Syftet med studien var att åskådliggöra några pedagogers arbetssätt och åsikter kring barnens språkutveckling i förskolan och förskoleklass. Vi ville även undersöka om det fanns något samarbete mellan verksamheterna kring barnens språkutveckling. Slutligen var vår avsikt att ta reda på om pedagogerna anser att samarbetet hämmas om verksamheterna inte är samlokaliserade. För att söka reda på liknande undersökningar som gjorts tidigare, använde vi oss av Internet. Vi använde oss av sidan www.uppsatser.se där vi skrev in barn, språkutveckling och samarbete. Genom den sidan hittade vi Espling och Hällgrens examensarbete där vi fick reda på vilken litteratur de hade använt sig av. Pedagogerna har fått framföra sina åsikter genom intervjuer och enkäter. Resultatet visade att man i förskolorna i huvudsak arbetar med rim och ramsor, musik, drama och rörelse. I förskoleklassen dominerade Bornholmsmodellen, men de använder även lite andra arbetsmetoder som t ex dagböcker, händelseböcker, högläsning och ordkedjor.Vi upptäckte att det är mer samarbete mellan förskoleklass och klass ett, än mellan förskola och förskoleklass, vilket även Hjelte (2005) har kommit fram till. Vi har genom vår studie kommit fram till att samlokalisering har en stor betydelse för hur samarbetet ska fungera mellan verksamheterna.

Studien tar upp ett problemområde som rör utlandsadopterades språkutveckling. Problemen handlar om begreppsuppfattningen där vissa barn tenderar att ha svårigheter att hantera begrepp som är abstrakta som rums- och tidsuppfattning. Detta leder till att matematikinlärningen hämmas, flera barn visar svårigheter med inlärningen av ytterligare ett språk i skolan. Anledningen till detta är att de adopterade barnen har brister i ”skolspråket” som av Jim Cummins kallas för CALP (= Cognitive Academic Language Proficiency) s.k. kunskapsrelaterade språkbehärskning eller skolrelaterade språkfärdigheter (i texten kallat skolspråk eller CALP).Syftet med min uppsats har varit att titta på hur språkutvecklingen kan se ut för de barn som adopteras efter att de fyllt tre år. Att beskriva vad den forskning som finns på området säger om språkutvecklingen och eventuella språksvårigheter som barnen kan få. Valet av åldern avspeglar sig i att jag ville belysa den grupp av barn som är på godväg att bilda sig ett språk på ett modersmål när den processen ska avbrytas och ett nytt modersmål ska läras in.Alla barn som adopteras är inte lika, detta säger sig själv. Det finns dock minst två saker som förenar dem och det är att de under sina första år har upplevt minst en separation och att de får en avbruten språkutveckling oavsett ankomstålder. I de intervjuer som genomförts har jag tagit del av adopterades egen uppfattning om sin språkutveckling och en mamma till två adoptivbarn har berättat ur sitt perspektiv hur hon ser på sina barns språkutveckling. Tidigare studier bekräftar de svårigheter som mina informanter vittnar om.Jag menar att pedagoger måste bli medvetna om att barn som är adopterade har haft en avbruten språkutveckling och att de därför kan sakna viktiga bitar av språket. Genom att läsa vad tidigare studier säger samt att se vad mina informanter berättar vet vi att det nya modersmålet tar form snabbt, att barnen lär sig vardagsspråket snabbt och att de har ett felfritt uttal gör att de ofta försvinner i mängden i skolan. Att deras problem inte uppmärksammas förrän senare. Det går inte att ta igen sitt modersmål när man uppnått en ålder av 13-14 år. Därför måste förskolan och skolan få en förståelse för hur det kan se ut och jobba intensivt med språkförståelsen tidigt.

<p>Vårt syfte med detta arbete är att undersöka vilka metoder pedagoger använder vid läsning och berättande för att stärka barns språkutveckling. Våra frågeställningar är följande:Hur används läsning och berättande för att stimulera barns språkutveckling?Varför använder pedagogerna sig av läsning och berättande?Hur påverkar läsmiljön läs- och berättarstunden?För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av kvalitativ metod genom att genomföra fyra observationer under läs-berättarstunden samt sju intervjuer med förskollärare på fyra olika förskolor.Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna arbetade med olika metoder vid läsning och berättande för att stärka barnens språkutveckling. Flera av pedagogerna reflekterade också över sina arbetssätt och menade att de kan bli bättre på att använda konkreta metoder.</p>

<p>Syftet med vår uppsats var att skapa oss en bild om hur förskollärare inom förskola/förskoleklass inspirerar barn till att upptäcka glädjen med sagoläsning och muntligt berättande. Vi genomförde en undersökning med hjälp av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer och observationer av lärare i förskolan.</p><p>Slutresultatet visar att samtliga förskolor använde sig av sagor eftersom det många gånger ses som ett självklart inslag i de dagliga rutinerna på en förskola. Förskollärarnas inställning till barnlitteraturen är både ett lärande och en mysfaktor. I de flesta fall användes boken som hjälpmedel till sagostunden men även andra former förekommer såsom sagopåse, drama, flano, CD-skiva eller kassettband. När det gäller miljön kring sagoläsandet är det ingen förskola/förskoleklass som har något givet läsrum utan soffan dominerar, däremot finns det förskolor som använder sig av ex. kuddar, sagomatta och koja. Alla förskolor/förskoleklasser har böckerna tillgängliga för barnen så att de själva kan bläddra i dem när de vill.</p>

The purpose of this study was to investigate the English writing activities of young Swedes on the site FanFiction.net to determine what type of differences were perceived between this activity and the writing activities taking place in upper secondary English courses, what effects fan fiction had on their English skills as well as what possibilities were perceived in regards to using fan fiction as a tool of learning. Methods used include an interview study along with a textual analysis to determine changes in grammatical complexity, errors and mistakes. Results indicate that partaking in fan fiction-related communities of practice in English can potentially improve language skills. Results also showed that informants valued interaction and practical language use, largely perceiving the formal teaching of English as lacking in opportunities for practical, contextually relevant and creative language use. However, introducing fan fiction and its practices of peer-reviewing in a formal educational setting was also perceived as risky, at the same time as there existed a sense of optimism that the fan fiction format and its practices could both be used to facilitate learning.

The aim of this case study is to find out how teachers use book conversations in their teaching. To obtain an answer to this I have applied a hermeneutic method. I observed three different lessons with book conversations and interviewed the teachers afterwards. An analysis of the collected material yields the result that even though the teachers were similar in their ideas and in their way of structuring the lessons, the three teachers also had different elements in the book conversation which they were particularly concerned about and devoted more time to.

Syftet med denna empiriska studie var att undersöka och lyfta fram hur pedagoger arbetar med högläsning i förskolan. För att få en inblick i arbetssätten har jag intervjuat sex pedagoger genom att undersöka hur de definierar begreppet högläsning, vad de ser för syfte med högläsning samt hur de upplever sitt arbete med högläsning. Resultatet visar att högläsningen är en vanligt förekommande aktivitet, som kan se väldigt olika ut, där de flesta av pedagogerna har planerade högläsningstillfällen men att högläsningen också sker spontant under dagen utöver dessa planerade tillfällen. Oavsett om högläsningen är planerad eller spontan högläsning så använder sig samtliga informanter av boksamtal. I resultatet framkommer även pedagogers syn på val av litteratur där de även betonar vikten av att barnen får vara med att välja litteratur.   I diskussionen framhåller jag att samtliga informanter är eniga om att högläsningen fyller många funktioner, däribland barnets språkutveckling.

ABSTRACT Susann   Paulsson - Sitt här och språka med mig. En studie om förskolepersonals tankar och resonemang om språkutveckling och barn med språkstörning -Sit down and talk to me. A study of preschool pedagogues beliefs about language development and children with specific language impairment Antal sidor: 46 Syftet med studien är att få en inblick och en förståelse för förskolepersonals  resonemang och tankar om språkutveckling och barn med språkstörning. Mitt syfte är också att studera om det finns tillräckligt med en förståelse på en förskola om barn med språkstörning. Jag vill fördjupa förståelsen för hur ett urval av förskolepersonal tänker och resonerar därför har jag valt att studera en förskola närmare, syftet med studien är inte att kunna dra generella slutsatser om hur all förskolepersonal tänker. Utifrån detta har följande forskningsfrågor formulerats: -   Hur resonerar förskolepersonalen om hur de utvecklar barns språk- och  kommunikation? -   Vilken syn har förskolepersonalen på språkstörning? -   Vilka tankar har förskolepersonalen i hur de möter barn med språkstörning? Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes med fem personer med olika professioner som alla arbetar inom förskolan. De intervjuade är fem stycken, tre förskollärare, en förskolechef och en specialpedagog. Resultaten visar att förskolepersonalen resonera samstämmigt om hur de utvecklar barns   språk- och kommunikation. Det viktiga är att en vuxen lyssnar på barnen samt att de ”språkar” i stor omfattning med barnen. När det gäller vilken syn förskolepersonalen har på språkstörning visar resultatet att begreppet språkstörning inte helt är ett vedertaget begrepp i förskolan och en viss osäkerhet finns bland en del förskolepersonal om vad det innebär att ha en språkstörning. När det gäller de tankar förskolepersonalen har angående bemötandet av språkstörda barn visar resultatet att det är på pedagogen ansvaret ligger att mötet med det språkstörda barnet blir kvalitativt. Resultatet visar även att de tänker att det är viktigt att vara nära barnet i leken. Slutsatsen av studien är att en förståelse finns bland   förskolepersonal om barn med språkstörning. Dock finns en viss osäkerhet angående den reviderade läroplanen (Lpfö 98, reviderad 2010) och barn med språkstörning, förskollärarna tolkar att det är deras ansvar att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd. Sökord: Förskolepersonal, resonemang, språkstörning och språkutveckling

Högläsningen håller på att gå ur tiden i vårt samhälle på grund av medias inflytande. Förskolans och pedagogers förhållningssätt har förändrats från barnomsorg till pedagogisk stimulans där även högläsning ingår. Syftet med min undersökning var att undersöka om högläsning har betydelse i förskolan utifrån pedagogers synsätt. Jag ville se på vilka strategier pedagogerna använder för att göra högläsningssituationen meningsfull. De teorier jag har koncentrerat mig på är högläsning ur ett teoretiskt perspektiv och den proximala utvecklingszonen samt användning av strategier i högläsning. Tidigare forskning tyder på att högläsning kan bidra med många positiva egenskaper för barns språkutveckling. Den visar också att barnen behöver ha en språklig grund när de börjar skolan. Därför måste pedagogerna använda ett varierat utbud som passar varje individ. Det empiriska materialet i min studie har insamlats genom att två olika förskolor har observerats och fyra pedagoger som arbetar där har intervjuats angående deras inställning till högläsning. Resultatet visar att samtliga pedagoger är eniga om att högläsningen kan gynna barns språkutveckling. Pedagogerna visade även goda kunskaper om varför de läser högt för barnen. Jag drar därför slutsatsen att högläsning har betydelse där jag utförde min studie. Kravet för att högläsningen ska vara meningsfull för barnen är dock att situationen kring högläsningen är lugn och koncentrerad.

No description available.