Syftet med studien var att ta reda på pedagogers uppfattningar av hur barns språk påverkar deras förväntningar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 9 pedagoger från fyra olika förskolor, som vidare analyserades hermeneutiskt. Studien visar på att pedagogerna lägger vikt vid det verbala språket och kroppsspråket för att kunna kommunicera med barn. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna gav motsägelsefulla svar och att åsikterna gick isär. Flera av pedagogerna berättade att barns språk påverkar deras förväntningar och att de ställer högre krav på barn med verbalt språk. Många pedagoger menade att ett verbalt språk underlättar kommunikationen men att de samtidigt pratar mindre med dessa barn.  Resultatet i undersökningen visar också på att ett verbalt språk kan påverka det första intrycket av barnet men att det ändras när de lär känna individen bakom. Stress och tidsbrist lyfts fram som orsaker till varför det ibland kan vara svårare att föra en dialog med ett icke-verbalt barn. Undersökningen visar också att ett utvecklat verbalt språk inte behöver innebära att ett barn har förståelsen för språket. Det visade sig att pedagogerna inte hade reflekterat över de ställda frågorna men de flesta var överrens om att det säkert görs skillnad på barn utifrån deras språk. Det framkom att det var viktigt att vara medveten och ha ett gott samarbete i arbetslaget för att förhindra att göra skillnad på barn utifrån deras språk.

Det samhälle vi lever i idag är påfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa och många av dem har svårt för att anpassa sig såväl i hemmet som i skolan. Detta visar att även om det handlar om barn som lever i ett välmående samhälle, är det många som inte har en bra uppväxt, vilket ger brister i barnets utveckling. Förskolelärare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har därför oftast lätt att se om de mår bra eller inte. Barns hälsa kan påverkas av olika faktorer. De faktorer som påverkar barnet mest är de som befinner sig inom mikrosystemet, familjen, förskolan, skolan och kompisarna. Familjens betydelse för barnet och också förhållanden som kan påverka barnets utveckling negativt. Uppsatsen undersöker vad pedagoger gör då de har misstanke om att barnet befinner sig i riskzonen för negativ utveckling. Intervjustudien på 8 förskolelärare visar att föräldrakontakten är av stor betydelse vid sådana misstankar.

De tre funktionsnedsättningarna ADHD, autism och Aspergers syndrom förekommer hos barn i förskolan. Det är få av dem som har en fastställd diagnos i förskoleåldern, men även detta förekommer i några fall. I dagens Sverige går dessa barn generellt i integrerade förskolor vilket utgör en pedagogisk utmaning. Syftet med den här studien är att lyfta fram pedagogers upplevelser, syn och arbetssätt gällande integreringen av förskolebarn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom i den så kallade vanliga förskolan. Fyra pedagoger från två olika förskolor i två skilda kommuner i mellersta Sverige deltar i kvalitativa intervjuer rörande vilket arbetssätt som tillämpas, hur de upplever att barnen integreras samt om det finns hinder mot integreringen och hur man eventuellt kan överkomma dessa. Resultatet visar på att det finns många hinder mot integreringen av barn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom, i och med barnens oförmåga i att samspela med andra människor. Dessutom utgör den politiska visionen kring begreppet ”en skola för alla” ett hinder i verksamheten då det resulterar i stora barngrupper, bristande miljö samt pedagogers negativa eller osäkra attityder mot integrering.

Forskning visar att tidiga insatser i form av strukturerade metoder i språklig medvetenhet är en viktig grund för att utveckla barns språk-, läs- och skrivförmåga. Vår erfarenhet är att antalet barn med olika former av språkförseningar ökar. Samtidigt upplever vi att pedagoger har en varierad kunskap för att arbeta för en gynnsam språk-, läs- och skrivutveckling hos barn.  Syftet med studien är att åskådliggöra vilken kunskap och medvetenhet pedagoger i förskola och förskoleklass har om barns språk, läs- och skrivutveckling samt få en bild av hur pedagoger använder sig av sina kunskaper i det dagliga pedagogiska arbetet för att förebygga svårigheter och utveckla barns språk, läs- och skrivfärdigheter. Ytterligare ett syfte är att belysa hur pedagoger ser att det språkliga pedagogiska arbetet skulle kunna utvecklas för att förhindra att barn hamnar i språk, läs- och skrivsvårigheter. Studien är kvalitativ och utförd i form av semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Vår utgångspunkt är Vygotskijs (1934) sociokulturella perspektiv.   Resultaten visar att pedagogernas allmänna uppfattning är att språkförseningar hos barn kan härledas till bristande verbal kommunikation mellan barn och vuxna. Kunskapen är enligt resultaten hos de intervjuade pedagogerna hög men arbetet med språklig medvetenhet varierar mellan stadierna förskola-förskoleklass. Pedagogerna i förskolan arbetar mer medvetet med språkets innehåll medan förskoleklassens pedagoger arbetar mer medvetet med språkets form. Skillnaderna i arbetssätt kan tänkas ligga i de olika läroplanernas syfte och mål. Förskoleklassens arbete blir således mer tvingande än förskolans. Förskolan kan i större utsträckning än förskoleklassen använda leken som utgångspunkt i sitt språkliga arbete. Leken bör ses som bärande och central då den befrämjar inlärning och motivation. Speciallärar- och specialpedagogisk kompetens blir betydande för tidig upptäckt, tidiga insatser och riktade stödinsatser till enskilda barn.

I denna undersökning står pedagogers förhållningssätt till barns lek på förskolans utegård i centrum. Vi menar att detta är ett angeläget område eftersom leken anses viktig för barnens lärande och utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna samspelar, agerar och förhåller sig till barnen och barnens lek på utegården. Genom att undersöka pedagogernas förhållningssätt kan deras sätt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats på två olika förskolor och metoden som använts har varit videoinspelning. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där begreppen samspel, zoneof proximal development (ZPD), scaffolding, medierande redskap, artefakter och appropriering är centrala. Dessa begrepp har använts som analysverktyg i föreliggande studie. Resultatet visar att pedagogerna förhåller sig till barnens lek och lärande på flera olika sätt.Pedagogerna har visat olika grad av engagemang i barnens lek både gällande verbalt samspel och kroppsligt agerande. Vid vissa tillfällen förhöll sig pedagogerna helt observerande till barnens lek på förskolans utegård medan de vid andra tillfällen var deltagande. Utifrån detta är vår slutsats att pedagogernas olika förhållningssätt till barnens lek på förskolans utegård harbetydelse för barnens egna möjligheter att agera i leken och att pedagogernas olika förhållningssätt är betydelsefulla för att skapa en variation för barnens lek och lärande.

No description available.

Studien syftar till att undersöka verksamma pedagogers syn och förhållningssätt till barns lekar, både de onda och de goda lekarna. Skillnader mellan pedagogernas roller beroende på barnens ålder undersöks även. Undersökningen genomförs genom intervjuer och observationer på två förskolor med sex pedagoger. Analysen utgår från de sociokulturella perspektiven där pedagogernas tal om och handlingar i leken kategoriseras och jämförs. Resultatet visar att pedagogernas förhållningssätt till leken och vilka roller de intar varierar beroende på vad barnen leker. Studiens resultat visar även att pedagogers förhållningssätt och syn skiljer sig åt sinsemellan och att olika uppfattningar finns om vad som ses som en god lek respektive ond lek och hur man som pedagog bör förhålla sig till detta. Skillnader blir även synliga i de roller pedagogerna intar beroende på barnens ålder. Slutsatserna är att det är viktigt att pedagogerna ger tid och plats åt leken. Det är även viktigt att pedagogerna engagerar sig i leken genom att antingen delta, observera eller ordna miljöer och material för lek och att detta är extra viktigt då barnen leker lekar med onda teman.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers syn på dokumentationsprocessen med surfplatta och hur de involverar barnen i denna process. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken pedagoger samt videoobservationer med  tre stycken av dem. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på fyra analysbegrepp, kommunikation, samspel, kulturellt verktyg och den proximala utvecklingszonen. I resultatet framkom att pedagogerna använder sig av surfplatta i olika utsträckning för dokumentation. De använder sig även av olika sociala medier för publicering av den pedagogisk dokumentation. I studien visade det sig även att det skett en förändring när det gäller hur pedagogerna gör barnen mer delaktiga i dokumentationsprocessen. Forskningen och även denna studie visar att dokumentation är tidskrävande. En hel del av det insamlade materialet bearbetas inte på grund av pedagogernas utsvävande svar.   Slutsatsen är att surfplattan används som ett dokumentationsverktyg och även ett sätt att göra barnen delaktiga. Pedagogerna har fått ett verktyg som de kan kommunicera med vårdnadshavarna och hålla dem ajour med barnens vardag på förskolan.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad pedagoger har för uppfattning kring utevistelseni förskolan och vad de anser om utevistelsens betydelse, utomhusmiljöns erbjudande och deras egnaroll som pedagog. Detta har undersökts genom åtta intervjuer med pedagoger i en kommun i norraSverige där pedagogerna har fått uttryckt sina uppfattningar kring ämnet. Resultaten i studiensynliggör att utomhusvistelsen är högt prioriterad på de förskolor där pedagogerna i vår studiearbetar och att syftet med utevistelsen är att få frisk luft, röra på sig samt att träna motoriken och föratt få tid för den fria leken. Skolinspektionen (2012) menar att det är viktigt att få frisk luft, tränamotoriken och att den fria leken får plats men ser även brister i att detta ofta sker oreflekterat. Istudien framkom av pedagogerna att de inte hade någon planerad aktivitet ute om de inte lämnadegården, pedagogerna såg förskolegården som en plats där fri lek, motorik och social kompetens varlärande fokus. De upplevde också att engagemanget till utevistelsen kunde vara en bidragande orsaktill att man inte hade planerade aktiviteter på gården då de menar att det finns en tradition av attplanerat lärande sker inomhus. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Denna studie är en kvalitativ studie där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer i vår datainsamling. Vi har låtit oss inspireras av fenomenografin som analysmetod, inom fenomenografin ser man på människans uppfattningar av sin omvärld vilket var en väsentlig utgångspunkt för vår studie där vi ville ta del av informanternas uppfattningar kring lekens roll för lärandet. Vi vill även veta om man enligt våra informanter kan använda leken som ett pedagogiskt verktyg. Materialet vi tagit fram är med hjälp av åtta pedagoger som vi intervjuat utifrån en semistrukturerad intervjumetod, vilket betyder att vi använt oss av mer öppna frågor i vår intervju. Vi har i vår bakgrund tagit fram tidigare forskning där det framgår att leken har en betydande roll för barnens utveckling och lärande samt att pedagogernas roll i verksamheterna är viktig för att vägleda barnen i deras lek och för att uppmärksamma det lärandet som sker i leken. Det har även framkommit utifrån den tidigare forskningen att miljöns utformning kan ha en betydande roll för de lärande som sker. Vårt resultat visar på att pedagogerna har en betydande roll i lärandet i leken då den uppfattas som ett verktyg i verksamheten. / <p>Godkännane datum: 2018-06-10</p>