<p>Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av barnlitteraturens betydelse för barns språkutveckling. I studien undersöks också hur arbetet kring barnlitteratur kan se ut på olika förskolor.</p><p>För att ta reda på pedagogernas uppfattningar och arbetet kring barnlitteratur har en kvalitativ undersökning utförts i form av intervjuer. Undersökningen har utförts på fyra förskolor med totalt sju pedagoger.</p><p>Utifrån pedagogernas svar har det framkommit att barnlitteratur är ett bra tillvägagångssätt för att stimulera barns språkutveckling. Något som skiljer pedagogerna åt är att de har olika syften med varför de arbetar med högläsning.</p><p>Slutligen kan det fastställas att barnlitteratur har positiv effekt på barns språkutveckling. Hurpedagogerna arbetar med böcker är olika men de har alla gemensamt att de utför samtal kring boken tillsammans med barnen.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers inställning till medverkan i barns lek, samt att undersöka i vilken utsträckning pedagogen deltar i barnens lek.</p><p>Metoderna som använts för att fylla uppsatsens syfte är enkätundersökning med sex pedagoger på en förskola samt kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på en annan. Enkätstudien var ett första steg i undersökningen och väckte nya frågor. Dessa frågor ledde till en intervjustudie.</p><p>Tidigare forskning har visat på att pedagogerna både ska delta och inte delta vid barnens lek. De olika synsätten har olika argument som styrker deras förhållningssätt till pedagogers deltagande i barnens lek. Resultatet visar på att pedagogerna inte har de rätta förutsättningarna att delta i barnens lek. En av förutsättningarna som saknas är tid och pedagogerna finner att mer tid är önskvärt för att kunna delta i barnens lek. Många pedagoger nöjer sig med att ha en iakttagande roll, men att de anser att det är lättare att delta i barnens lek utomhus.</p>

<p>I förskolan är leken en stor del av barnens vardag och är på många sätt viktig för barnen och deras utveckling vilket läroplanen för förskolan talar för. Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskolepedagogerna tar vara på leken för att skapa lärande. För att få svar på frågan hur förskolepedagogers förhållningssätt i lek tydliggörs som ett redskap för lärande, genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av filmobservationer. Underökningen har gjorts på två förskolor i olika kommuner. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna använder sig av leken eller ordnar själv leksituationer för att ta tillvara lärande tillfällen som dyker upp under lekens gång när de vill fånga barnens intresse och uppmärksamhet. På så sätt hämtar barnen in kunskaper lättare då de fångas av något spännande vilket underlättar för lärandet. Dessutom visar studien att pedagogerna ofta har ett syfte med att gå in i barnens lek samt skapar syften utefter lekens innehåll och går sällan in i barnens lek enbart för att leka.</p>

<p>Många teoretiker tycks vara överens om att leken spelar en grundläggande roll i förskolebarnens utveckling. Att leken ska genomsyra hela förskolans verksamhet är något som är väl förankrat i läroplanen. Det gäller också ämnet matematik som även inrymmer en rad strävansmål. Jag upplever att vår förskolemetodik verkar bristfällig när det gäller lek sammankopplat till inlärning. Det finns tydliga intensioner om vad som ska främjas hos barn och riktningar att sträva mot, vilket gör att pedagogerna får en betydande roll i barns utveckling. Arbetets syfte blir därför att undersöka om pedagoger i förskolan använder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlärning.</p><p>En intervjustudie har gjorts med fem pedagoger från olika förskolor. Resultatet av min undersökning visar att alla pedagoger uttryckte hur viktig matematiken är i förskolan och att den utgör en naturlig del i alla situationer som när barn dukar, klär på sig, delar ut frukt osv. Att sammankoppla lek och matematik blir det som skiljer pedagogerna åt. Vissa pedagoger anser att lek är nödvändigt för att barn ska lära sig matematik, medan andra anser att barn automatiskt lär sig matematik eftersom den finns runt omkring oss i vardagen.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskolepedagogers syn på konflikter mellan barn och arbetet med detta. Jag har utgått från följande frågeställningar:</p><p>Vad kan konflikter mellan barn handla om?</p><p>Hur hanterar pedagoger konflikter?</p><p>För att studera detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger.</p><p>Undersökningen visade att pedagogernas hantering av konflikter mellan barnen är viktigt då det ger barnen verktyg för att själva kunna hantera konflikter i framtiden. Det finns ett flertal orsaker till att konflikter uppstår mellan barnen såsom missförstånd, oenigheter över föremål och uteslutning ur lekar. Det är viktigt att alla barn får komma till tals och bli bekräftade i en konfliktsituation. Det framkom också att det är mycket viktigt att pedagogen finns närvarande för att både hantera och förebygga att konflikter uppstår.</p> / <p>The purpose of this essay is to study pre-school teachers´ views on conflicts between children and the work with this. I have used the following questions as a way to reach the purpose: </p><p>What can conflicts among children be about?</p><p>How do pre-school teachers handle these conflicts?</p><p>As a method I have chosen to do qualitative interviews with four pre-school teachers.</p><p>The study’s main results show that the handling of conflicts that occur between children is important.  It gives the children tools for how they can handle conflicts by themselves in the future. There are many reasons why conflicts appear between children such as misunderstandings, disagreements about toys and exclusions in play. When a conflict is to be handled it’s very important that every child gets a chance to give there point of view and that they are being confirmed. Another view that showed up in the study was that an important thing, both for handling and preventing conflicts in pre-school, is that the teachers always is present among the children.</p>

Många teoretiker tycks vara överens om att leken spelar en grundläggande roll i förskolebarnens utveckling. Att leken ska genomsyra hela förskolans verksamhet är något som är väl förankrat i läroplanen. Det gäller också ämnet matematik som även inrymmer en rad strävansmål. Jag upplever att vår förskolemetodik verkar bristfällig när det gäller lek sammankopplat till inlärning. Det finns tydliga intensioner om vad som ska främjas hos barn och riktningar att sträva mot, vilket gör att pedagogerna får en betydande roll i barns utveckling. Arbetets syfte blir därför att undersöka om pedagoger i förskolan använder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlärning. En intervjustudie har gjorts med fem pedagoger från olika förskolor. Resultatet av min undersökning visar att alla pedagoger uttryckte hur viktig matematiken är i förskolan och att den utgör en naturlig del i alla situationer som när barn dukar, klär på sig, delar ut frukt osv. Att sammankoppla lek och matematik blir det som skiljer pedagogerna åt. Vissa pedagoger anser att lek är nödvändigt för att barn ska lära sig matematik, medan andra anser att barn automatiskt lär sig matematik eftersom den finns runt omkring oss i vardagen.

No description available.

Abstrakt Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skola förhåller sig till lek och lärande. Vi ville även undersöka om pedagogernas förhållningssätt till lek och lärande skiljer sig åt i de olika stadierna, förskola, förskoleklass respektive skola. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med pedagoger i förskolan, förskoleklass samt skolan, intervjuerna spelades in med diktafon. Vi har fördjupat oss i litteratur gällande ämnet lek och lärande. Undersökningen visar att samtliga pedagoger är medvetna om lekens betydelse för lärandet, men att det finns variationer i hur pedagogerna använder sig av lek i lärandet mellan de olika stadierna. En viktig faktor som framkommit är att pedagogens individuella uppfattning om lek och lärande har en betydande roll för barnens kunskapsinhämtning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskolepedagogers syn på konflikter mellan barn och arbetet med detta. Jag har utgått från följande frågeställningar: Vad kan konflikter mellan barn handla om? Hur hanterar pedagoger konflikter? För att studera detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger. Undersökningen visade att pedagogernas hantering av konflikter mellan barnen är viktigt då det ger barnen verktyg för att själva kunna hantera konflikter i framtiden. Det finns ett flertal orsaker till att konflikter uppstår mellan barnen såsom missförstånd, oenigheter över föremål och uteslutning ur lekar. Det är viktigt att alla barn får komma till tals och bli bekräftade i en konfliktsituation. Det framkom också att det är mycket viktigt att pedagogen finns närvarande för att både hantera och förebygga att konflikter uppstår. / The purpose of this essay is to study pre-school teachers´ views on conflicts between children and the work with this. I have used the following questions as a way to reach the purpose:  What can conflicts among children be about? How do pre-school teachers handle these conflicts? As a method I have chosen to do qualitative interviews with four pre-school teachers. The study’s main results show that the handling of conflicts that occur between children is important.  It gives the children tools for how they can handle conflicts by themselves in the future. There are many reasons why conflicts appear between children such as misunderstandings, disagreements about toys and exclusions in play. When a conflict is to be handled it’s very important that every child gets a chance to give there point of view and that they are being confirmed. Another view that showed up in the study was that an important thing, both for handling and preventing conflicts in pre-school, is that the teachers always is present among the children.

Syftet med vårt arbete var att kritiskt granska hur pedagogerna på en förskola i Västra Sverige förhåller sig till den förändrade utemiljön på förskolan, något vi valt att benämna den ”moderna” utemiljön. Vi ville också undersöka vad de anser orsakade förändringen och dess utformning. Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie samt läste in oss på litteratur och den tidigare forskning som finns kring utemiljön i förskola och skola. Vi kunde av analysen av vårt resultat se att samtliga pedagoger var positiva till förändringen, trots att de kunde finna ett fåtal nackdelar med den. Intervjuerna visar också att de har mycket kunskaper kring utemiljön, men möjligen inte erfarenheten för att våga använda den fullt ut. Vi kunde också finna att Naturskolan, som bidrog med pengar också hade en stor påverkan i utformningen av utemiljön.