Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar, hanterar och arbetar med andraspråkselevers språkutveckling i undervisningen samt granskar hur samarbetsformer med andra lärarkategorier ser ut för att stötta språkutvecklingen för andraspråkselever. Genom kvalitativ metod har fem lärare i grundskolans tidigare år intervjuats och därmed illustreras ett axplock av lärare och deras uppfattning. Resultaten påvisar att undervisningen präglas av individualisering i en klass med andraspråkselever. För att stödja andraspråksinlärning ligger fokus på att utveckla elevernas ordförråd vilket sker främst genom muntlig kommunikation. Begreppsbildningen underlättas med hjälp av konkret material och vanligast förekommande är bilder, filmer och upplevelser. Svårigheterna är att anpassa och finna rätt nivå på klassrumsundervisningen för att stimulera samtliga elever i klassrummet. I studien uppmärksammar lärarna även en osäkerhet kring hur de ska betygsätta andraspråkselevers språkutveckling. Samarbetsformerna med andra lärarkategorier ser vitt skilda ut beroende på hur skolan organiserats. En lärare av fem samarbetar med modersmålsläraren. De övriga har mycket liten eller ingen kontakt. Alla lärare upplever att de kan ta stöd och samarbeta med SvA-läraren och specialpedagogen vid behov. Studien visar upp ett samband mellan teoretisk kunskap, lärares förhållningssätt och skolans prioriteringar kring andraspråkselever som framgångsfaktorer för andraspråkselever. Slutsatsen är att det är gynnsamt för andraspråkselevers språkutveckling när läraren har kunskap kring andraspråksinlärning samt samarbetar med andra lärargrupper.

Syftet med undersökningen är att få kunskap om hur lärare i några olika skolor med flerspråkiga elever, utformar sin svenskundervisning, samt vilka arbetssätt lärarna menar att de har för att forma den enskilde elevens språkutveckling. Jag kom fram till att skolornas organisation av ämnet svenska samt lärarnas val av arbetssätt konstruerade en enspråkig språkmiljö. Modersmålsundervisning betonades inte nämnvärt inom verksamheterna. Den språkliga normen sattes främst av läraren där skolspråk blev normen, vilket medförde att undervisningen skiljde sig från de flesta av elevernas språkmiljö på fritiden. Att lärarna använde monolog vid interaktion med eleverna förstärkte även den konstruerade enspråkiga språkmiljön.Lärarnas val av arbetssätt utformades främst utifrån målen i den nationella kursplanen i svenska som andraspråk, och utifrån det nationella provet i svenska år 9.Ett hinder för elevernas språkutveckling i svenskundervisningen, enligt både elever och lärare, var avsaknaden av en naturlig, svensk språkmiljö.Lärarens interaktion med eleverna var en kombination av uppfostran och en uppmuntran till den enskilde elevens språkutveckling.

Undersökningens syfte är att få vetskap om hur rollspel används i svenska som andraspråksundervisning på sfi och hur lärare i ämnet ser på användandet av rollspel i undervisningen. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och syftar till att ge inblick i det undersökta fallet och inte att ge någon generell bild av verkligheten. För att få svar på frågeställningarna som undersökningen bygger på användes den vanligaste datainsamlingsmetoden, nämligen intervju. Undersökningen gjordes med hjälp av fyra informanter som alla arbetar på sfi. Resultatet av undersökningen är att de intervjuade lärarna är mycket positivt inställda till rollspelsanvändande i undervisningen och att de använder sig av det i många olika moment i sin undervisning, men främst när de vill öva de olika genrerna som man använder språket inom i olika vardagssituationer.

Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers LUS – resultat och hur mycket de läser på fritiden. Finns det ett samband mellan ett högt LUS- resultat och ett stort och starkt läsintresse på fritiden? Hur påverkas deras läsförmåga av deras fritidsläsning? Till grund för min undersökning ligger enkäter från 41 elever i två sjätteklasser. Metoden är kvantitativ. Jag har använt mig av enkäter i dessa klasser som underlag för studien. Eleverna har fått besvara 15 frågor som främst handlar om deras fritidsläsning. Jag har sedan jämfört elevernas svar med deras LUS- resultat. Den slutsats jag har dragit av min undersökning är att det finns ett visst samband mellan att läsa mycket på fritiden och få ett högt LUS- resultat. Det går dock inte med bestämdhet säga om elevernas höga LUS- resultat beror på att de läser mycket på fritiden.

Undersökningens syfte är att ta reda på vad pedagoger anser vara kvalitativ undervisning och hur pedagoger ser på bildämnets betydelse för barns språkutveckling och inlärning och hur detta speglar sig i skolan. Undersökningen fokuserar på åldrarna 9-12 år. De genomförda intervjuerna gjordes på sex pedagoger på två grundskolor i Skåne. De besvarade frågor utifrån sin syn på bildämnets betydelse för språkutveckling, vad kvalitativ undervisning var för dem och hur de använde bilden i ämnesövergripande arbetsmetoder. Resultatet av intervjuerna visade att pedagogerna ansåg att bilden var betydelsefull för barns språkutveckling för att få ett sammanhang och kvalité i undervisningen. Pedagogerna anser att kvalitativ undervisning är när de ger eleverna en helhet att arbeta tematiskt och ämnesintegrerat, pedagogerna använder olika metoder, för att individanpassa. Slutsatsen av arbetet är att det finns både för- och nackdelar med att integrera bilden och skapandet i undervisningen. Det beror helt på vilka elever som man undervisar, alla metoder är inte för alla elever, en individanpassad och varierad undervisning främjar språkutveckling.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om kartläggning och bedömning i förskoleverksamheten. Detta med fokus på barns språkliga utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom förskoleverksamheten har ovanstående syfte undersökts. Studiens resultat visar att begreppen är svårdefinierade och svåra att skilja åt.  Tvetydigheten gentemot begreppen blir synliga i resultatet då det vissa kallar för kartläggning beskrivs som bedömning av andra respondenter. Vidare framkommer det i studien att pedagogers synsätt på begreppen både påverkar hur de ser på sin yrkesroll och den rådande verksamheten. Pedagogernas synsätt påverkar även dess val av material och arbetsmetod. Slutligen framkommer det dessutom i studiens resultat att kartläggning sker av barn, medan bedömning sker av både barn och verksamhet. Detta trots att styrdokumenten för förskolan tydligt framhåller att det enbart är verksamheten som ska stå i fokus för bedömning.

Vårt syfte med denna studie var att ta reda på hur några förskollärare tänker kring användningen av TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) för att främja barns språkutveckling och kommunikation. Utifrån detta syfte formulerade vi följande frågeställningar: ”Hur ser några förskollärare på användningen av TAKK?” och ”Hur anser några förskollärare att TAKK gynnar språkutvecklingen och kommunikationen hos barn?”. Genom en kvalitativ hermeneutisk studie och halvstrukturerade intervjuer har vi fått ett resultat som tyder på att TAKK är ett extra verktyg och en språkförstärkare som väcker barns nyfikenhet att utforska språkets mångsidighet. Men för att kunna arbeta med TAKK på ett effektivt sätt är utbildning nödvändig för att skapa en grund att utgå ifrån. Andra faktorer som tas upp i studien är barngrupp, ekonomi, material och tid. Genom att använda TAKK ges barn möjlighet att känna språket och inte bara höra det. Ett annat tydligt resultat som visat sig i studien är att, enligt de intervjuade förskollärare, gynnar TAKK språkutvecklingen och kommunikationen hos alla barn samt att användningen av TAKK inte utesluter det talade språket hos barn, då det spelar en stor social roll i vårt samhälle.

I denna studie undersöks förskollärares olika förhållningssätt till högläsningssituationen och barns språkutveckling. Syftet är att diskutera och problematisera förskollärares konstruktioner av barns språkliga aktiviteter i samband med högläsningssituationen. Empirin grundas på intervjuer med fem förskollärare vilka analyseras med hjälp av diskurspsykologi. I resultatet framträder tre övergripande kategorier: Högläsningssituationen som förskollärares arena för förmedling, Högläsningssituationen som språklig och kunskapsmässig kommunikation och Högläsningssituationen som inte alltid fokuserar på lärande. Som avslutning diskuteras förskollärarens roll som en betydande del av kvaliteten i högläsningssituationen, om det är på förskollärarens eller barns initiativ involveringen sker samt om och hur högläsningen är en kunskapsinhämtande del av dagen. Studien får anses viktig i förhållande till förskolans verksamhet eftersom den kan skapa nya tankar om högläsningssituationens konstruktion samt ge kunskap om vilka effekter förskollärares handlingar kan få.

Syftet med detta examensarbete var att få en inblick och en förståelse för hur pedagoger arbetar med bilderböcker på förskolan. Genom en kvantitativ enkät bestående av sex slutna och två öppna frågor ville vi undersöka hur pedagoger på åtta olika förskolor arbetade med barn och bilderböcker. För att studien inte skulle bli för vid, valde vi att rikta oss mot pedagoger som arbetar med tre- till femåringar. Den forskning som vi tagit del av visar tydligt hur betydelsefullt bilderboksanvändandet är för barns språk- och läsutveckling. Genom att använda bilderböcker som ett pedagogiskt redskap stärker vi barns språk till exempel genom att öka deras ordförråd och ordförståelse. Bilderboken stimulerar fantasin och hjälper barn att förstå sammanhang.