<p>Validerat; 20150306 (global_studentproject_submitter)</p>

Denna studie genomfördes i syfte att tolka och förstå några pedagogers uppfattningar om sitt deltagande i barns lek. Tidigare forskning inom området visar att pedagoger ofta är medveten om den betydelse som deras deltagande i barns lek har men att de saknar vidare kompetens och tid för att våga, kunna eller vilja delta. Arbetet har genomförts utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att komma närmare pedagogerna i deras uppfattningar. I studien intervjuades och transkriberades åtta pedagogers uppfattningar enskilt av oss studenter. Resultat- och analysavsnitten har därefter utgått ifrån den hermeneutiska cirkeln som har varit vår metod i att tolka och förstå delar av arbetet för att kunna skapa en tillförlitlig helhet. Resultatet har därefter delats in i tre teman som är barns lek, pedagogers deltagande i barns lek och faktorer som påverkar deltagandet och barns lek. Dessa kunde efter tolkning av data delas in ytterligare med tre till fyra kategorier under varje tema. Efter att ha diskuterat tidigare forskning i förhållande till pedagogernas uppfattningar framkom det likheter gällande uppfattningar om att delaktighet i barns lek ska ske med försiktighet. Det framkom även att yttre- och inre faktorer kan påverka pedagogernas deltagande både positivt och negativt. Slutsatsen blev att pedagogerna visar en medvetenhet om den betydelse som deras deltagande har för barnen i leken och att det kan ske på flera sätt för att möta deras behov men att kringliggande faktorer påverkar deltagandets utsträckning. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

I denna studie presenterar vi pedagogers uppfattningar om den fria leken samt sitt deltagande i den fria leken utifrån pedagogernas egna perspektiv. Tidigare forskning visar att det inte finns en samlad syn på den fria leken samt pedagogernas deltagandet i den. Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om sin roll i barnens fria lek samt vilka uppfattningar de har om den fria leken i förskolans verksamhet. Vi har valt att utgå ifrån frågeställningarna. Vad har pedagoger för uppfattningar om den fria leken samt vad har pedagoger för uppfattningar om sin roll i den fria leken. För att ta del av pedagogernas uppfattningar har vi i denna studie använt oss av en kvalitativ metod där vi kontaktat tio verksamma pedagoger i förskolan och genomfört semistrukturerade intervjuer för att komma fram till vårt resultat. Resultatet och diskussionen har fokuserat på de uppfattningar som pedagogerna i vår studie har samt variationen i det empiriska materialet. Pedagogerna i vår studie ansåg att den fria leken är viktig men att rutinsituationer samt planerade aktiviteter blir prioriterade över den fria leken och att den får ta plats mellan dessa situationer. Det framkommer också att det finns en delad syn på hur deltagande man ska vara i den fria leken som pedagog. Bidragande faktorer till detta kan vara att det är kort om personal på grund av den rådande pandemin samt att det saknas en samsyn om hur den fria leken ska prioriteras. Det framkom i studien att pedagogerna oftast faller in i en av fyra roller i barnens fria lek dessa är frånvarande observerande deltagande och aktiv. Resultatet av studien visade att pedagogerna i vår studie ser den fria leken som högt betydande för barnens lärande och utveckling och att de ser sin roll som viktig men vilken roll de tar i barns fria fria lek är inte alltid självklart eller ett eget aktivt val Studien visade på en variation av uppfattningar som finns bland verksamma pedagoger. Dessa handlade om hur de ser på sin roll i barnens fria lek samt vad deras uppfattningar om fri lek är. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter som pedagoger har kring högläsning. Det som undersöktes var när högläsning sker enligt pedagogerna och i vilket syfte, vad de samtalar kring under högläsning, hur de anser att högläsning påverkar språkutveckling hos barn samt deras uppfattningar om utformningen och betydelsen av läsmiljön för högläsning. Detta har undersökts med en kvalitativ metod genom ett digitalt frågeformulär som delgivits pedagoger som är verksamma i förskolan. Vi har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där vår tolkning av pedagogernas svar har lagt grunden för den tematiska analys som sedan använts för att bearbeta den empiriska datan. Resultatet av studien visar att högläsning sker dagligen men vid olika tillfällen, dock oftast vid lunch och vila. Pedagogers syfte uppgavs främst vara att få en lugn och trevlig stund tillsammans med barnen. Samtalen som sker vid högläsning uppgav pedagogerna handlade om bokens innehåll samt att ta sig an svåra ord. Gällande läsmiljön ansåg pedagogerna att den har en stor påverkan för högläsningen och majoriteten var eniga om att läsmiljön bör vara en lugn plats som inges av läsrespekt. Slutsatsen visar på enighet men också en del skillnader i pedagogernas uppfattningar och erfarenheter utifrån studiens frågeställningar. / <p>2020-06-08</p>

Vårt syfte med studien var att undersöka och beskriva pedagogers erfarenheter av att tolka och realisera läroplansmålen, vad gäller alla barns inflytande i förskolan.  Läroplanen för förskolan säger att barn har rätt att få känna delaktighet och få utöva reellt inflytande över sin vardag (Skolverket, 2018). Studien handlar om pedagogers erfarenheter av att tolka och realisera läroplansmålen och hur de möjliggör alla barns inflytande och vilka hinder och möjligheter som kan finnas i detta arbete. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi genom brevintervjuer fick ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Med inspiration från hermeneutiken tolkade och analyserade vi det insamlade datamaterialet med hjälp av läroplansteoretiska begrepp, så som läroplansarenor och läroplanskoder. Studiens resultat visar att det finns utmaningar i arbetet med att tolka och realisera läroplansmålen om barns inflytande i praktiken, men förskollärarnas erfarenheter visar också att de har strategier för att lösa dessa utmaningar. Ett exempel som visar de strategier förskollärarna beskriver, är att när verbalt språk ses som en förutsättning för att kunna få inflytande, så använder och erbjuder förskollärarna barnen andra kommunikationsformer. De utmaningar pedagogerna ställs inför består i att tolka och förstå läroplansmålen och därefter nå en samsyn i arbetslaget kring hur målen ska realiseras. Studien handlar också om hur pedagoger definierar begreppet inflytande och om vilka konsekvenser det får för den pedagogiska verksamheten.  I vår studie har vi använt oss av begreppet pedagog som vi likställer med förskollärare. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med studien är att undersöka pedagogers och barns uppfattningar om lekens innehåll och pedagogernas roll i leken. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur beskriver pedagoger och barn lekens innehåll i förskolorna? Vilken roll har pedagogerna i barnens lek i förskolorna? Hur gestaltas pedagogers och barns beskrivning av lekens innehåll i förskolornas miljö och aktiviteter? Hur gestaltas pedagogers roll i barns lek i förskolornas miljö och aktiviteter? För att uppnå syftet har intervjuer och observationer genomförts på två skilda förskolor i södra Sverige. Följande teoretiska begrepp har använts vid analys av den insamlade empirin: ”being” och becoming”, det kompetenta barnet, ”det relativt kompententa barnet” samt fantasi och kreativitet. Undersökningen tar avstamp i forskning kring perspektiv på lek. Vi utgår från Birgitta Knutsdotter Olofssons, Jean Piagets och Brian Sutton-Smiths perspektiv på lek. Studien visar att pedagogerna drar en parallell mellan lek och lärande då de betonar lärandet som sker under barnens lek. Till skillnad från pedagogerna beskriver barnen lek som någonting lustfullt och att de leker för att det är roligt. Studien belyser att pedagogerna vanligtvis inte deltar i barnens lek som likvärdiga lekkamrater, utan de står vid sidan om, stöttar och övervakar barnen. Vår slutsats är att pedagogerna bör i större utsträckning betrakta lek som flertydig och granska sitt förhållningssätt mot barns lek och lärande, genom att delta mer i barngruppens lek. Pedagoger bör betrakta sig själva och barnen i förskolan som ”lekande lärande individer” eftersom människan utvecklas och får nya kunskaper under hela sin livstid.

Hälften av pedagogerna i studien har erfarenheter av tecken som stöd (TSS). Logopeden och specialpedagogen som deltog i studien besitter ytterligare centrala kunskaper inom den språkliga inlärningen som är betydande för barnens fortsatta språkutveckling. Av de pedagoger som saknade erfarenhet av TSS, finns en vilja att möta dessa elever i skolan och önskan att gå utbildning.I klassrummen finns olika material tillgängliga, vissa har pedagogerna utformat själva medan andra finns digitalt tillgängliga. Materialet kan bestå av exempelvis bildstöd. Det visar sig bero på elevernas behov och förutsättningar. TSS används även för att bredda språkkunskaperna hos de elever som har ett annat modersmål än svenska, oavsett ålder, etnicitet osv. Av det material som finns i klassrummet riktat till TSS, avviker på de olika skolorna. Resultatet visar att pedagogerna har olika arbetssätt gällande detta material. Vissa arbetsgrupper som arbetar inom jämlika åldersspann använder materialet på olika vis. Undersökningen visar även på att ett av klassrummen istället tagit bort sina anpassningar för att anpassa klassrummet för en elev med NPF problematik.Studien visar på diskrepanser mellan arbetssätt, erfarenheter och elevmöten. Dock delar alla pedagoger en positiv inställning till att möta dessa elever i klassrummet.Pedagogerna är även samstämmiga att TSS är ett hjälpmedel som kan hjälpa flertalet elever i sin språkutveckling och delar gärna med sig av sin kunskap till andra som är villiga att hjälpa och stötta dessa elever i klassrummet.

Syftet med denna studie har varit att belysa pedagogers förhållningssätt i barnens lek och utifrån det bidra med kunskap till pedagoger så att de kan reflektera över sitt eget förhållningssätt. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi observerat pedagogers förhållningssätt gentemot leken i förskolan. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet samt Jung (2012) och Ivrendis (2017) beskrivningar av olika lekroller pedagoger intar i förskolans verksamhet. Observationerna har medfört att vi fått en bild av hur dessa roller förekommer i förskolans samt att vi fått syn på andra förhållningssätt som pedagogerna tagit sig an. I analysen har vi jämfört våra funna roller med de lekroller som presenteras under vår teoretiska utgångspunkt, detta har vi gjort för att komplettera våra observationer och ge stöd och underlag till dessa i resultatet. Resultatet har gett en bild av vilka roller som finns, vad som händer när pedagogerna tar på sig de olika rollerna samt hur det kan påverka barnens lek. I resultatet framkom även en roll som vi fann utöver Jung (2012) och Ivrendis (2017) roller vilket var avledaren. Avledaren var en roll som pedagogerna tog på sig när lekarna inte passade in i deras normer om hur en lek skulle gå till och därför erbjöds, i de flesta fall, barnen att “dega” i stället. I diskussionen framkom bland annat att observatörsrollen kan bli en viktig utgångspunkt där pedagogerna kan få en tydlig bild i huruvida de bör kliva in i leken eller ej. Observatörsrollen har även gett förståelse för hur pedagogerna i sådana fall bör delta för att inte ha en negativ påverkan på leken / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>