Syftet med vårt examensarbete var att få syn på hur pedagoger bemöter pojkar respektive flickor i tambursituationen, sett ur ett genusperspektiv. Då jämställdhets- och genusfrågor är något som ligger i tiden och genomsyrar även samhällets syn på kvinnor respektive män, fann vi det intressant att forska vidare inom detta ämne. För att få möjlighet att ta reda på detta observerade vi pedagogers bemötande av pojkar respektive flickor i just tambursituationen på en förskola som består av sex avdelningar. För att få en så sanningsenlig bild som möjligt valde vi att både utgå från ett observationsschema samt att videofilma observationerna. Vi valde att genomföra en hermeneutisk studie, som innebär att människors avsikter och intentioner kan yttra sig både i språket och olika handlingar, som sedan kan tolkas och förstås. Något våra observationer visat är att pedagogerna bemötte pojkar respektive flickor relativt lika när det gällde tonfall och beröm. Däremot skiljde sig bemötandet mer åt beroende på barnens ålder. Vi kunde även se att flickorna först fick frågan om de ville ha hjälp av pedagogerna medan de till pojkarna gick fram och hjälpte dem utan att fråga. Sett ur ett genusperspektiv, var det vid vissa tillfällen orden pedagogerna använde sig av i samtalen med barnen, som antydde på det ”flickiga” eller ”pojkiga”. Observationsschemat visade att det var flickorna som fick mest hjälp av pedagogerna samt var de som bad om hjälp flest gånger.

Syftet med detta arbete är att belysa hur pedagoger i förskolan ser på värdegrunden och dess värden samt hur de omsätter den i praktiken. Värdegrundsfrågor i skola och förskola lyfts inte fram på samma sätt som läs- och skrivämnen något som kan resultera i att värdegrundsarbetet ges mindre och mindre utrymme i verksamheten. I detta arbete bryts begreppet inledningsvis ner via tidigare forskning och aktuell litteratur rörande ämnet. Här beskrivs värdegrundsbegreppets intåg i de svenska läroplanerna via värdegrundsprojektet, de demokratiska värdena i läroplanerna men även andra begrepp som värdegrunden är uppbyggt på beskrivs. Arbetet går även på djupet med att beskriva de fyra grundläggande etiska värdena som är autonomi, integritet, jämställdhet/jämlikhet och solidaritet. Resultatet i arbetet bygger på enkäter från tjugo stycken respondenter där frågorna har varit av både en kvantitativ och kvalitativ sort. Resultatet som framkom beskriver bl.a. vikten av en gemensam och stabil värdegrund att utgå ifrån och vikten i en öppen och daglig dialog. Ser man till pedagogernas yrkesetik är även här dialogen viktig. I verksamheterna förekommer temaarbeten, sånger och lekar i arbetet för att lära barnen grunderna i vad som är rätt/fel, empati, ansvar och respekt.

Vi har genom studiens gång konstaterat att det i samhället sker en ökning av skilsmässor, vilket innebär att vi som blivande pedagoger kan komma att möta barn som befinner sig i en skilsmässosituation inom vår kommande yrkesprofession. Vi anser att det är viktigt att det finns en beredskap för hur pedagoger på bästa möjliga sätt ska kunna bemöta barn i en skilsmässosituation. Studiens syfte är att bidra med en bredare förståelse om pedagogers roll i förhållande till barn i kris, specifikt i skilsmässosituationer. Vi har undersökt hur pedagoger arbetar i verksamheterna, för att bemöta barn som befinner sig i en skilsmässosituation och fått ta del av pedagogers olika erfarenheter av krishantering. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att få mer djupgående svar av intervjupersonerna. I vår resultatdel har vi fått en inblick i och en bredare förståelse för hur pedagoger bemöter barn i skilsmässosituationer samt hur bemötandet gestaltas genom det pedagogiska arbetet.

Bakgrund   ”Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.” (Lpfö98, 2010)  Med föregående citat intresserade vi oss för hur barnen upplever detta på förskolan. Med utgångspunkt från vår egen praktik och i arbetet med barn och läroplan ville vi synliggöra om barnen verkligen uppfattar oss pedagoger som engagerande och som kan se till varje barns och barngrupps livsvärld.  Syfte  Syftet med studien är att få en inblick i barns upplevelser av pedagogernas medverkan i leken. Vi har satt fokus på barn i åldrarna fyra och fem år, vi använde oss av mindre gruppkonstellationer för intervjuer. Detta gör vi genom tre frågeställningar som behandlar; Barnens upplevelser om pedagogernas medverkan i leken, barnens beskrivningar av pedagogernas roll i leken samt på vilket sätt barnen upplever att de har inflytande och makt över sin lek. Vår studie har ett fenomenologiskt perspektiv.  Metod  Tanken med studien är att undersöka hur barn upplever pedagogernas medverkan i leken. Metoden utgörs av gruppintervjuer med barn samt ljudinspelning under intervjuerna. Vi har sammanställt, analyserat och kategoriserat alla intervjuer genom att lyssna på samtalen och skrivit ut dessa i pappersform. Sammanlagt har 22 barn deltagit i studien. För att alla barn skulle få komma till tals i grupperna minimerade vi grupperna till att vara ca 4-5 barn i varje intervjugrupp. Studien är en kvalitativ studie.  Resultat  Utifrån de resultat som vi kom fram till i studien kan man se att barnen har olika upplevelser av pedagogernas medverkan i leken. En del av barngrupperna menar att pedagogerna var bra på att leka och var involverade i leken samtidigt som de underkastade sig de roller som barnen ville att de skulle ha i en lek. En barngrupp ansåg att pedagogerna absolut inte kunde leka utan hellre gjorde andra saker som att stå vid datorn eller prata med kollegor. Ett tydligt mönster som vi såg från alla intervjugrupper var att barnen upplevde att de fick bestämma när de skulle leka och vilka regler som gällde i leken, men att det även fanns regler på förskolan som bara fanns där.

Syftet är att undersöka hur pedagoger på en mångkulturell förskola arbetar med den kulturella mångfalden i den dagliga verksamheten. Hur tänker pedagoger och vilket synsätt har de på ett interkulturellt arbetssätt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mångfalden i barngruppen och utifrån barnets individuella förutsättningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mångfalden? Den här studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär. Som metod användes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att få en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssätt genomfördes observationer av pedagogers arbetssätt och observationer av miljön på en förskola. Intervjuerna skedde med verksamma förskollärare från två förskolor som tillhör samma enhet i kommunen. Resultatet av studien visar att pedagogerna ser positivt på ett interkulturellt arbetssätt, att det är givande, spännande, innehåller utmaningar och bidrar till många intressanta möten. Det framkommer även att ett interkulturellt arbetssätt kan vara väldigt krävande, att man måste vara mer flexibel. Man arbetar mycket med drama, bilder och kroppskontakt för att tydliggöra och konkretisera verksamheten för barnen. Vidare visar resultatet att pedagogerna inte medvetet arbetar med den kulturella mångfalden i barngrupperna, men att de arbetar mycket utifrån barnets individuella förutsättningar på olika sätt. Miljön på förskolorna har inte anpassats och utformats för att tillgodose den kulturella mångfalden, däremot har de ett väldigt medvetet tänk kring miljön och dess betydelse för varje individuellt barn.

<p>Vi har genom studiens gång konstaterat att det i samhället sker en ökning av skilsmässor, vilket innebär att vi som blivande pedagoger kan komma att möta barn som befinner sig i en skilsmässosituation inom vår kommande yrkesprofession. Vi anser att det är viktigt att det finns en beredskap för hur pedagoger på bästa möjliga sätt ska kunna bemöta barn i en skilsmässosituation. Studiens syfte är att bidra med en bredare förståelse om pedagogers roll i förhållande till barn i kris, specifikt i skilsmässosituationer. Vi har undersökt hur pedagoger arbetar i verksamheterna, för att bemöta barn som befinner sig i en skilsmässosituation och fått ta del av pedagogers olika erfarenheter av krishantering. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att få mer djupgående svar av intervjupersonerna. I vår resultatdel har vi fått en inblick i och en bredare förståelse för hur pedagoger bemöter barn i skilsmässosituationer samt hur bemötandet gestaltas genom det pedagogiska arbetet.</p>

The purpose of this essay is to describe how preschool teachers think about language stimulation and how they work with it when it comes to small children in preschool. My research questions were: What kind of methods do the preschool teachers use? And what kind of work procedure do they have? Is there any difference in the work procedure when it comes to daily routines and playtime? How do the preschool teachers describe their work procedure with language stimulation?To be able to reach my purpose and answer my questions, I decided to make a case study. I have made observations of the preschool teachers and how they work and I have made interviews. The material that I have used, beside observations and interviews, is literature that is about earlier research about this matter.The result of the study shows that the preschool teachers considers their work with language stimulation as part of everything they do. It’s not necessary to use and work with concrete methods or material because the children are so young. They think it really important to be active with language training and language stimulation all through the day and use all moments you have with the children, not just specific moments and specific times. It is the everyday conversations that they have with the children that strengthen the children’s ability to use their language and increases their awareness of language. These results is proven even in my observations.One conclusion in my study is that it is important to grasp every day and meet every childs’ initiative so that they feel important and will be more secure in themselves.Keywords: language stimulation, preschool, language development, preschool teachers.

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det är en kvalitativ studie där författarna har observerat tre förskolors miljöer där det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas även det historiska perspektivet samt förändringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. Frågeställningarna som besvaras är hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas. Resultatet redovisas tillsammans med analys och delas upp i teman kring frågeställningarna. I resultatdelen framgår det att samtliga informanter anser att barn med rörelsehinder ska integreras i förskolans verksamhet. Svaren som gavs under intervjuerna liknar varandra till stor del när det gäller hur planeringen av verksamheten ser ut och vilka resurser som finns att erhålla. Slutdiskussionen jämför informanterna, tidigare forskning och författarnas synpunkter.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Det huvudsakliga syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur pedagoger säger sig uppfatta lekens betydelse för barns lärande. De frågeställningar som reflekteras över är hur pedagogerna uppfattar lekens betydelse? Hur uppfattar pedagoger lekens betydelse för barns lärande?Det är den kvalitativa metoden som har använts i studien. Metod för datainsamling blev kvalitativa intervjuer. Med det menas att sex stycken pedagoger som deltog i studien har fått öppna frågor ställda till sig, och utifrån de svar som gavs har följdfrågor ställts. För att kunna ta reda på hur pedagoger uppfattar lekens betydelse för barns lärande, behövdes intervjuer göras.Resultatet av föreliggande studie visar att lek och lärande hänger oupplösligt samman. Lärandet sker när barn bearbetar sin omvärld och lär sig hur de skall förhålla sig i livet genom leken. Resultatet visar att pedagogerna anser att barn bör erbjudas olika erfarenheter i förskolan då det stimulerar deras lek och lärande.