<p>Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av barnlitteraturens betydelse för barns språkutveckling. I studien undersöks också hur arbetet kring barnlitteratur kan se ut på olika förskolor.</p><p>För att ta reda på pedagogernas uppfattningar och arbetet kring barnlitteratur har en kvalitativ undersökning utförts i form av intervjuer. Undersökningen har utförts på fyra förskolor med totalt sju pedagoger.</p><p>Utifrån pedagogernas svar har det framkommit att barnlitteratur är ett bra tillvägagångssätt för att stimulera barns språkutveckling. Något som skiljer pedagogerna åt är att de har olika syften med varför de arbetar med högläsning.</p><p>Slutligen kan det fastställas att barnlitteratur har positiv effekt på barns språkutveckling. Hurpedagogerna arbetar med böcker är olika men de har alla gemensamt att de utför samtal kring boken tillsammans med barnen.</p>

Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av barnlitteraturens betydelse för barns språkutveckling. I studien undersöks också hur arbetet kring barnlitteratur kan se ut på olika förskolor. För att ta reda på pedagogernas uppfattningar och arbetet kring barnlitteratur har en kvalitativ undersökning utförts i form av intervjuer. Undersökningen har utförts på fyra förskolor med totalt sju pedagoger. Utifrån pedagogernas svar har det framkommit att barnlitteratur är ett bra tillvägagångssätt för att stimulera barns språkutveckling. Något som skiljer pedagogerna åt är att de har olika syften med varför de arbetar med högläsning. Slutligen kan det fastställas att barnlitteratur har positiv effekt på barns språkutveckling. Hurpedagogerna arbetar med böcker är olika men de har alla gemensamt att de utför samtal kring boken tillsammans med barnen.

InledningUnder vår förskollärarutbildning har barnets språkutveckling uppmärksammats samt vikten av att läsa böcker för barn. Vi har uppmärksammat att högläsning används som en lugn aktivitet på morgonen eller efter maten. I läroplanen för förskola (2016) redogörs för att förskolan ska ansvara för att varje barn utvecklar sitt språk och lärande. Lindö (2005, ss.55-56) beskriver att högläsning innebär mer än att bara läsa upp en text högt. I vår undersökning avser vi att studera högläsning för barns språkutveckling.SyfteSyftet är att skapa förståelse för och kunskap om pedagogers uppfattningar om högläsning, för att på så sätt bidra till att utveckla det pedagogiska arbetet med barnets språkutveckling i förskolan.MetodEn kvalitativ studie genomförs med intervju som redskap för att få pedagogers uppfattningar om sitt arbete kring högläsning.ResultatResultatet visar att barnets intresse är en utgångspunkt i högläsning. Syftet med högläsningen lägger grunden till pedagogens förberedelser och vilket samtal som kan ske med barngruppen. En mysig miljö anses vara viktig utan störande moment som pedagogen anpassar utefter barnets behov och barngruppens storlek. Samtliga pedagoger visar kunskap om att högläsning är språkutvecklande och språkfrämjande men har svårt att koppla högläsning till läroplanen för förskolan.

I denna kvalitativa forskningsstudie utgår vi från att se hur yrkesverksamma pedagogers uppfattningar, kännedom och tankar kring konflikt och konflikthantering mellan dem och barn vid på- och avklädningssituationer tolkas.  Det empiriska materialet baseras på semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma pedagoger på två olika förskolor i Skåne. Studiens empiriska material som samlats in har vi valt att analysera utifrån teoretiska utgångspunkter som vi såg som relevanta för denna studie. Resultatet visar att respondenterna är medvetna om att konflikter mellan pedagoger och barn kan uppstå, men de ser på fenomenet konflikt ur olika perspektiv; konstruktivt och destruktivt. Utifrån de teman som växte fram ur det empiriska materialet kunde vi också tolka att respondenterna lyfte erfarenheter och tankar till olika strategier för att undvika, förebygga eller lösa de konflikter mellan pedagog och barn som uppstår i deras verksamheter vid på- och avklädningssituationer. Det blev synligt utifrån de olika teman som uppsatsen bygger på i vår analys, hur respondenterna ansåg sig förhålla sig till och hantera situationen när en konflikt uppstod mellan dem och barnen/barnet.

Tidigare forskning visar att det är viktigt för barnen i förskolan att vistas ute i en naturlig miljö för sin utveckling både motoriskt och kognitivt. I forskningen framkommer det att pedagoger i förskolan haren förståelse för utevistelsens betydelse för barnens utveckling och lärande, både på gården och utanför staketet. Dock saknar pedagogerna kunskaper hur de kan använda sig av utevistelsen tillundervisning. Vi anser att denna studie behövde göras för att skapa en medvetenhet kring barnensutevistelse i relation till undervisningen i förskolan. Genom fokusgruppsintervjuer med sex arbetslag på lika många olika förskolor, så har denna studie fokuserat på pedagogernas uppfattning av barnens lärande i relation med utevistelsen på förskolan. Vårt resultat visar att pedagogerna valt att vara ute mer på grund av den rådande pandemin och de beskriver att ett lärande sker när barnen är ute på gården och får röra sig fritt. Lärandet sker i samspel med andra barn men även med närvarande och stöttande pedagoger. Det sker även ett lärande när de kommer utanför staketet och framförallt i skogen där pedagogerna uppmärksammar fler handlingserbjudanden för barnen och att barnen samspelar i högre grad med varandra. Studien belyser att pedagogerna har olika syften med utevistelsen där vila och återhämtning för pedagogerna är ett. De andra syftena är att de beskriver barnens behov till rörelse och att använda utevistelsen till planerade aktiviteter och undervisning. Det är även i skogen som den mesta av undervisningen sker, men resultatet visar även att det finns en stor osäkerhet hos pedagogerna kring begreppet undervisning och utomhuspedagogik. / <p>Betyg i Ladok, 210108.</p>

Studiens syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar om barns förutsättningar för lärande på förskolegården. Sju pedagoger intervjuades med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Genom arbetet har vi funnit stöd i vår teoretiska utgångspunkt ramfaktorteorin för att hitta en struktur i texten och som ett stöd under analysarbetet. I vårt resultat framkom ett flertal faktorer som pedagogerna ansåg som betydelsefulla för barns lärande på förskolegården. De faktorer som var mest framträdande i vårt resultat är att barn lär genom lek och socialt samspel. Resultatet visar även att planerade aktiviteter sällan förekommer ute på gården. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger uppfattar fenomenet fri lek i förskolan och hur den egna rollen uppfattas  i dessa sammanhang. Denna studie är en kvalitativ forskningsstudie där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat 11 pedagoger från olika förskolor i mellersta Sverige som har olika lång yrkeserfarenhet. I studien används en fenomenografisk ansats där pedagogernas varierande uppfattningar av fenomenet fri lek i förskolan analyseras. Det kan finnas flera uppfattningar av vad fri lek i förskolan innebär och detta kan således påverka hur pedagogerna väljer sin roll i sammanhanget. Resultatet visar att det finns skillnader men även likheter i hur pedagogerna uppfattar fenomenet fri lek i förskolan. Det mönster vi sett är att fri lek uppfattas som en aktivitet där barnen får välja själva, men samtliga informanter uppfattade dock den fria leken som styrd på grund av olika faktorer. Pedagogerna uppfattar sin roll som ett stöd i den fria leken som till exempel att utveckla barnens sociala kompetens och utmana leken.  En slutsats som dras är att genom att vara medveten om  de olika uppfattningarna av fenomenet kan en förståelse för pedagogernas olika val klargöras. Vår studie kan bidra med ökad förståelse för den fria lekens komplexitet och hur idéer om fenomenet kan uppfattas olika. / <p>2020-06-08</p>

Undersökning bygger på att ta reda på pedagogers uppfattning kring hur barnen har tillgång till det pedagogiska materialet i den fria leken, vad som kan vara avgörande för att inspirera barnen i förskolans miljö med hjälp av det pedagogiska materialet. Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i utvecklingspedagogikens grunder. Begreppen variation, urskiljning och medvetenhet är viktiga för pedagoger att förhålla sig till i mötet med barn i förskoleåldern. Resultatet belyser vikten av pedagogers förhållningsätt, både till det pedagogiska materialet och vilka förutsättningar som skapas i den inomhusmiljön som barnen befinner sig i den fria leken. I resultatet framkommer det också att ett varierande material och pedagogernas intention med det pedagogiska materialet, har betydelse för hur inspirerande det blir för barnens fria lek. En kvantitativ enkät har styrt vårt fokusområde till hur pedagogerna uppfattar vilken plats barnen väljer i den fria leken och vad det kan bero på. En kvalitativ undersökning i form av minifokusgrupper fördjupar oss i pedagogernas uppfattning, kring det pedagogiska materialets funktioner i barnens fria lek.

<p>Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse och insikt i pedagogers motiv för användandet och inte användandet av grupparbete som arbetsmetod i den svenska skolan. Grupparbete som arbetsmetod har minskat i den svenska skolan på 2000-talet, vilket vi har svårt att förena med de teorier som genomsyrar den svenska läroplanen, det vill säga de konstruktivistiska och sociokulturella teorierna. Vi har i denna studie valt att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar kring de motiv dessa har för att arbeta och inte arbeta med grupparbete som arbetsmetod. Vi har använt oss av en fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har undersökt sex pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod på en skola i mellersta norrland. Resultatet visar att pedagogerna har en rad olika motiv för att inte använda grupparbete som arbetsmetod. Motiven som presenteras är bland annat gruppsammansättningens komplexitet, kunskap kring arbetsmetoden och organisatoriska förutsättningar inom skolan. Pedagogernas motiv för att använda grupparbete är utifrån ett elevperspektiv, där bland annat elevens sociala utveckling och kunskapsutveckling är i fokus. Utifrån pedagogernas uppfattningar visar studien att grupparbete som arbetsmetod kan vara komlpext och att det är många faktorer som måste tas i beaktning för att ett grupparbete skall fungera.</p>

Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse och insikt i pedagogers motiv för användandet och inte användandet av grupparbete som arbetsmetod i den svenska skolan. Grupparbete som arbetsmetod har minskat i den svenska skolan på 2000-talet, vilket vi har svårt att förena med de teorier som genomsyrar den svenska läroplanen, det vill säga de konstruktivistiska och sociokulturella teorierna. Vi har i denna studie valt att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar kring de motiv dessa har för att arbeta och inte arbeta med grupparbete som arbetsmetod. Vi har använt oss av en fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har undersökt sex pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod på en skola i mellersta norrland. Resultatet visar att pedagogerna har en rad olika motiv för att inte använda grupparbete som arbetsmetod. Motiven som presenteras är bland annat gruppsammansättningens komplexitet, kunskap kring arbetsmetoden och organisatoriska förutsättningar inom skolan. Pedagogernas motiv för att använda grupparbete är utifrån ett elevperspektiv, där bland annat elevens sociala utveckling och kunskapsutveckling är i fokus. Utifrån pedagogernas uppfattningar visar studien att grupparbete som arbetsmetod kan vara komlpext och att det är många faktorer som måste tas i beaktning för att ett grupparbete skall fungera.