Syftet med vårt arbete är attstudera hur pedagoger inom förskolan ser på leken. Leken är en viktig del avbarnens liv. Den framhålls i både läroplan och inom forskning som viktig förbarn och deras utveckling, då man menar att det är i leken som barn utvecklasbåde fysiskt och psykiskt. I vår forskningsbakgrund redogör vi för forskningkring lekens betydelse och leken i förskolan. Vi redogör även för historiskaforskningsteorier om lek, som har haft inverkan på hur förskolan och dessläroplan utformats. Vårt metodval för att undersöka detta är kvalitativa intervjuer.Vi har hämtat inspiration ur det sociokulturella perspektivet när vi analyseraderesultaten av vår undersökning.   Resultatet som framkommit påvisarpedagogernas medvetenhet om lekens betydelse i relation till lärande. Lek sessom något nödvändigt för lärandet, det går hand i hand.  Resultatet av vår studie visar också att pedagogensroll och förhållningssätt är mycket avgörande i förhållandet till lek ochlärande, enligt våra informanters uppfattning.

De flesta lekforskare är eniga om att barn lär sig när de leker och att lek har betydelse för barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de använder lek för barns lärande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, två barnskötare, två förskollärare och två fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lärande och utveckling och att den använder sig av både fria och styrda lekar i undervisningen.

<p>Abstrakt </p><p>Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skola förhåller sig till lek och lärande. Vi ville även undersöka om pedagogernas förhållningssätt till lek och lärande skiljer sig åt i de olika stadierna, förskola, förskoleklass respektive skola. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med pedagoger i förskolan, förskoleklass samt skolan, intervjuerna spelades in med diktafon. Vi har fördjupat oss i litteratur gällande ämnet lek och lärande. Undersökningen visar att samtliga pedagoger är medvetna om lekens betydelse för lärandet, men att det finns variationer i hur pedagogerna använder sig av lek i lärandet mellan de olika stadierna. En viktig faktor som framkommit är att pedagogens individuella uppfattning om lek och lärande har en betydande roll för barnens kunskapsinhämtning.</p>

Abstrakt Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skola förhåller sig till lek och lärande. Vi ville även undersöka om pedagogernas förhållningssätt till lek och lärande skiljer sig åt i de olika stadierna, förskola, förskoleklass respektive skola. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med pedagoger i förskolan, förskoleklass samt skolan, intervjuerna spelades in med diktafon. Vi har fördjupat oss i litteratur gällande ämnet lek och lärande. Undersökningen visar att samtliga pedagoger är medvetna om lekens betydelse för lärandet, men att det finns variationer i hur pedagogerna använder sig av lek i lärandet mellan de olika stadierna. En viktig faktor som framkommit är att pedagogens individuella uppfattning om lek och lärande har en betydande roll för barnens kunskapsinhämtning.

Denna studie har undersökt skillnader mellan mannens och kvinnans roll i förskolan. Genom en intervjustudie med semistrukturerade intervjuer har två manliga och två kvinnliga förskollärare intervjuats om hur de ser på lek och lärande. Resultatet kom fram till att inga märkbara skillnader framträdde inom synen på lärande. Inom val av deltagande vid lek mellan männen och kvinnorna förekom det skillnader som visade att kvinnor föredrar rollekar och männen bygg och konstruktion. Inom synen på mannens roll i förskolan uppkom att männen ansågs behövas och en skillnad var att männen oftare fick ta på sig vissa roller som att spela fotboll med barnen och kvinnorna fick ta ansvar för omsorgen i verksamheten.

Syfte med studien är att undersöka hur pedagogernas och barns syn på lek och lärande.Studien utgår från följande frågeställningar: Hur ser pedagogerna på sambandet mellan barns lek och lärande? På vilka sätt uppmuntrar och stödjer pedagogerna barnen i deras lek? Hur ser barn på lek ? Det är en kvalitativ studie där sex pedagoger och tio barn intervjuades. Alla barn som intervjuades var fem år gamla för att kunna besvara mina frågor.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur samspel mellan barn i utomhusmiljön ser ut från ett barns perspektiv. I denna studie observerar vi samspelet i sandlådan. Vår metod har bestått av observation med videoinspelning samt barnintervjuer. Genom detta metodval har vi kunnat besvara de forskningsfrågor som vi skapat utifrån vårt syfte. Frågorna är följande; Hur ser samarbetet ut mellan barn i sandlådan på förskolan? Hur upplever barn deras eget samspel mellan varandra i utomhusmiljön i sandlådan? Resultatet visar att de flesta barn nämner sandlådan som en gemensam plats där de helst leker tillsammans. Barnen uttrycker att sandlådan är en plats där de helst inte leker om de är ensamma. Barns samarbete och samspel uppkommer i sandlådan genom att de tillsammans leker olika lekar så som bland annat rollekar. De skapar också olika konstruktioner av sanden. Barnen använder sig mest av hink och spade, och vi kan se att de är intresserade av olika naturmaterial. Kring dessa material samtalar och leker barnen på olika sätt, främst används löv som dekoration på sandtårtor och annat liknande. I vårt resultat framkommer det också att konflikter mellan barn är något som inträffar flera gånger i sandlådan. Konflikterna beror oftast på barns olika lekregler, viljor men också av förstörelse av det någon skapat. Resultat som vi fått fram har vi analyserat utifrån tidigare forskning samt teorierna som för denna studie är relevanta. De teorier som vi beört är sociokulturellt perspektiv samt pragmatismen.

BakgrundLeken är en intressant företeelse för olika yrkeskategorier som psykologer, pedagoger och forskare. Leken har betydelse för förskolan. Barn behöver undersöka och upptäcka sin omvärld med medforskande pedagoger.SyfteSyftet är att undersöka och analysera några pedagogers syn på lek och deras egen medverkan i lek.MetodEn kvalitativ metod har använts med intervju som redskap. Den kvalitativa metoden söker svar ifrån individuella individers tankar och åsikter. Genom intervjun har jag kunnat undersöka respondenternas idéer om deras egen medverkan i lek. Urvalet var sex pedagoger verksamma i förskola.ResultatPedagogers tankar om lek är att leken är en viktig del för förskolan. Den är en del av barnens livsvärld. I livsvärlden pågår ett lärande mellan barnet och omgivningen. I det insamlade materialet beskrivs pedagogen som den som ska utveckla leken, vara förebild och stödja leken. Hon ska medverka på skilda sätt beroende på vilket syfte hon har med leken. En annan anledning som, pedagogerna nämner, till varför de medverkar i barns lek är att vissa barn har svårt med att komma in i leken, har problem med att leka och förstår inte lekreglerna. Lärarna anser vidare att de ska vara lyhörda för leken så att inte magin förstörs. Pedagogerna ska se när de ska gå in, och om barnen vill det. / Program: Lärarutbildningen

Many researches demonstrates that children who deal with matematics in a meaningful context early in their age, will manage a much wider context later in school. The purpose of this work is to highlight the importence of teacher´s view on matematics and how matematics can be visible for the children when they are in a preschool age. Im trying to promote the importance of mathematics wich characterizes much of our society. Highlighting todays nursay’s and the fact that there is plenty of good enviroments for the learning of mathematics. There are so many fun opportunities to draw attention to mathematics whit, and even more if there is a knowleadgeable teacher there. A knowleadgeable teacher can se and take this oppotunities seriously and enjoy the process at the same time.  The study was based on some interviews with some teachers who work in a nursery school which is located north of Stockholm. It is also implemented with the observation of children of different ages.

Den svenska förskolan bör ha ett inkluderande arbetssätt där varje barn ska få möjlighet att utvecklas, leka och lära efter sina förutsättningar. Kan kvalitetsbedömningar av förskolemiljön hjälpa pedagoger med detta? Det övergripande syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur förskolan bidrar till en inkluderande verksamhet för alla barn och för varje barn. Till detta formulerades ett delsyfte som innebar att belysa hur ett arbetslag i förskolan beskriver och värderar sin verksamhet, leken och lärandet i förhållande till alla barn och varje barn. I studien redogörs för fem samtal med ett arbetslag, som genomförts med en aktionsforskningsansats, samt fem samtal med sammanlagt sju barn. Studien belyser även hur pedagogerna tolkar verksamhetens anpassningar till barn i behov av särskilt stöd. En kvalitetsskattning av området leka och lära i ECERS-metoden har genomförts av både mig och arbetslaget. Resultatet av skattningen redovisas i en tabell. Den visar att avdelnings kvalitetsnivå ligger mellan god och utmärkt. Resultatet av samtalen visar att avdelningen har en inkluderande verksamhet, vissa anpassningar i både miljö, material och förhållningssätt har gjorts, men med en stor barngrupp upplever pedagogerna begränsade möjligheter att kunna stödja barn med svårigheter. Barnen är positiva till verksamheten. De upplever att de lär sig och kan påverka en hel del.