Syftet med den här studien är att få en inblick i hur pedagoger i flerspråkiga förskolor förhåller sig till det flerspråkiga barnet i dess språkutveckling. De frågeställningar som ligger till grund för studien är följande: Vilken syn på det flerspråkiga barnets språkutveckling har pedagogen i förskolan? Hur är förskolans verksamhet ordnad för att stimulera och utveckla barnets språkutveckling? Hur genomför pedagogen i förskolan språkutvecklande aktiviteter i den dagliga verksamheten? För att uppfylla syftet och ta reda på frågorna har vi intervjuat och observerat fyra pedagoger i förskolan.   De resultat som framkommit visar att pedagogerna är mycket medvetna om frågor som rör flerspråkig utveckling och att stort utrymme för barnets modersmål ges vid de undersökta förskolorna.

Vår problemformulering: Hur bemöter förskollärare flerspråkiga barn i verksamheten? Vilka arbetssätt och metoder använder förskollärare i sitt praktiska arbete med de flerspråkiga barnen? Det är ur Lahdenperäs kulturkonstrastiva perspektiv problemområdet kommer att belysas. Det kulturkontrastiva perspektivet innebär att en kulturs värderingar uppfattas som självklara och är normala för de personerna som lever i kulturen. För att en kulturs värderingar ska bli synliga ska de mötas av värderingar från andra kulturer (2000 i Linde (red.)). Andra teorier som belyser vårt område är Vygotskijs teori kring barns uppfattning av språkets form och betydelse och Merleau-Pontys teori om kroppsspråk. Metoder som används i undersökningen är intervju och observation. Undersökningsgruppen: sex stycken förskollärare. Resultatet av undersökningen visar bland annat att förskollärare bemöter flerspråkiga barn genom att bygga relation till barn och föräldrar och därigenom skapa trygghet och stärka barnens identitet. Arbete med värdegrunden lyfts upp som viktig i arbetet med flerspråkiga barn. Likaså olika material som används i barnens språkutveckling. Förskollärarna pekar också på vikten att se sig själv som redskap bland annat i användningen av TAKK och kroppsspråk som metod.

<p>Sammandrag</p><p>Huvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares och flerspråkiga elevers attityder till flerspråkighet. Studien går ut på att jämföra unga och vuxna flerspråkiga elever och lärare vid två olika skolformer i den svenska skolan. Undersökningen består av intervjuer med lärare och elever. Studien omfattar fyra elever och en lärare från grundskolans senare år och fyra elever och en lärare från den kommunala vuxenutbildningen.</p><p>Vår undersökning visar på att det inte är några större skillnader mellan attityderna hos elever i grundskolans senare år och hos elever i den kommunala vuxenutbildningen. Attityderna skiljer sig inte heller mellan de olika lärarna.</p>

I kursen Självständigt arbete 15hp under förskollärarprogrammet har vi valt att skapa en hemsida som hjälpmedel för kommunikation. Syftet med hemsidan är att underlätta det första mötet med den svenska förskolan och det svenska språket för barn och vårdnadshavare med annat modersmål. Det ska även ses som ett redskap för pedagoger där de kan belysa de olika språken som finns i barngruppen, samt ta del av enkla ord på olika språk. På hemsidan kan det hittas enkel information om hur en dag på förskolan kan se ut och vad som kan behövas i vistelsen på förskolan. Det går även att ta del av vanliga föremål som kan finnas i förskolans inne- och utemiljö. På hemsidan hittas information på olika språk: svenska, engelska, polska och arabiska. För att kunna ta del av förskolans läroplan (Lpfö 98/10) översattes delar av den på de olika språken. Arbetsprocessen har bestått av insamling av forskning, skapandet av hemsidan samt rapportskrivning. Vi delade upp skrivandet utifrån de teoretiska utgångspunkter vi valt. Ewelina ansvarade för Två- och flerspråkighet, Sociokulturellt perspektiv samt Varför två- eller flerspråkighet. Matilda ansvarade för Kommunikation och IKT samt Varför hemsida. Vår hemsida skickades till förskollärare samt vårdnadshavare för att prova och utvärdera. Detta gjordes för att få svar på hur vår produkt kan fungera i verkligheten.     Nyckelord: kommunikation, hemsida, modersmål, förskolan, flerspråkighet

Syftet är att undersöka hur lärare i årskurs ett till tre tar hänsyn till flerspråkiga barn vid undervisning av begrepp i svenska språket. Detta gällande val av arbetssätt och val av material för flerspråkiga barn. Samt hur lärarnas uppfattningar kring modersmålsläraren och fritidsledare är. Intervjuer har genomförts med tio lärare från två olika skolor. Resultatet visade att majoriteten av lärarna har likadant synsätt på hur lärare bör bemöta samt hur lärare ska arbeta med flerspråkiga barn. En slutsats är att majoriteten av lärarna anser att arbetsmetoder och material bör anpassas utifrån flerspråkiga barns förutsättningar och behov. Endast en lärare tycker att detta inte är nödvändigt då barn bör anpassa sig till den svenska skolan.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas att synsätt till flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Hur ser pedagogerna på sina förutsättningar att möta flerspråkighet i förskolan, i vilken utsträckning involveras vårdnadshavare och hur ser fördelningen ut mellan den planerade verksamheten och det spontana bemötandet av barnen i verksamheten? En kvalitativ metod har använts då sju pedagoger vid sju olika förskolor har intervjuats. Det framkommer att samtliga pedagoger anser att flerspråkigheten i förskolan är positiv då det är en tillgång i dagens samhälle att kunna tala flera språk. Dock framgick det att pedagogerna har vissa svårigheter med att möta de flerspråkiga barnen i verksamheten.  Förskollärarna saknar utbildning angående flerspråkiga barns språkutveckling och det är brist ute i verksamheterna på flerspråkig personal. Resultatet visar att pedagogerna har olika möjligheter att möta barnen i verksamheten. Pedagogerna har olika förutsättningar för att involvera vårdnadshavarna i det som sker i verksamheten.  Det går att utläsa i resultatet att en betydande föruttsättning för att bemöta vårdnadshavare var med stöd från flerspråkig personal. På de förskolor där den föruttsättningen inte fanns talades de om fler svårigheter i tillexemepl kommunikationen med vårdnadshavare.  I diskussionen framkommer vikten av flerspråkig personal ute i förskoleverksamheterna både för att stödja den vardagliga kommunikationen mellan både pedagoger och barn men även pedagoger och vårdnadshavare. Även vidare kompetensutveckling  för förskollärare för att kunna möta de flerspråkiga barnen när det kommer till deras språkutveckling.

En kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare, utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Barnböcker används på de flestaförskolor, men kan vara ett oreflekterat område. Syftet med studien var attbelysa hur förskollärare, som är verksamma i mångkulturella barngrupper, beskriver valet av barnböcker och hur de beskriver att det kommer till uttrycki verksamheten. Resultatet visar att förskollärarna väljer barnböcker utifrån kriterier för att få barnen intresserade av barnboken och för att använda den som en gemensam utgångspunkt för framför allt språkutveckling,men även för att utveckla barnens kunnande inom de olika områden som förskolansläroplan uttrycker. Förskollärarna använder övervägande barnböcker av genren berättelser, som representerar den svenska kulturen. Slutsatsenär att barnboken har en stor betydelse i förskollärarnas arbete, som en gemensam utgångspunkt för språkutveckling och läroplanens olika delar. Det behövs kompetensutveckling för att öka förskollärarnas medvetenhet omvad barnböcker kan förmedla. Dessutom behövs barnboksutbudet uppdateras i verksamheterna.

No description available.

Flerspråkiga elevers resultat i internationella läsförståelsetester visar att de halkar efter i jämförelse med elever som har svenska som modersmål. Syftet med denna studie är att belysa skillnader i hur lärare undervisar om lässtrategier i klasser med olika andel flerspråkiga elever. Genom en enkätstudie undersöks 26 lärares undervisning om lässtrategier, deras motiveringar för denna samt skillnader beroende på om de undervisar i klasser med fler eller färre än 25% flerspråkiga elever. Tidigare forskning visar att en god läsförståelse är förknippad med användning av många olika lässtrategier, specifikt metakognitiva strategier, och att flerspråkiga elevers läsförståelse gynnas av explicit undervisning om dessa. Den här studiens resultat visar att lärare som undervisar i klasser med färre än 25% flerspråkiga elever undervisar om fler lässtrategier än lärare som undervisar i klasser med fler än 25% flerspråkiga elever. Dessutom undervisar lärare med färre flerspråkiga elever mer om de typer av metakognitiva lässtrategier som visat sig ha koppling till högre läsförståelse.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle och att vara flerspråkig är inget ovanligt. Att ha goda grunder inom läsförståelse är en förutsättning för att kunna bli en delaktig samhällsmedborgare.  I detta examensarbete undersöks fyra olika lärares syn på vad de anser som framgångsfaktorer för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse. Empirin består därmed av intervjuerna av de fyra lärarna.  Resultatet illustrerar att de intervjuade lärarna anser att elevernas olika språk ska inkluderas i undervisningen, att det görs anpassningar, användandet av arbetssätt som högläsning och genrepedagogik samt att samarbeta med hemmen, och med studiehandledare och modersmålslärare som behärskar elevernas modersmål, är framgångsfaktorer för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse.