt arbetssätt för att stödja språkutvecklingen för de elever som har annat modersmål än svenska. Flera av lärarna menar att stöd i modersmålet är viktigt. Men att stödja utvecklingen av modersmålet ser många lärare som svårt och lägger ansvaret på modersmålslärarna och föräldrarna. Studien visar också att det krävs extra mycket tid och resurser för att kunna bemöta flerspråkiga elever på ett likvärdigt sätt. Men tyvärr finns det varken tillräckligt med tid eller resurser på dessa skolor anser lärarna.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att ta reda på hur språkutvecklingen kan främjas i skolan, med tanke på det mångkulturella samhälle vi lever i idag. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ analys med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag intervjuade sedan fem pedagoger på olika skolor med kunskaper och erfarenheter om det jag ämnar undersöka. Intervjun var uppdelad enligt vissa specifika ämnen, och svaren är sedan redovisade i resultatet enligt dessa. Viss fokus har legat på modersmålets och dess undervisnings vikt för utvecklingen av elevens andraspråk, men också lärarna och föräldrarnas ansvar i denna utveckling. Resultatet från litteraturstudier av den tidigare forskningen samt intervjuerna, visade att språkkunskaper har en stor vikt när det gäller att erövra nya språk, vilket gör modersmålsundervisningen mycket aktuell. Samtidigt är också föräldrarnas och lärarnas stöd otroligt viktig för att eleven ska ta vara på sina språk, och se sina språk som ett redskap till kunskap. Informanterna nämner också vikten av att se varje elev utifrån dennes individuella förutsättningar, och ta hänsyn till det bagage varje människa bär med sig. Vidare ser pedagogerna sitt arbete i den mångkulturella skolan som ett arbete mot integrationen och mot samhällets fördomar, och menar att skolan ska spegla det samhälle vi lever i.

Denna studie har ämnat ta reda på hur pedagoger verksamma i förskoleklassen tänker kring flerspråkighet i förhållande till miljö och språkutvecklande arbetssätt samt hur de tar tillvara på den mångkulturalitet som finns i förskoleklassen. Vidare berör den pedagogernas attityder till ämnet.    Studien har genomförts i form av tre intervjuer med två förskollärare och en fritidspedagog i förskoleklasser på tre olika skolor i södra Sverige. Studien är genomförd efter en kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt i hermeneutiken. Frågeställningarna i intervjuerna har bland annat handlat om med vilka verktyg pedagogerna arbetar med i språkutvecklingen hos flerspråkiga barn, hur pedagogerna tar tillvara på den mångkulturalitet som finns och hur de ser på miljöns betydelse i förhållande till flerspråkiga barns språkutveckling.   Enligt forskningen är pedagogernas attityder till flerspråkighet av stor vikt för hur de kommer att utvecklas både i sitt modersmål och i andraspråket. Det är lärorikt att lära sig två språk men en utveckling i modersmålet är viktig för att kunna tillägna sig ett andra språk.    I vårt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna inte arbetar annorlunda med de flerspråkiga barnen än med de som endast har ett språk. Ett framträdande material är Bornholmsmodellen som alla pedagogerna arbetade efter. En annan aspekt som framkommit är att de är förhållandevis positiva till flerspråkighet samtidigt som kunskapen om vilka språk som finns i deras klass skiljer sig. Gemensamt för alla pedagogerna är att de på något sätt arbetar med bilder och böcker i förskoleklassen, men de arbetar med det på olika sätt och olika mycket. Pedagogerna tar till vara på mångkulturen i klasserna genom att arbeta med både högtider, traditioner, sånger och ramsor med mera.    Denna studie ger inget generellt resultat eftersom det endast är tre pedagoger som är med vilket enbart belyser en liten del av Sverige. Uppsatsen har gett en fördjupad kunskap men det finns flera aspekter att forska vidare på. En fördjupad studie kring flerspråkighet och språkutveckling i förskoleklass under ett längre tidsperspektiv hade kunnat ge en mer vidgad bild vilket hade möjliggjort en generalisering.

Syftet med vår studie var att genom en kvalitativ forskningsmetod ta reda på hur lärare använder sig av det svenska språket i sin undervisning, så att de flerspråkiga eleverna ska få en bra förståelse av de ord och begrepp som används i ämnena svenska och historia. Vi använde oss av semistrukturerade och personliga intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att de lärare som intervjuades var medvetna om hur de använde sig av det svenska språket i sin undervisning. Lärarna menade även att det var viktigt att de flerspråkiga eleverna fick höra och använda sig av det språkbegrepp som används i ämnena, för att de skulle kunna få en förståelse för vad de ämnesspecifika orden/begreppen betyder. Slutsatserna är att lärarna är medvetna om att de flerspråkiga eleverna ligger på olika nivåer i sin språkutveckling och att man som lärare behöver ge de flerspråkiga eleverna mer hjälp, så att de får en bra ämneskunskap i ämnena svenska och historia

Syftet med denna undersökning är att få en bild av hur fem kvinnliga pedagoger varav en är specialpedagog anser sig arbeta med flerspråkiga barn i en förskoleklass. Studiens ansats är kvalitativ och som empirisk datainsamlingsmetod används semi- strukturerade intervjufrågor, där fem pedagoger har intervjuats. Intervjufrågorna har handlat om hur pedagogerna arbetar med flerspråkiga barn. Studiens analysbegrepp är det sociokulturella perspektivet samt medieringsbegreppet. Enligt forskning är hur pedagoger bemöter flerspråkiga barn betydelsefullt för barns språkliga utveckling och för deras identitetsutveckling. Det ses som en betydande del i arbetet med flerspråkiga barn att pedagoger uppmuntrar barn till att tala sitt modersmål. I studiens resultat lyfter pedagogerna fram att flerspråkigheten har många fördelar, som t.ex. att barn och pedagoger blir toleranta inför olikheter. Pedagogerna betonar även vikten av att uppmärksamma de likheter som finns i olika kulturer. Pedagogerna menar att de använder sig mycket av tydlighet och kroppsspråk som en del av ett medierat lärande i arbetet med flerspråkiga barn. En annan aspekt i ett medierat lärande är att pedagogerna vill använda sig av föräldrakapaciteten som en del av en medierad kulturell förståelse. Barns modersmål försöker pedagogerna inkludera i verksamheten, men de menar att barnen själva inte verkar vilja uttrycka sig på något annat språk än majoritetsspråket. Autentiska medierande verktyg i form av köksredskap, används vidare av pedagogerna i det språkutvecklande med flerspråkiga barn. Pedagogerna försöker anpassa verksamheten efter vad de tror de flerspråkiga barnen behöver, genom att dela in barnen i mindre grupper. Det råder dock en tveksamhet bland pedagogerna kring huruvida de ska ta ur de flerspråkiga barnen ur den större gruppen eller om barnen ska vara kvar i den stora gruppen.

Studiens syfte är att få en inblick i ett antal pedagogers arbetssätt för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Utifrån syftet ställdes två frågeställningar: Hur talar pedagoger om sitt arbete med flerspråkiga barn? Vilka verktyg använder pedagoger i planerade aktiviteter för stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Studien utgick från en kvalitativ forskningsmetod, där intervjuer och observationer användes för att komma fram till resultatet. Studiens resultat visade att pedagogerna har en positiv syn på sitt arbete med flerspråkiga barn, då de ser det som en möjlighet istället för ett hinder. Det framkom att pedagogerna använder olika pedagogiska material för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling och pedagogerna är extra tydliga när de pratar med barnen. Pedagogerna uttryckte en stark vilja till att det skulle finnas modersmålsundervisning för alla barn.

I denna studie beskrivs arbetsprocessen för utvecklandet av en produkt, i detta fall en webbsida, vars syfte är att underlätta inlärningen av det svenska språket för elever med svenska som andraspråk samt att underlätta kommunikationen mellan dessa elevers hem och skola. Då delar av webbsidan är på elevernas modersmål är förhoppningen att möjliggöra integration mellan hem och skola. Denna produkt har arbetats fram genom att undersöka den teoretiska grund och bakgrund som finns för denna typ av webbsida och dess innehåll samt att intervjuer av olika slag genomförts där inspiration, idéer samt tips på layout tagits emot. Webbsidan har genom en cirkulär utvecklingsprocess fått sitt slutgiltiga innehåll samt utseende. Detta innebär att efter varje delmoment i processen i form av bland annat intervjuer har nya perspektiv öppnats vilket har lett till utveckling.

Syftet med den här studien har varit att skapa en vidare förståelse av flerspråkig undervisning genom att undersöka hur lärarna i studien uppfattar elevers lärande i matematik samt hur de undervisar flerspråkiga elever inom ämnet matematik.   Lärande och undervisning i matematik hör tätt samman med språket. I studien har jag tagit ett sociokulturellt perspektiv där jag ser lärare och elevers kulturella bakgrunder samt språk som resurser för lärandet i matematikundervisningen.   I studien har jag utgått från Sydafrikanska lärares perspektiv. Fem lärare i en skola i en förort till Kapstaden intervjuades och observerades. Jag använde mig av etnografiska metoder där jag kunde se samspelet mellan lärare och elever. Studien är kvalitativ, det empiriska materialet inhämtades genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer som genomfördes med hjälp av fältanteckningar och visuell etnografi.   Resultatet visade att lärarna i studien såg elevernas flerspråkighet som en resurs för individen och samhället. Lärarna ansåg att elevernas matematiska förmåga är densamma oavsett om han eller hon är flerspråkig. Under matematikundervisningen använde lärarna sig av sin flerspråkighet på olika sätt, bland annat genom kodväxling.

Forskning slår fast att modersmålsstöd är viktigt för barns språkutveckling, både när det gäller att stärka barnen i dess kulturella bakgrund och när det gäller att utveckla deras kognitiva och sociala förmåga. Vårt syfte är därför att undersöka hur en specifik kommun organiserar modersmålsstöd i förskolan och hur detta återspeglas hos förskolechef och förskolepersonal, och i förlängningen hur det påverkar likvärdigheten för de aktuella barnen. Vi stödjer oss av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv för att kunna analysera vårt resultat och få kunskap om hur interaktionerna mellan nivåerna påverkar barnet. Vi undersökte en medelstor kommun i Skåne och valde att göra en fallstudie för att få svar på vår frågeställning. Studiens resultat pekar på att bristen av kommunikation mellan nivåerna i fallstudien och otydliga styrdokument leder till att barn blir utan modersmålsstöd. Slutsatsen av vår studie är att enhetschefen för modersmålssenheten, förskolechefen och förskolläraren inte har samma bild av vad modersmålsstöd är. Detta leder till att modersmålsstöd ser olika ut för olika barn och blir troligtvis inte likvärdig.

Matematik kräver ofta en känsla för språket som kan försvåra för flerspråkiga elever. Lärare har intervjuats för att på bästa sätt utveckla kunskap om detta. Språket har betydelse på olika sätt för matematikinlärning och det bör kommuniceras mer. Det är som lärare viktigt att ha en medvetenhet om kommunikation, flerspråkighet, inlärning, matematik.