Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger uppfattar fenomenet fri lek i förskolan och hur den egna rollen uppfattas  i dessa sammanhang. Denna studie är en kvalitativ forskningsstudie där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat 11 pedagoger från olika förskolor i mellersta Sverige som har olika lång yrkeserfarenhet. I studien används en fenomenografisk ansats där pedagogernas varierande uppfattningar av fenomenet fri lek i förskolan analyseras. Det kan finnas flera uppfattningar av vad fri lek i förskolan innebär och detta kan således påverka hur pedagogerna väljer sin roll i sammanhanget. Resultatet visar att det finns skillnader men även likheter i hur pedagogerna uppfattar fenomenet fri lek i förskolan. Det mönster vi sett är att fri lek uppfattas som en aktivitet där barnen får välja själva, men samtliga informanter uppfattade dock den fria leken som styrd på grund av olika faktorer. Pedagogerna uppfattar sin roll som ett stöd i den fria leken som till exempel att utveckla barnens sociala kompetens och utmana leken.  En slutsats som dras är att genom att vara medveten om  de olika uppfattningarna av fenomenet kan en förståelse för pedagogernas olika val klargöras. Vår studie kan bidra med ökad förståelse för den fria lekens komplexitet och hur idéer om fenomenet kan uppfattas olika. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med denna studie är att beskriva hur pedagoger i förskolan skapar förutsättningar för barnens lek. Denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger från olika kommuner i mellersta Norrland med olika arbetslivserfarenhet. Utifrån materialet vi samlat in från våra intervjuer har vi sorterat detta i olika teman som kunde utläsas av pedagogernas svar. Därefter analyserade vi materialet med hjälp av diskursanalys för att finna de rådande diskurserna hos pedagogerna. Resultatet visar att pedagogerna i studien anser att leken är komplex och flertydig. Sammanfattningsvis fann vi olika förutsättningar som pedagogerna lyfter kan bidra eller inte bidra till barnens lek . Det beror på situation, pedagogernas synsätt på leken, formandet av barnens lekmiljö, Storlek på barngruppen samt vilken tid pedagogerna ger leken med barnen. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppen anknytning och relationer samt hur det tar sig till uttryck i praktiken på förskolan. Vi vill även undersöka hur pedagoger i praktiken agerar och bemöter barnen utifrån anknytning och relationer för att skapa en trygg bas och bli den kompletterande anknytningsperson som barn behöver. I vår studie har vi utgått från anknytningsteori och relationell pedagogik. För att få svar på vårt syfte har vi utfört enkät, semistrukturerade intervjuer och öppna observationer på verksamma pedagoger i förskolans verksamhet. I de svar som analyserats framkommer det att pedagogerna har en övergripande uppfattning om anknytning och relationers betydelse samt i skapandet av det. Resultatet av studien visar på att pedagogernas bemötande, trots deras uttalande, skiljde sig åt. Detta kunde vi urskilja med hjälp av studiens frågeställningar där vi fick reda på att pedagogerna var eniga om betydelsen, hur vi bör agera i skapandet och att mertalet av pedagoger anser attde arbetade på liknande sätt i praktiken. Det krävs kunskap och engagemang hos pedagogen för att kunna uppfylla barns behov av trygg anknytning och goda relationer.

Bakgrund Studien som vi genomfört utgår från tidigare forskning, litteratur samt styrdokument. Vi har valt att presentera ett historiskt perspektiv på genus och könsroller samt hur pedagogers riktlinjer sett ut gällande genus i styrdokument. I bakgrundskapitlet beskriver vi också genuspedagogik och vad det har haft för betydelse i dagens arbete med genus. Syfte Vi vill med vår studie undersöka hur pedagoger bemöter pojkar och flickor utifrån ett könsperspektiv i olika situationer. Vi har valt att fokusera på den fria leken, samling- och måltidssituationer. Frågeställningarna vi utgått från handlar om pedagogers bemötande, vem som får mest uppmärksamhet och hur barnen söker den samt samspelet mellan pedagoger och barn utifrån ett könsperspektiv. Metod Observationerna har genomförts på två olika förskolor i västra Sverige. På de avdelningar som observationerna hölls arbetar det fem respektive fyra pedagoger. Studien undersöker huruvida pedagoger bemöter pojkar och flickor olika, hur samspelet mellan pedagoger och barn ser ut och hur barn söker uppmärksamhet. I våra observationer har vi använt löpande protokoll för att samla in data. Fokus har inte legat på statistik eller siffror utan snarare att samla in information och beskriva den så utförligt som möjligt. Detta medför att metoden som använts i denna studie är kvalitativ. Resultat I resultatet redogörs för en analys av observationerna, med hjälp av utdrag från några av dem besvarar vi studiens frågeställningar. Utdragen som redogörs visar att pedagogerna inte gör en avgörande skillnad på barn utifrån ett könsperspektiv. Därmed blir resultatet att pedagogerna inte bemöter, uppmärksammar och samspelar med barnen på något sätt som skiljer dem åt. Resultatet visar även att barnen söker uppmärksamhet på olika sätt som inte kan kopplas tillkön och genus, dessa utdrag redogörs för i kategorin “på vilket sätt söker barnen uppmärksamhet”.

Sammanfattning/AbstractSöderlund, Jennie (2009). Konfliktens vara eller inte vara? – En undersökning av elevers och pedagogers syn på konflikter.Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med undersökningen är att jämföra hur elever och pedagoger ser på de konflikter de stöter på i skolorna och om de har samma åsikter kring vad en konflikt egentligen är. Eftersom begreppet konflikt har många olika definitioner har jag valt att redovisa några som är viktiga att känna till för att förstå varför det en person uppfattar som en konflikt inte uppfattas likadant av en annan. En annan stor faktor till varför konflikter uppstår är kommunikation, några viktiga faktorer för en lyckad kommunikation samt en förenklad förklaring på hur människor kommunicerar har jag också inkluderat. Arbetet är upplagt kring följande frågeställningar:•Hur definierar pedagoger/elever begreppet konflikt?•Hur ser pedagogerna på konflikterna?•Hur ser eleverna på konflikterna?I analysen visar jag resultat från mina intervjuer med totalt 12 elever från två olika skolor, en pedagog samt enkäter och ett observationsschema. Det har blivit synligt att vad elever och pedagoger anser vara en konflikt är inte alltid samma sak. Nyckelord: Konflikter, pedagogens syn, elevens syn, kommunikation, interaktion.

Syftet med vår studie är att skapa förståelse för barns uppfattningar och upplevelser av elevinflytande i fritidshemmets verksamhet samt att få en förståelse för hur pedagoger anser att de arbetar med elevinflytande i deras verksamhet. Vi besökte två olika skolor på två olika platser i Skåne. De pedagoger och elever som vi hade med i vår undersökning arbetar och studerar i årskurserna tre till fem. Genom att använda oss av metoder som observationer och intervjuer har pedagoger och elever gett oss svar på hur elevinflytande fungerar i deras fritidsverksamheter. De teoretiska utgångspunkter vi kommer att utgå från är elevinflytande, informellt och formellt elevinflytande, makt och inflytande samt Deweys ”learning by doing” och Vygotskijs ”proximala utvecklingszon”. Resultaten visade att pedagoger arbetar aktivt med att låta eleverna få påverka innehållet i verksamheten. Vad som tydde på elevinflytande var att pedagoger justerade olika aktiviteter efter elevers intresse. Vi märkte tydligt att elever/barn inte kräver att få bestämma, utan att de tyckte om när de vuxna tog initiativ och ansvar över vad som skulle ske på fritids.

AbstractDencker, Sandra & Blomberg, Ulrika (2010). Pedagogers arbete med autistiska barn. Teachers work with the autistic children. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö.Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger arbetar och lägger upp verksamheten i förskolan för att stödja och stimulera autistiska barn. Studien skrivs utifrån pedagogers perspektiv då pedagogens kompetens spelar en stor roll i arbetet med barn med autism och deras utveckling.Studien visar att pedagoger gör ett fantastiskt arbete med autistiska barn. Majoriteten av pedagogerna har inte fått utbildning när det gäller autism och hur man ska gå tillväga för att stödja barn med autism. I stället försöker pedagogerna hela tiden att utmana sig själva genom att lägga ner mycket tid och engagemang på att stödja de autistiska barnen.

AbstractNäslund, Gabriella och Petersén, Katrin (2011) Fattig? En studie om pedagogers förhållningssätt till begreppen fattigdom och klass. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö HögskolaDenna uppsats handlar om pedagogers förhållningsätt till begreppen fattigdom och klass utifrån ekonomiskt skilda område. Resultaten utifrån analysen visar att fattigdom är svårt att definiera för samtliga pedagoger. Fattigdom är även relativ till tid och plats och vad en individ anser vara nödvändigt för en skälig levnadsstandard. Vidare visar även resultatet att det finns tydliga skillnader i pedagogers förhållningssätt till fattigdom beroende på var de arbetar. Klassbegreppet är för många pedagoger något de inte vill kännas vid trots att resultatet visar att pedagogerna har en tydlig klassindelning och att pedagogerna associerar klass till utbildning, social kompetens och pengar. Fattigdomsbegreppet tycks gå in i klassbegreppet utifrån pedagogernas egna tankar, detta oberoende vilken kommun de arbetar i.

Syftet med studien var att skapa en förståelse för om och i så fall hur pedagoger arbetar peda-gogiskt utomhus på förskolan. En uppfattning vi har haft är att det sällan bedrivs pedagogisk verksamhet utomhus och att pedagoger ser utevistelsen på förskolan som mindre viktig. Det här är även något en australiensisk studie visat, att pedagogerna sällan interagerar med barnen under utomhusvistelsen och till liten del bedriver pedagogisk verksamhet utomhus (Dyment & Coleman 2012). Uppfattningen har under arbetets gång delvis ändrats då vi sett exempel på inspirerande och genomtänkt pedagogisk verksamhet utomhus. För att undersöka det här valde vi att observera på fem förskolor samt intervjua två peda-goger på respektive förskola för att få en uppfattning om deras tankar kring ämnet. Vi har i studien även kopplat litteratur till empirin som belyser vikten av pedagogiskt arbete under utevistelsen och vilken betydelse den kan ha för barnen på förskolan.Resultatet visade att samtliga pedagoger i studien var positivt inställda till utomhusvistelse och menade att ”allt vi kan göra inne kan vi göra ute”. Förskolorna i studien var ute i stort sett varje dag och när de bedrev pedagogisk verksamhet ute var det ofta matematik eller målning. Dock visade studien att föräldrar, väder och dålig utemiljö kunde vara ett hinder för utomhusvistelse. Tre av förskolorna i studien var missnöjda med sin utomhusmiljö och önskade att den vore mer givande. Sandberg och Vuorinen (2008) skriver att en bra utomhusmiljö främjar barnens lek och utveckling. Forskaren Tovey (2007) menar däremot att en ”fin” utegård kan hämma pedagogerna så att de blir passiva och förlitar sig på miljön, vilket vi kunde se under våra observationer. I vår undersökning kunde vi se att pedagoger ofta gick in i en passiv roll under utevistelsen och sällan interagerade med barnen. Rollen som pedagogerna ansåg sig själva ha vid utevistelsen var att vara tillgängliga, inspirera samt övervaka.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers syn på barns hälsa och utveckling i förhållande till fysisk aktivitet och motorik, samt hur miljön används och skapas för att ge förutsättningar för rörelse. Detta undersöks genom en kvalitativ metod och vi intervjuade fyra olika förskollärare på två förskolor, en förskola i en storstad och en i en by. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade. För att kunna bryta ner vårt syfte har vi använt oss av frågeställningarna: Hur ser pedagoger på barns behov av rörelse för deras hälsa och välbefinnande? Hur arbetar pedagogerna för att stimulera fysisk aktivitet? Hur utformas miljön för att främja barns rörelsebehov och motoriska utveckling? Vi har utgått ifrån Lev Vygotskij och John Deweys teorier om miljö, samspel och människans utveckling. Resultaten av studien visar att pedagoger är medvetna om och har viss kunskap om barns fysiska och motoriska utveckling. Ett stort problem enligt samtliga förskollärare är dock den ekonomiska aspekten; det finns inte tillräckligt med pengar för att köpa in nytt material utifrån barnens intressen och synpunkter. Förskollärarna som intervjuas kopplar fysisk aktivitet automatiskt till utomhusmiljön och lägger stor vikt vid det materiella som redan finns på förskolan.