I vår kvalitativa studie har vi undersökt hur flerspråkiga barn, utan gemensamt verbalt språk,kommunicerar vid leksituationer samt vilka lekmaterial som används i barnens kommunikation ileken. Studien bygger på den sociokulturella teorin om barns utveckling. Genom att kombineraobservationer av leksituationer med intervjuer med verksam personal som arbetar i barngrupper därbarnen är flerspråkiga och saknar ett gemensamt verbalt språk har vi kommit fram till att det finnslekmaterial som får en språkbärande funktion vid leksituationer. Om barnen inte har en vuxen atttillgå i leken som stöd och tolk så underlättar så kallade kodade lekmaterial, till exempel en telefon,barnens gemensamma lek då lekmaterialen får en kommunikativ funktion för att barnen kan läsa avdem och uppfatta dem på samma sätt. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p>Forskning visar att modersmålet ofta är väldigt betydelsefullt för individen; bland annat är det viktigt för identiteten, språkutvecklingen och den kognitiva förmågan. Med anledning av detta har modersmålsundervisningen i skolan en viktig funktion att fylla. Syftet med denna studie var att belysa flerspråkiga elevers uppfattningar om det egna modersmålet och modersmålsundervisningen som de deltar i. Syftet var dessutom att belysa vilken pedagogisk grundsyn som verkar genomsyra modersmålsundervisningen i de aktuella undervisningsgrupperna. Efter noga övervägande användes en kvalitativ forskningsmetod för att besvara forskningsfrågorna. Semistrukturerade intervjuer ägde rum med sex stycken flerspråkiga elever år 3 som har kurdiska eller arabiska som modersmål. I denna uppsats redovisas vad den aktuella gruppen elever har för åsikter om modersmålet och modersmålsundervisningen. Bland annat går det att urskilja att de anser att modersmålet och utvecklandet av detta är betydelsefullt. Vidare lämnar de en mängd synpunkter på modersmålsundervisningen. Utifrån deras beskrivningar av lektionsinnehållet har det även gått att dra vissa slutsatser om vilken pedagogisk inriktning modersmålsundervisningen har; mycket pekar på att det verkar handla om undervisning med behavioristiska inslag.</p>

<p>Vår avsikt med denna studie var att undersöka förskollärares syn på flerspråkiga barns språkutveckling. Vi har även velat belysa vilka aspekter som förskollärare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmålet samt andraspråket hos barnen. Detta är en kvalitativ studie innehållande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna är gjorda med tio stycken förskollärare arbetandes på tre olika mångkulturella förskolor. Intervjuresultaten är ställda mot litteraturen men även självbärande då det har visat sig vara svårt att finna litteratur som framhäver hur modersmålsutveckling i förskolan främjas på bästa sätt. Resultatet av intervjuerna visar att modersmålsutvecklingen i förskolans pedagogiska verksamhet varierar från obefintlig till befintlig. Även synen på andraspråksutvecklingen varierade i samma grad. Samtliga av respondenterna var eniga om att det krävs förbättring i förskolans verksamhet vad gällande flerspråksutveckling.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka flerspråkiga elevers attityd till sitt modersmål, samt se hur miljöfaktorer påverkar elevens attityd. Till denna studie används en kvalitativ metod som går in mer på djupet. Resultatet visar att den primära socialisationen har störst påverkan på elevens attityd och att den sekundära socialisationen även spelar en stor roll. De slutsatser vi kan dra är att ju säkrare man är i sin identitet, desto positivare blir den egna attityden.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Bornholmsmodellen fungerar i flerspråkiga miljöer och vi har valt att lägga fokus på barn med somaliska som modersmål. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsmetod då vi genomfört intervjuer och observationer. Vi har intervjuat pedagoger verksamma i förskoleklass samt en speciallärare som arbetar vidare med Bornholmsmodellen i år 1, för att ta del av deras tankar och erfarenheter av ämnet. Våra observationer genomförde vi i två förskoleklasser, sammanlagt fyra observationer.         Resultatet av vår undersökning visar på att Bornholmsmodellen fungerar väl i klasser med flerspråkiga barn. Barnens språkliga bakgrund verkar enligt studien inte ha någon betydelse för tillägnandet av språklekarna i Bornholmsmodellen.</p><p> </p>

<p>För att kunna läsa och skriva behöver barn både kunna diskriminera mellan olika fonem och sätta ihop dessa till en helhet i enlighet med målspråkets regler. Då olika språk har olika språktypologier var det ena syftet att jämföra hur fonologisk produktion och skrivning av svenska språket kunde skilja sig hos barn i årskurs två med arabiska och somaliska som modersmål med en svensk kontrollgrupp som hade svenska som modersmål. Det andra syftet var att undersöka samband kunde finnas mellan fonologi och rättskrivning. Ett expressivt fonologiskt test samt ett rättskrivningstest bestående av nonsensord användes. Resultatet visade att de flerspråkiga grupperna skilde sig från den svenska gruppen beträffande rättskrivning. Jämförelsen mellan resultatet av det expressiva fonologiska testet och resultatet av rättskrivningstestet visade inget samband. Däremot indikerade typen av rättskrivningsfel att de skulle kunna ha fonologiska orsaker.</p>

<p>Mitt syfte med det här examensarbetet är att få en djupare kunskap om flerspråkighet och om vilka faktorer som kan påverka identiteten hos en flerspråkig individ. Flerspråkighet är numera vanligt inte bara i Sverige utan runt om i världen. </p><p>Mina frågeställningar handlar om på vilket sätt olika faktorer såsom familj, skola och samhälle påverkar en flerspråkig individs förhållande till sitt språk och sin kultur. </p><p>Arbetet bygger främst på en litteraturstudie som kompletterats med en empirisk studie. Jag delade ut en enkät till sju flerspråkiga ungdomar som går i åttan. Efter att ha läst svaren på enkäten valde jag att även göra en kompletterande intervju med dem. Jag ville se hur de ansåg att familj, skola och samhälle påverkar deras sätt att se på sitt språk och sin kultur. </p><p>Både litteraturen och intervjuerna visar på att familjen, skolan och samhället påverkar en flerspråkig individs identitet. De påverkar individens relation till sitt modersmål, det svenska språket, den egna kulturen och den svenska kulturen.</p>

<p>Examensarbetets syfte var att öka förståelsen för inskolningens betydelse för flerspråkiga barn i förskolan och hur förskollärare arbetar med inskolningar. Det ingick även i syftet att undersöka vad förskollärare lyfter fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling vid inskolningar och under barnens fortsatta vistelse på förskolan. Frågeställningarna som låg till grund för undersökningen var: Vilka faktorer anser förskollärare viktiga att beakta vid inskolningar av flerspråkiga barn i förskolan? Vilka aspekter lyfter förskollärare fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet var det sociokulturella perspektivet som innebär att barn lär genom socialt samspel och kommunikation.</p><p>Som metod användes intervjuer med tolv förskollärare som är verksamma på förskolor med mångkulturella barngrupper i en mellansvensk kommun. Frågorna som ställdes handlade om hur lång erfarenhet förskollärarna har av arbete i förskola och med mångkulturella barngrupper. Därutöver tillfrågades förskollärarna om hur de stimulerar barnens språkutveckling och hur användandet av modersmålsstöd ser ut. Examensarbetet fokuserar på inskolningar av flerspråkiga barn och därför ställdes frågor om hur dessa inskolningar går till, vad som är viktigt att tänka på och vilka skillnader som finns jämfört med en enspråkig inskolning. Resultatet av detta examensarbete är att förskollärare arbetar på ungefär samma sätt vid inskolningar, oavsett barnens modersmål och att det är tryggheten som ligger till grund för alla inskolningar. Skillnaden mellan en flerspråkig inskolning och en enspråkig är att förskollärare anser att det är viktigt att använda tolk och språkstöd och även att vara extra tydlig mot föräldrarna och barnen vid en flerspråkig inskolning. Förskollärare samtalar mycket och varierat med barnen i vardagssituationer för att stimulera barnens språkutveckling. Resultatet av undersökningen visar att användningen av modersmålsstöd skiljer sig åt mellan förskolor. Slutsatsen som har gjorts är att majoriteten av förskollärare arbetar i enlighet med det sociokulturella perspektivet, men det görs inte medvetet. Undersökningen visar dock att det finns förskollärare som har uppfattningar och arbetssätt som strider mot det valda perspektivet och den litteratur som använts i litteraturgenomgången. Denna slutsats bygger på en argumentation som finns bland förskollärare om att använda ett förenklat språk vid tal med flerspråkiga barn samt att det är komplicerat att arbeta med dem. Förskollärarnas erfarenhet av arbete i förskola och med mångkulturella barngrupper visade sig inte ha någon betydelse för hur de ser på arbetet med flerspråkiga barn.</p>

<p>För dagens och morgondagens barn och vuxna i det mångkulturella och globaliserade samhället, blir kunskapen om andra kulturer helt avgörande. Det har bidragit till en förändring som kräver ökad förståelse och medkänsla hos individer eftersom möten med främmande kulturer har blivit en alltmer viktig del av vardagen.</p><p>Detta arbete handlar om pedagogens uppdrag att arbeta med mångfalden, förhållningssätt, kulturell bakgrund samt samverkan. Studiens fokus har varit att undersöka hur nio förskollärare uppfattar om mångkulturella frågor och hur pedagoger arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt. Genom kvalitativa intervjuer har förskollärarnas varierande uppfattningar vaskats och som sedan analyserats. Avsikten är att skapa utökad kunskap för att förstå en del av det komplexa samhället.</p><p>I tidigare forskning framkommer det att den mångkulturella utbildningen i högskolan inte kom igång förrän på 1990 talet, det innebär att skolan långsamt försöker hitta nya interkulturella former. Det handlar om att lärarna behöver få ökad förståelse hur barn söker kunskap och skapar identiteter, vilket kan leda till berikande möten mellan olika kulturer. Lärarens roll är inte längre att vara informationsöverförare utan ses som medresenärer på den gemensamma mångfaldsresan. Genom att införskaffa sig kunskap i mötet med det främmande gäller det att känna till sin egen bakgrund och värderingar.</p><p>Resultatet visar att förskollärarna arbetar till viss del med barnens kulturella olikheter/likheter i barngruppen. De var positiva, nyfikna och intresserade till andra språk där man sjöng, räknade och läste sagor på barnens respektive språk. I studien framgår det att förskollärarna lyfter endast upp en liten del av barns hemkultur och deras erfarenheter som språket, maten och högtider. De väljer inte exempelvis att belysa religion som en del av kulturen.</p><p>I undersökningen var förskollärarna lyhörda och positiva till flerspråkighet och att stötta föräldrarna i deras roll. De lärde sig också vissa fraser för att underlätta för barnet. De samarbetade med föräldrarna när det behövdes. Tolk användes inte i någon större utsträckning. Majoriteten av förskollärare ansåg att de inte hade mångkulturellitet i sin barngrupp på grund av att många föräldrar kom från grannländerna. De hade inte heller diskuterat eller reflekterat över mångkulturella frågor i någon större utsträckning.</p><p>I studien framgår det att majoriteten av förskollärarna hade svårt att definiera begreppet interkulturellt och interkulturellt förhållningssätt. De verkade inte vara medvetna om ordens betydelse eller ha reflekterat över dessa begrepp. De hade som utgångspunkt ett monokulturellt synsätt, vilket utesluter individer med andra perspektiv. Det framgick ett "vi" och "dem" tänkande som hindrar det interkulturella förhållningssätt bland förskollärarna. Någon medvetenhet över förskolemiljöns roll, hur den speglar synen på mångfalden fanns inte på de respektive förskolorna. Det framgick även att majoriteten av förskollärarna hade ett behov av kompetensutveckling där de kan få ökad kunskap i ämnet samt tips och idéer hur förskolan kan utveckla sin verksamhet.</p>

<p>Syftet med vår studie är att ta reda på lärares synsätt på hur skolan bemöter flerspråkigaelever. Vår övergripande frågeställning är vad lärarna och skolan gör för att skapa godaförutsättningar för flerspråkiga elever. Vi har valt att utföra en fallstudie där vi har utförtkvalitativa intervjuer med fem lärare på tre olika skolor för att uppnå vårt syfte. Denintervjumetod vi valt att använda oss av är en semistrukturerad intervjumetod där vi utformat en intervjuguide med öppna frågor. I vårt resultat lyfter vi fram de intervjuade lärarnas syn på deras och skolans bemötande av flerspråkiga elever. Resultatet pekar på att lärare idag kan känna en viss otillräcklighet när det kommer till att skapa goda förutsättningar för flerspråkiga elever. Vi har sett att det finns en önskan hos pedagogerna att få kompetensutveckling i arbete med flerspråkiga elever. Vi har tittat närmare på de stödfunktioner som erbjuds för flerspråkiga elever och hur lärarna upplever att dessa stödfunktioner fungerar. Det framkommer då vissa brister, bland annat i samarbetet mellan modersmålslärare, studiehandledare och ämneslärare. I vår studie har vi fokuserat på att ta reda på huruvida det interkulturella förhållningssättet genomsyrar skolverksamheten på de skolor vi besökt. Utifrån vårt resultat kan vi utläsa att pedagoger till viss del anammat det interkulturella synsättet men att det inte genomsyrar hela verksamheten.</p>