Syftet med vår undersökning är att ta reda på om det genom digitala medier går att stimulera flerspråkiga barns kommunikationsförmåga. Vårt intresse växte under arbetets gång successivt fram för att se om skillnader kan uppdagas i hur arbetet med digitala medier och om flerspråkighet skiljer sig åt beroende på olika förskolors lokalisering. För att ta reda på detta har vi genomfört samtalsintervjuer med beröda vuxna inom förskoleverksamheten. I viktiga styrdokument för förskolan framkommer digitala medier som ett läromedel som landets förskolor skall arbeta med och även erbjuda barnen utvecklingsmöjligheter inom. Vi belyser även vikten av barns trygghet i förskolan och dess innebörd för att barnens chanser till lärande samt betydelsen av pedagogers IKT-kompetens. Det multimodala – och det sociokulturella perspektiven utgör en stor del av de teoretiska utgångspunkterna i detta arbete. Resultatet vi har fått syns det att pedagogerna har liknande synpunkter angående digitala medier i verksamheten.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilken betydelse högläsningen har för språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska. Studien är fokuserad på förskollärares förhållningssätt till högläsning och hur boken kan användas som ett stöd för att stimulera barns andraspråksutveckling. Vår studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv för att ha möjlighet att studera hur barnen utvecklar sitt andraspråk i samspel med andra och via boken som redskap. Vi har använt oss av en kvalitativ semistrukturerad intervju för att få förskollärares egen syn gällande ämnet. Vi har även utfört en strukturerad observation för att se hur boken kan användas som ett kommunikativt verktyg samt som stöd för barns andraspråksutveckling. Resultatet visar att högläsning inte är prioriterat i verksamheten utifrån ett lärandesyfte genom att den planerade högläsningen sker av organisatoriska skäl. Från samtliga intervjuer framkommer det dock att det finns en medvetenhet om hur de kan använda högläsning för att stimulera barns andraspråksutveckling. Boken utgör goda möjligheter till att främja barnens inlärning av ett annat språk genom att bilderna stödjer och kompletterar det verbala språket. Att samtal sker i samband med läsningen ses som viktigt för barnens utveckling av sitt andraspråk. Samtliga förskollärare framhäver betydelsen av att uppmuntra barnen till att använda språket, detta genom att ställa frågor och ta tillvara på barnens initiativtagande.

Efter flera årtionden av invandring har den svenska skolan fler elever än någonsin som talar ett annat modersmål än svenska. Tyvärr visar också studier (Begler & Ahnborg, 2011; Torpsten, 2012, s. 77–78) att elever med annat modersmål inte lyckas lika bra som övriga elever i skolan. Därför är syftet med denna studie att undersöka, i ett svenskt sammanhang, dels vilka attityder nyanlända elever och deras lärare i engelska har till flerspråkighet och modersmålsundervisning, dels vilka förutsättningar de anser att nyanlända har för engelskinlärning, och varför, och dels vilka stödstrukturer som bör användas för att inkludera nyanlända i engelskundervisningen. Följaktligen har tretton nyanlända gymnasieelever respektive fem engelsklärare på gymnasienivå intervjuats. Elevernas och lärarnas svar indikerade att modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet är av låg prioritet, framför allt från elevernas sida, medan det också framkom att elevernas motivation för engelskämnet är mest avgörande för att de ska bli godkända i engelskämnet. Dessutom är det möjligt att koppla de inkluderande strategierna som studiens lärare och elever nämner till vilken potential de har att motivera eleverna till att lära sig engelska. Sammanfattat kan den modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet som erbjuds behöva granskas ytterligare och det kan finnas ett behov av att formulera strategier för hur flerspråkighetens potential kan utnyttjas av ordinarie engelsklärare i klassrummet. Dessutom kan studiestödets funktion respektive andra alternativa stödstrukturer behöva diskuteras.

Abstract The purpose of this study was to examine what procedures there are to discover reading difficulties amongst students with another mother tongue than Swedish, and what teaching strategies teachers use in their teaching of these students. Teachers' competences were also examined. The data consisted of one focus group interview with teachers, four interviews at the organizational level as well as 68 questionnaires to teachers. The result from the respondents and informants research questions were thematised and collated and compared with the background of the research. The result shows a lack of routine for revealing multilingual pupils with reading difficulties. The municipality where the study was conducted in 2012 focused on a language developing project, which has affected teachers' teaching strategies. However, teacher training in multilingualism is largely demanded among teachers. Conclusions from the study were that a routine to alert multilingual pupils in reading difficulties needs to be created. Even though there is recognition of the importance of early detection and early intervention when it comes to literacy development, multilingual pupils are rarely targeted with these efforts. Teachers are unsure about effective strategies for these students, this requires further skill enhancements.

<p>Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur två- och flerspråkiga barns olika språk påverkar varandra i förskolan, samt hur förskolan påverkar de olika språken. Vi vill även undersöka hur pedagogerna kan få kompetens, utbildning och hjälp att stödja dessa barn i förskolan. Vi har valt att göra en kvalitativ studie på två olika förskolor, där vi gjort intervjuer och observationer som fokuserat på barnens flera språk, pedagogernas arbetssätt och kompetensutveckling. I examensarbetet har vi kommit fram till att olika förskolor arbetar på olika sätt med flerspråkighet, och att det är både en regional och en lokal fråga, som beror på ekonomi och vad förskolorna prioriterar. Förskolorna i studien har båda ett stort antal flerspråkiga barn, men prioriterar olika när det kommer till hur de arbetar med flerspråkighet. Den ena förskolan har ett väl utvecklat arbetssätt, medan den andra inte arbetar med detta alls.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i gymnasieskolan kan indentifiera läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever. Med en kvalitativ metod intervjuades tre specialpedagoger, en speciallärare och två modersmålslärare där samtliga gav sin syn på hur arbetet och samarbetet fungerade. Resultatet visar att det är svårt att avgöra vad svårigheter hos en tvåspråkig elev beror på eftersom man inte alltid vet hur det ser ut på modersmålet. Därför har modersmålsläraren en viktig roll. Det råder delade meningar om hur samarbetet fungerar men samtliga var eniga om att en förändring måste ske.

Syftet med denna studie var att synliggöra hur man arbetar med flerspråkighet i förskolan. Åtta förskollärare deltog i enskilda semi-strukturerade intervjuer för att synliggöra hur man arbetade med inkludering av flerspråkighet i förskolan. Resultatet visade att det finns en liknande grundsyn hos förskollärare kring hur man arbetar med barns språkutveckling och flerspråkighet, hur man använder sig av olika språkliga verktyg för att inkludera flerspråkighet. Resultatet visar även att föräldrasamverkan är en viktig del och att omgivningen påverkar barnets språkutveckling. Slutsatsen visade på omgivningens betydelse för barnets språkutveckling, samt att samverkan med hemmet kan innebära vissa svårigheter.

Det svenska samhället är idag mångspråkigt och mångkulturellt vilket avspeglar sig i skolans klassrum, där flertalet lärare möter flerspråkiga elever i den ordinarie undervisningen. I ljuset av denna mångkulturella kontext blev det övergripande syftet att undersöka om skolor kan erbjuda en likvärdig och fullgod utbildning för elever med annat modersmål än svenska, där skolans kunskapsförmedlande och sociala funktion upprätthålls.   Uppsatsen utgår från ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv.  Forskningsansatsen är empiriskt kvalitativ med fenomenografiskt angreppsätt men innehåller även kvantitativa inslag. För att svara på uppsatsens frågeställningar utifrån olika perspektiv har triangulering använts. En webbenkät har genomförts och fyra semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar att det finns goda ambitioner hos informanterna att tillgodose flerspråkiga elever den utbildning de har rätt till enligt skollagen. Men brist på studiehandledare och modersmålslärare samt resurser gör att flerspråkiga elever inte ges en skolgång, där de får samma möjligheter att utvecklas så långt som det är möjligt. Dessutom råder ett visst bristtänkande hos lärarna som gör att de inte ifrågasätter sin egen kompetens, undervisningspraktik eller utmanar den enspråkliga ideologi som finns i majoritetssamhället. Slutsatsen är att skolan inte är fullt redo att fylla sin sociala och kunskapsmässiga roll i relation till de flerspråkiga elever och kan i nuläget inte erbjuda en god och likvärdig skola av jämbördig kvalitet för alla.

Denna uppsats beskriver en studie av svensk-ryska barns konsumtion av ryskspråkiga animeradefilmer och filmernas effekter för barnens språkutveckling och lärande. Studien bygger dels på enwebbenkät, dels på intervjuer med rysktalande föräldrar som bor i Sverige. 75 föräldrar till barn iåldrarna 1-11 år besvarade webbenkäten. Sammanlagt ingår 81 barn i enkätundersökningen. 9föräldrar till barn i åldrarna 2-6 år intervjuades. Majoriteten av barnen visar tecken på att filmernabidrar till en ökning av ordförrådet. Övervägande delen av föräldrarna uppger dessutom att filmernager upphov till samtal och inspirerar barnen till lek. Studien visar samband mellan barnensfilmkonsumtion och faktorer som ålder och färdigheter i det ryska språket. Effekterna av deryskspråkiga animerade filmerna för utvecklingen av barnens språkfärdigheter och föräldrarnas syn påbarnens mediekonsumtion diskuteras i ljuset av den sociokulturella teorin och Pierre Bourdieus teoriom disposition och kapital.

This paper focus on the question whether second language pupils in primary schools have an advantage or a disadvantage when being introduced to English as a school language, while their mother tongue and Swedish as a second language are still being developed. The aim is to find potential benefits or drawbacks that may be inherent in multilingual learning, and examine if various methods and approaches can be the basis for the actuation of pupils' performance in the subject. Research shows varying perspectives on what is considered best for the pupils. Therefore, a number of interviews have been conducted to find out what experienced teachers and students think about the topic. The study shows that it is advantageous to introduce English at primary school, but certain conditions need to be fulfilled. It also shows that a good introduction to the subject is dependent on a number of different methods and procedures. Among other things, the teaching language proved to be important for how the subject is perceived by the students, and how you choose to teach and what parts you want to accomplish.