No description available.

No description available.

<p>Bakgrund: För att barn skall kunna tillägna sig nya kunskaper och erfarenheter krävs det att pedagoger i deras omgivning samspelar med barnen och stimulerar deras utveckling. Det är av stor betydelse att barnens motoriska grundrörelser är automatiserade för att de skall kunna ta till sig ytterligare kunskap (Ericsson, 2005). Ämnena är knutna till varandra och av den anledningen bör pedagoger i förskolan arbeta med språklig och motorisk utveckling samtidigt, för att barnen skall kunna tillägna sig kunskap. Som blivande lärare i förskolan anser vi att det är viktigt att på ett lustfyllt sätt ge barnen en språklig och motorisk grund att stå på, som de sedan kan utveckla vidare i ett livslångt perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med att utveckla barns språk och motorik och se vilket synsätt de har när det gäller sambandet mellan barns språkliga och motoriska utveckling. Metod: I undersökningen har vi använt en kvalitativ metod. Vi har använt intervjuer med halvstrukturerade frågor. Genom att intervjua pedagoger i förskolan har vi tagit del av deras tankar och erfarenheter och därigenom fått svar på våra frågeställningar. Informanternas svar har delats in i olika kategorier som därefter har tolkats och analyserats. Resultat: Resultatet visar att pedagogerna i studien anser att det är betydelsefullt att arbeta med språkliga och motoriska aktiviteter under olika former och i olika miljöer. Vidare visar resultatet att pedagogerna har två olika synsätt att se på sambandet mellan barns språkliga och motoriska utveckling. En del pedagoger visade tydligt att de såg ett samband, medan andra saknar en tydlig medvetenhet.</p><p>Slutsatsen av resultatet är att alla pedagogerna i undersökningen arbetar med språkliga och motoriska aktiviteter. Den övervägande delen av pedagogerna i vår undersökningsgrupp ser inte dessa ämnen ur ett helhetsperspektiv, utan som två skilda delar. De övriga pedagogerna arbetar medvetet genom att integrera dessa ämnen till en helhet.</p>

<p>Syftet med studien är att kartlägga några lärares arbete kring barn med språksvårigheter i förskola och grundskolans tidigare år. Informanterna har alla erfarenheter av barn med språksvårigheter och de arbetar i tre olika kommuner, inom verksamhetsfälten förskola, grundskolans tidigare år, samt som tal- eller specialpedagog. Resultatet visar att samtliga lärare planerar arbetet med barns språkutveckling utifrån en inledande kartläggning av barnet. I vår studie tenderar grundskollärare att, i större utsträckning än sina kollegor i förskolan, använda färdigställda arbetsmetoder i sitt vardagliga arbete. Fler lärare i skolan än i förskolan bedriver enskild undervisning. Resultatet visar att samtliga lärare framhåller vikten av att ta vara på de tillfällen som ges till samtal. Samtliga lärare använder sig av någon form av hjälpmedel i arbetet kring barn med språksvårigheter, exempelvis bilder, tecken eller dator. Motivation är i arbetet centralt och lärarna arbetar på olika sätt med olika barn. Det vanligaste är att insatser i form av tal- och specialpedagog sätts in efter det att barnet fyllt 4 år. I grundskolan är dessa professioner mer involverade i språkarbetet. Vi kan också se att flera kommuner öronmärker pengar för att språket ska få en mer central plats i verksamheten. Resultatet visar att fler informanter i förskolan än i grundskolan upplever att arbetslaget samverkar i arbetet kring barn med språksvårigheter. Föräldrarna har en viktig roll i arbetet. Detta samarbete sker till stor del på lärarnas villkor. Alla intervjuade lärare samarbetar med tal- eller specialpedagog i arbetet kring barn med språksvårigheter. Av dem får pedagogerna råd och stöd, tillgång till arbetsmaterial, samt handledning. Flera informanterinformanter uppger att specialpedagogen ser till hela barnets situation, medan talpedagogen fokuserar på barnets språkliga utveckling.</p>

No description available.

No description available.

<p>Min studie behandlar skönlitteratur och språkutveckling i skolår 1 - 3. Jag har genomfört intervjuer med pedagoger som arbetar med skönlitteratur i undervisningen på olika sätt. Resultatet visar hur arbetet med skönlitteratur varierar från pedagog till pedagog, men att liknande moment återfinns i samtliga pedagogers dagliga arbete, som till exempel högläsning, individuell läsning och boksamtal. Arbetet med skönlitteratur hade en positiv inverkan på elevernas språkutveckling.</p> / <p>The intention of this study is to discuss literature, fiction in particular, and language development during the early years of elementary school. During this study I have carried out interviews with pedagogues who, in their teaching, work with literature in different ways. The result shows how the ways of working with literature varies from pedagogue to pedagogue, still similar elements is recovered in all the pedagogues' daily work - such as reading out loud, individual reading and conversations about books. The study also shows that working with literature have had a positive influence on the students' language developments</p>

<p>This study is about how children learn language and how preschool teachers work with linguistic stimulation in various ways. The purpose with the study is to examine how a few preschool teachers describe their work, how they stimulate children’s linguistic development in preschool and how they look at their own importance for children’s linguistic development.</p><p> </p><p>The examination method is qualitative interview. I chose to do interviews because I was interested of the preschool teacher’s personal thoughts and opinions. Four preschool teachers participated in the study from three various sections.</p><p> </p><p>The result of the interviews show that the preschoolteachers work conscious with linguistic stimulation. The preschool teachers emphasize is the dialogue with the children which is important for children’s linguistic development and this corresponds to the literature. The preschool teachers themselves think they are important for children’s linguistic development and that it’s important to use an appropriately and an adjustment language which also shows in the literature.</p>

No description available.

Syftet med utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur, vi som lärare, kan arbeta språkutvecklande samt stimulera förskolebarnens språkutveckling genom att använda oss av utomhusmiljön. Utvecklingsarbetet genomfördes på två förskolor i form av ett tema kring språkutveckling, med olika språkliga aktiviteter utomhus. Under temat visade barnen stort intresse och engagemang kring de samtal och aktiviteter som genomfördes, och deras åsikter belystes kontinuerligt. Resultatet visade att samtalet och samspelet, mellan lärare-barn och barn-barn, bör ligga till grund för språkutvecklande arbete utomhus. Vi ansåg att utomhusvistelsen gjorde aktiviteterna mer levande och innehållsrika.