<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förändra och utveckla tre pedagogers förhållningssätt och få dem att börja arbeta med utomhuspedagogik. </p><p>Arbetets art Examensarbete inom Lärarutbildningen 140 p</p><p>Antal sidor 35+9</p><p>Titel Utomhuspedagogik – Kan man genom aktionsforskning förändra pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogik?</p><p>Författare Nina Altnäs och Jeanette Nilsson </p><p>Handledare Pernilla Nilsson och Jan-Olof Johansson</p><p>Examinator Anders Nelson och Eva Twetman</p><p>Syfte</p><p>Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förändra och utveckla tre pedagogers förhållningssätt och få dem att börja arbeta med utomhuspedagogik.</p><p>Metod</p><p>Litteraturen består av den senaste litteraturen inom utomhuspedagogik samt av delar av skol-väsendets styrdokument. Metoden vi använde oss av i studien var aktionsforskning. I studien ingick tre pedagoger som arbetar i olika spår i en 3-5:a i samma skola. Vi gjorde kvalitativ intervju före och efter en planerad utomhuslektion med pedagogerna för att se om deras re-spektive förhållningssätt till utomhuspedagogik förändrats.</p><p>Resultat </p><p>Resultatet visar att aktionsforskning som metod kan användas för att få pedagogerna att börja reflektera och förändra sitt förhållningssätt och att börja arbeta med utomhuspedagogik. Vi upplevde en positiv och nyfiken attityd hos de tre pedagogerna.</p><p>Nyckelord </p><p>Utomhuspedagogik, Pedagogers förhållningssätt, aktionsforskning,</p>

Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förändra och utveckla tre pedagogers förhållningssätt och få dem att börja arbeta med utomhuspedagogik. Arbetets art Examensarbete inom Lärarutbildningen 140 p Antal sidor35+9 TitelUtomhuspedagogik – Kan man genom aktionsforskning förändra pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogik? Författare Nina Altnäs och Jeanette Nilsson HandledarePernilla Nilsson och Jan-Olof Johansson ExaminatorAnders Nelson och Eva Twetman Syfte Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förändra och utveckla tre pedagogers förhållningssätt och få dem att börja arbeta med utomhuspedagogik. Metod Litteraturen består av den senaste litteraturen inom utomhuspedagogik samt av delar av skol-väsendets styrdokument. Metoden vi använde oss av i studien var aktionsforskning. I studien ingick tre pedagoger som arbetar i olika spår i en 3-5:a i samma skola. Vi gjorde kvalitativ intervju före och efter en planerad utomhuslektion med pedagogerna för att se om deras re-spektive förhållningssätt till utomhuspedagogik förändrats. Resultat Resultatet visar att aktionsforskning som metod kan användas för att få pedagogerna att börja reflektera och förändra sitt förhållningssätt och att börja arbeta med utomhuspedagogik. Vi upplevde en positiv och nyfiken attityd hos de tre pedagogerna. Nyckelord Utomhuspedagogik, Pedagogers förhållningssätt, aktionsforskning,

Syftet med denna studie har varit att få en bild av vilken kunskap några pedagoger har omkring språkstörning. Jag har också velat öka pedagogernas kunskaper i ämnet. Totalt har jag träffat 58 pedagogerna på deras arbetsplatser på förskolor eller skolor. De fick fylla i en enkät med bl a frågor om hur de uppskattade sin kunskap omkring språkstörning. Efter det höll jag en informationsföreläsning omkring språkstörning. Sedan fick pedagogerna fylla i en ny enkät där de bl a fick uppskatta hur mycket deras kunskap ökat efter att ha hört föreläsningen. Enkäterna har sedan sammanställts både som en hel grupp och indelade efter olika utbildningsgrupper. I mina förberedelser inför föreläsningen har jag gjort en litteraturstudie där jag sökt efter vad språkstörning är. Jag kunde då konstatera att det fanns relativt lite skrivet och forskat omkring språkstörning. I min slutsats kan jag konstatera att pedagoger behöver mera kunskap omkring språkstörning. Efter min föreläsning uppskattade 57 av de 58 deltagande pedagogerna att de ökat sin kunskap med minst 25 %. Endast en person uppgav sig inte ha ökat sin kunskap alls. Det behövs också mera forskning i ämnet. Idag strävar vi efter att alla ska inkluderas i skolan. Det ställer stora krav på pedagogernas kunskaper omkring olika funktionsnedsättningar.

No description available.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka pedagogers tankar gällande matematik i andraskolämnen. Frågor vi ställt är om pedagogerna synliggör matematiken i andra skolämnen förbåde sig själva och eleverna och om de matematikansvariga lärarna är mer drivande i att hamatematik i andra skolämnen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som var riktatöppna. De åtta pedagogerna vi intervjuat jobbar alla med årskurserna 1-6 och arbetar på treolika skolor.Resultaten i vår undersökning visar att pedagogerna integrerar matematik med andraskolämnen, men att de önskar att de haft tid till att göra det mera. Genom samtal är det allrabäst och enklast att integrera säger de vidare. Det viktigaste är att matematiken integreras påett naturligt sätt så att det inte blir krystat. Pedagogerna synliggör även matematiken föreleverna, men inte så ofta som de skulle vilja. Däremot är nästan alla pedagoger överens då detror och hoppas att de matematikansvariga är bättre på att medvetandegöra sig själva då detgäller matematik i andra skolämnen och även på att synliggöra den för eleverna. Eleverna ärtroligen inte medvetna om att matematik finns i det mesta vi gör enligt pedagogerna.Det som pedagogerna anser är negativt med att integrera matematik med andra skolämnen äratt tiden inte räcker till då det tar mer tid att planera ett ämnesövergripande arbete än vanligundervisning. De menar att allt handlar om prioriteringar. Vidare är de rädda för att det kanbli ”tjatigt” om man uppmärksammar matematiken för ofta samt att om eleven har en negativinställning till matematik så kan det smitta av sig på det andra ämnet.Pedagogerna tycker det är allra svårast att integrera matematik med svenska och engelska,men hade många förslag då det gällde att integrera matematiken med de andra skolämnena. Påfrågan om framtiden vill de flesta pedagoger bli bättre på att synliggöra matematiken i andraskolämnen och på att arbeta mer integrerat. Andra anser att de redan nu är duktiga på attintegrera och synliggöra matematiken i andra skolämnen. / Uppsatsnivå: C

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Syftet med studien har varit att synliggöra pedagogers uppfattningar om fri lek samt sitt engagemang i den. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med 12 pedagoger som alla arbetar inom förskolans verksamhet. Under resultatet har vi utgått från både Sutton-Smiths lekteori, innehållande sju olika sätt att se på leken för att lyfta fram den mångfald som finns inom lek. Ivrendis lärarroller har också använts för att ringa in i vilken utsträckning de olika rollerna förekommer. Pedagogernas uppfattningar har hjälpt oss att förstå hur viktig den fria leken är och vilka utmaningar de som är verksam inom förskolan ställs inför, då de måste hävda den fria lekens rätt till att ta plats. Resultatet visar att pedagogerna i denna studie ser den fria leken som barnens arena, där de får möjligheter till att utveckla viktiga färdigheter som exempelvis självständighet och konflikthantering. Det framkom även att pedagogernas engagemang var varierande, barnens ålder samt vilken inställning pedagogerna har till lek kan vara orsaker till detta. Det visade sig även att pedagogerna främst valde att ta sig an avvaktande roller som innebär att de inte är aktivt deltagande i leken, men ändå finns i närheten om barnen är i behov av stöttning. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Det övergripande syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på hur pedagoger beskriver sitt pedagogiska arbete med barnen utomhus och ta reda på varför de tar med sig barnen ut. En kvalitativ undersökningsmetod har använts där sex stycken pedagoger på sex olika förskolor intervjuats. Studiens resultat visar att de intervjuade pedagogerna tar med sig barnen ut för att det finns ett enormt lärande att hämta där, bara pedagogerna har intresset och viljan. Resultatet visar också att de intervjuade pedagogerna arbetar på olika sätt för att tiden utomhus ska vara givande för barnen. Det viktigaste är närvarande pedagoger, tillgång till naturen samt att alla barn känner sig trygga och är aktiverade. Slutsatsen i studien är att det finns mycket möjligheter utomhus, det gäller för pedagogerna att se och ta tillvara på dem.

Med denna studie vill vi öka förståelsen för hur barn i fyra- sexårsåldern upplever det samspel och den lek som sker i förskolan, samt hur pedagogers närvaro eller icke närvaro i rummet tolkas och upplevs av barnen. I forskningsgenomgången behandlas bl.a. samspel som begrepp, samspel i leken och även pedagogens betydelse för det samspel och samspelsmönster som sker i förskolan. I denna studie har vi intervjuat 15 barn i åldrarna fyra- sex år. Studien utgår från en hermeneutisk ansats och har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. De medverkande barnen bidrog med många konkreta och intressanta exempel på samspelssituationer och hur de gick tillväga för att lösa situationer som kunde uppstå. Barnens upplevelser av pedagogers närvaro i rummet såväl som medverkan i lekar var mycket blandade. Det var dock många av barnen som gav uttryck för att de inte upplevde det som annorlunda att leka då det var en pedagog närvarande i rummet, men när de fick välja var det många som uppskattade att leka ensamma. Detta visar på komplexiteten och vikten av reflektion och lyhördhet i pedagogers yrkesutövande.