Syftet med vår studie är att ta reda på vilka attityder pedagogerna i förskolan besitter gentemot flerspråkighet. Samt att få en inblick i vad pedagogerna anser att man ska arbeta med för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. I vår studie har vi använt oss av intervju som metod då vi har intervjuat tio pedagoger på två olika förskoleverksamheter. I resultatet framgår det att majoriteten av pedagogerna i förskolan har en positiv attityd och inställning gentemot flerspråkighet och att pedagogerna kontinuerligt arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling på ett medvetet sätt.

Syftet med studien är att ge en insyn i pedagogers olika förhållningssätt och tankar om musik i förskolan. Studien utgår från frågeställningarna: Hur arbetar pedagogerna med musik i förskolan?, Vad har pedagogerna för syfte med sina musikaktiviteter?, Vad ser pedagogerna för hinder eller möjligheter med musiken i förskolan?, Ser pedagogerna musiken som ett redskap i språkutvecklingen?, Har barnen inflytande över musiken?, Vilken skillnad finns mellan en förskola med musikprofil och en förskola utan? Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger från förskolor med och utan musikprofil kan studien visa att informanterna är överens om att musik är en viktig del i förskolan. Studien visar att den klassiska sångsamlingen är ett vanligt inslag i förskolan. Mycket av barnens egna intressen tas tillvara och barnen har ofta önskemål om vilken musik de vill lyssna på och dansa till. Syftet med musikaktiviteterna skiljer sig en del beroende på ålder på barngruppen. Det finns dock en röd tråd i den insamlade empirin, vilken alla informanter trycker mycket på, nämligen att musiken är viktig för barns självkänsla och för tilliten till den egna förmågan. En annan viktig del av syftet som framgår i studien är att barnen lär sig respektera varandra och vänta på sin tur.  Endast en pedagog är intervjuad från förskola med musikprofil. Denna informant uttrycker mer säkerhet kring ämnet musik medan de andra pedagogerna är mer osäkra i rollen. Dock uttrycker de alla att det är viktigt att komma över den osäkerhetströskeln.

Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt förskolepedagoger - utöver planerade sångsamlingar- använder musik i sin förskolas dagliga verksamhet. Utifrån syftet formulerade vi två frågeställningar som berör hur pedagoger anser att musik kan användas i verksamheten och huruvida deras egna relation och erfarenhet till musik har en påverkan på sättet de arbetar med musik. Metoden för studien var halvstrukturerade intervjuer där en intervjuguide (bilaga 2) med möjlighet att lägga till, ändra och utveckla frågorna allt eftersom behovet uppstod. Totalt intervjuades 6 pedagoger från 4 förskolor. Det var 5 kvinnor och 1 man som intervjuades och de har mellan 5-30 verksamma år inom att arbeta i förskola. Resultatet visade på att musik i stor utsträckning användes i verksamheten och att samtliga informanter, förutom planerade sångsamlingar, försökte använda musik så ofta som möjligt. Resultatet visade även att pedagogens egna inställning till musik är viktig och att samtliga informanter, oavsett personlig musikutbildning eller intresse ansåg sig ha tillräckligt med kunskaper för att arbeta med musik i förskolan tillsammans med barnen. Slutligen har vi synliggjort de likheter som återfinns mellan litteraturen och den syn informanterna har på musik, samt besvarat de frågeställningar som vi satt upp i början av arbetet.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar med litteratur i barngrupp. En del av syftet var också att undersöka huruvida förskollärarna använder sig av estetiska uttrycksformer när de bearbetar litteratur med barn. Kvalitativa intervjuer har genomförts på 5 olika förskolor med utgångspunkt i forskningsfrågorna: Vilken ingång och förhållningssätt har de intervjuade förskollärarna till läsning med barn? Vilka metoder använder de intervjuade förskollärarna sig av när de läser med barn och hur bearbetar de läsupplevelserna med barnen? Samt: Vilka estetiska uttryckssätt för tolkning bearbetning av litteraturförekommer och hur motiveras detta? Studiens innehåll har analyserats med sociokulturellteori i åtanke. Resultatet visar att samtliga förskollärare arbetar med litteratur dagligen iverksamheten. Det framkommer också att det finns olika förhållningssätt till läsning och litteratur bland de intervjuade förskollärarna, framför allt huruvida de ser på läsningens grundläggande funktion som en aktiv eller lugn aktivitet för barnen. Vanligast är att arbetetmed litteratur som aktivitet förläggs efter lunchen på förskolan, och aktiviteten kallas då förläsvila. Det visar sig även att drama är den dominerande estetiska uttrycksformen som används vid bearbetning av litteratur i förskolan.

Studiens syfte är att bidra till hur kunskap om barns flerspråkighet kan stöttas genom föräldrasamverkan. Utifrån syftet skapades två frågeställningar. Hur förskollärare ser på sitt arbete med olika samverkansformer med flerspråkiga föräldrar och hur de uppfattar sig arbeta med att involvera föräldrarna för att gynna flerspråkiga barns språkutveckling. Syfte och frågeställningar besvarades genom en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare som arbetar med flerspråkiga barn. I analysen av empirin använde vi sociokulturellt perspektiv och multikulturalism som teoretiska utgångspunkter. I studiens resultat framkommer det att förskollärarna har flera olika tillvägagångssätt när det gäller samverkansformer och för att involvera flerspråkiga föräldrar i barns språkutveckling. Det förekommer aktiviteter som är riktade mot barnen för att gynna deras språkutveckling och samtidigt involvera föräldrarna. De största utmaningarna som synliggörs i studiens resultat är kommunikationen med föräldrarna och att få dem delaktiga i verksamheten

Syftet med litteraturstudien var att undersöka elevers språkutveckling utifrån Sydneyskolans genrepedagogik. Detta undersöktes genom att granska vilka effekter arbetssättet enligt forskning har på grundskolelevers språkutveckling. Metoden som användes i litteraturstudien var att systematiskt söka, kvalitetsgranska och analysera internationell samt nationell forskning. Resultatet visar på gynnsamma effekter som genrepedagogisk undervisning har på elevers språkutveckling. De effekter av genrepedagogisk undervisning som lyfts fram i litteraturstudien är elevers utveckling i skrivande, läsning, metaspråk, akademiskt språk, relation till läsaren, attityd och ordförråd. Slutsatserna som dras är att svensklärare kan använda sig av arbetssättet för att bedriva en givande svenskundervisning och att modellering och dekonstruering i Cykeln för undervisning och lärande lägger grunden för de effekter som återfinns i litteraturstudien. Ett nytt forskningsområde som diskuteras är att jämföra forskning om Sydneyskolans genrepedagogik med forskning om andra språkutvecklande metoder för att identifiera kritiska aspekter om arbetssättet.

The purpose of the study is to examine the social interaction between teachers and children during oral reading activity in a preschool class. The focus in this study is on how the teacher communicates with the children during oral reading to get them involved in the story. Furthermore, the aim is to investigate what teachers believe that reading aloud can mean for the children. A qualitative method with a socio-cultural perspective based on three methods have been used to study the limited phenomenon, reading aloud. Two different observations in three preschool classes and four interviews with teachers have been implemented. The number of participating children is 54. The interviews were audio recorded. The empirical data was analyzed by a frequency table, conversation analysis and content analysis. These three data collection methods, increases the study's credibility. The result: interaction between teachers and children occurs in all three preschool classes. Teachers explain difficult words and ask several questions during the oral reading moments. The result of the study shows that teachers explains the oral reading activity as a part of the children 's language development and not least for the multilingual children. The four teachers consider oral reading as a social activity, where learning takes place in interaction with others, children develop their vocabulary, letter knowledge and imagination through the activity. / Syftet med studien är att undersöka det sociala samspelet mellan lärare och barn under högläsningsstunden i en förskoleklass. Fokus i denna studie ligger på hur läraren kommunicerar med barnen under högläsningsstunden för att få dem delaktiga i berättelsen. Vidare är syftet att undersöka vad läraren anser att högläsningsstunden kan betyda för barnen.   En kvalitativ metodansats med ett sociokulturellt perspektiv utifrån tre angreppssätt har använts för att studera den begränsade företeelsen högläsningsstunden. Två olika observationer i tre förskoleklasser och fyra intervjuer med lärare har genomförts. Antalet deltagande barn är 54. Ljudinspelning användes under observationerna samt vid intervjuerna. Det empiriska materialet har analyserats genom frekvenstabell, samtalsanalys och innehållsanalys. Genom dessa tre datainsamlingsmetoder ökar studiens trovärdighet. Resultatet: Samspel mellan lärare och barn förekommer i alla tre förskoleklasser. Lärarna förklarar svåra ord och ställer flera frågor under högläsningsstunderna. Studiens resultat visar att  lärarna ser högläsningsstunden som en del av barnens språkutveckling och inte minst för flerspråkiga barn. Vidare framkommer det i resultatet att de fyra lärarna betraktar högläsningsstunden som en social aktivitet, där lärandet sker i samspel med andra samt att barnen utvecklar sitt ordförråd, bokstavskunskap och sin fantasi.

No description available.

No description available.

<p>Syftet med utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur, vi som lärare, kan arbeta språkutvecklande samt stimulera förskolebarnens språkutveckling genom att använda oss av utomhusmiljön. Utvecklingsarbetet genomfördes på två förskolor i form av ett tema kring språkutveckling, med olika språkliga aktiviteter utomhus. Under temat visade barnen stort intresse och engagemang kring de samtal och aktiviteter som genomfördes, och deras åsikter belystes kontinuerligt. Resultatet visade att samtalet och samspelet, mellan lärare-barn och barn-barn, bör ligga till grund för språkutvecklande arbete utomhus. Vi ansåg att utomhusvistelsen gjorde aktiviteterna mer levande och innehållsrika.</p>