Detta är en studie vars syfte är att sammanställa aktuell forskning angående högläsning i förskolan och dess möjliga inverkan på barns språkutveckling och förståelse för tryck. Detta har gjorts för att det utifrån läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) kan anses som viktigt för lärare i förskolan att få kunskap om ämnet för att på bästa sätt kunna stötta barns språkutveckling och förståelse för tryck. Sökord som jag använt är reading, preschool, read-aloud, shared reading och print. Efter databassökning valde jag ut artiklar som jag ansåg relevanta för mitt ämnesområde för att i nästa steg läsa och analysera innehållet. Det resultat jag kommit fram till tyder på att högläsning i förskolan kan bidra till att utveckla barns språk och förståelse för tryck men att det är flera yttre faktorer som också påverkar. En komponent som återkommande ansågs som viktig var läraren. De val som läraren gjorde både före, under och efter högläsning är något som enligt forskning inverkar positivt på barns språkutveckling och förståelse för tryck. Särskilt viktigt poängteras lärares vidareutbildning med fokus på högläsning vara för att läraren ska ha förmåga att under högläsning bidra till barns språkutveckling samt deras förståelse för tryck.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av språkliga analyser undersöka likheter och skillnader mellan ett antal barnböcker, och sedan jämföra dessa med den forskning som finns om barns språkliga utveckling. Hur utökas och utvecklas språket i böckerna i och med att den avsedda åldern höjs?
 Stämmer utformningen av barnböckerna överens med forskningen om barns språkutveckling? För att svara på dessa frågor har vi undersökt åtta böcker som tillhör fyra olika ålderskategorier. Undersökningens resultat visar att det finns en generell ökning i texternas komplexitet från en åldersgrupp till en annan. Detta gäller allt från språk till innehåll och utformning. I jämförelse med forskningen om barns språkliga utveckling överensstämmer majoriteten av texterna på alla plan, dock finns undantag där böckerna för en avsedd åldersgrupp ligger på en högre nivå än dessa barn har bemästrat. Dessa undantag tas upp i diskussionen, och sammanfattas sedan i slutsatsen, där även förslag på vidare forskning förekommer.

Idag är det många förskolor som är mångkulturella. Det handlar om att både barngruppen samt de anställda är flerkulturella med olika bakgrunder, kulturer, erfarenheter och inte minst språk. För att stärka gruppen och tillgodose allas behov gäller det att som pedagog vara medveten om allas olika förutsättningar. Vidare handlar det om att uppmuntra de flerkulturella barnen till att vilja och våga dela med sig av sin kultur samt språk för att utvecklas i arbetet för en större acceptans för olikheter och allas lika värde. Det är stora krav som ställs idag på pedagogerna där de ska arbeta med att erbjuda barnen en inblick i både den svenska kulturen samt involvera delaktighet i andras kulturer för att barnen ska kunna utveckla en förståelse till olika levnadsätt och olika värderingar. Språkutvecklingen ska ske både i det svenska språket för alla barn och för flerkulturella barn även i deras modersmål. Pedagogerna ska tillämpa arbetssätt och förhållningssätt där de engagerar sig och visar intresse för olika barns kulturer, traditioner samt språk. För att ta reda på hur pedagogerna förhåller sig till dessa krav valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med sex olika pedagoger från sex olika förskolor i två olika kommuner. Syfte med studien är att undersöka och analysera hur de sex utvalda pedagogerna uppfattar sitt förhållningssätt samt arbetssätt i arbetet med flerspråkiga barn samt deras språkutveckling ur ett sociokulturellt perspektiv för att behandla våra frågeställningar:   Hur definierar pedagogerna innebörden av flerspråkighet?   Hur ser verksamheten ut för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling enligt pedagogerna?   Hur använder sig pedagogerna av olika barns modersmål i verksamheten?   Vilka svårigheter uppfattar pedagogerna i arbetet med flerspråkiga (flerkulturella) barn och föräldrar?   Vilka strategier använder pedagogerna för en bättre verksamhet och samverkan med flerspråkiga barn och deras föräldrar?   Resultatet av intervjuerna som spelades in transkriberades och bearbetades genom analys för att få fram det centrala och relevanta för studien. Studiens resultat visar på att de intervjuade pedagogerna är väl insatta i sitt arbete med språkutvecklingen. Utifrån sina erfarenheter blir de mer medvetna om betydelsen kring hur språket används tillsammans med barnen. De visar även en positiv bild i hur de utvecklas för att på ett bättre sätt samverka med flerspråkiga barns modersmålslärare samt föräldrar.

BakgrundSverige idag innebär ett samhälle med många olika språk, vilket är något många förskollärare erfar i sitt dagliga arbete och något som dagens förskolor måste bemöta. Flerspråkiga barn förväntas uppnå höga nivåer i det svenska språket. Höga krav ställs på deras skicklighet i svenska exempelvis vid framtida studier eller arbete. Detta examensarbete försöker att förklara närmare på vilket sätt förskollärare kan möjliggöra flerspråkiga barns språkutveckling i svenska och på så sätt förbereda dessa barn inför skolstarten.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare i förskolan arbetar med flerspråkiga barn för att främja deras språkutveckling i svenska.MetodUndersökningen är kvalitativ och en öppen intervju visade sig vara det mest lämpliga. Fem förskollärare intervjuades för att få inblick i vad som påverkar deras arbete, vilka möjligheter de har och vilka hinder de stöter på i sitt arbete. Därefter sammanställdes respondenternas formuleringar i relation till studiens syfte. Nästa steg var att hitta ett mönster i respondenternas svar. Insamlad data kodades och en sammanfattning som inkluderade alla svar skrevs.ResultatResultatet visar att majoriteten av förskollärarna visar medvetenhet och arbetar i språkutvecklande syfte. För förskollärarna är det viktigt att de utgår utifrån barns färdigheter och det faktum att flerspråkiga barn behöver mer uppmärksamhet. Förskollärarna understryker att språket är det grundläggande och de belyser tryggheten som en av de viktigaste förutsättningarna för att ett barn ska kunna lära sig ett språk. De ser gruppstorleken som det största hindret för att lyckas med det som står i läroplanen och det är något som förskollärarna inte har möjlighet att påverka. Stora barngrupper väcker hos förskollärarna en känsla av otillräcklighet som ofta resulterar i stressiga situationer, vilket leder till att förskollärare inte kan, i samma utsträckning, stödja flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. En åsikt som uttrycks i undersökningen är att flerspråkiga barns kunnande inför skolstarten riskerar att inte ha den nivå som krävs, vilket också har bevisats i tidigare forskning.

BakgrundFlerspråkiga barns utveckling av sitt förstaspråk är något som ska möjliggöras i den dagliga verksamheten i förskolan. Detta förtydligas i olika styrdokument för förskolan som förskolans läroplan och skollagen. I litteratur och forskning beskrivs vikten av att bibehålla och utveckla sitt förstaspråk för att lättare kunna ta till sig ett andraspråk. Studien synliggör förskollärares och pedagogers arbetssätt när det gäller möjliggörandet av flerspråkiga barns utveckling i sitt förstaspråk inom förskoleverksamheten. Föreliggande studie är en fortsättning på en tidigare studie som vi gjort inom samma ämne.SyfteSyftet med studien är att undersöka förskollärares arbete med att möjliggöra flerspråkiga barns utveckling av förstaspråket i förskoleverksamheten.MetodVi har använt oss av kvalitativ metod där intervju med semistrukturerad intervjuguide användes. I den tidigare studien som vi gjorde svarade pedagoger på en enkät med kvantitativ analys som metod. Föreliggande studie bygger även på litteratur och relevant forskning.ResultatFörskollärarna har flera metoder för att arbeta med barnens förstaspråk, däremot saknas metoder för att möjliggöra en utveckling av flerspråkiga barns förstaspråk. Förskollärarna och pedagogerna upplever både möjligheter och hinder i det dagliga arbetet med barns förstaspråk. Resultatet visar vikten av att modersmålspedagoger bör finnas i den dagliga verksamheten för att målet från förskolans läroplan ska kunna uppfyllas lyfts fram, eftersom förskollärarna själva inte besitter kunskaper i barnens förstaspråk.

I vår tidigare kunskapsöversikt gällande språk och utomhuspedagogik, uppmärksammades att få studier utgick ifrån ett elevperspektiv. Därför är syftet med denna mindre studie att utifrån ett elevperspektiv synliggöra och problematisera uterummet som arena för lärande, med betoning på utveckling av språk. För att undersöka studiens syfte har vi tillämpat en kvalitativ metod och genomfört fokusgruppsamtal på två olika skolor med sammanlagt 36 elever. Studiens empiriska material analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och fem kategorier sammanställdes: inspiration och motivation, hälsoaspekter, olika lärarenor med olika läromedel, distraktion i uterummet samt textskapande inne och ute. Vår slutsats utifrån studiens resultat, är att majoriteten av eleverna uppfattar uterummet som en positiv och inspirerande lärarena med många olika lärmiljöer. Studien visar också att eleverna uppfattar att de olika kontexterna i uterummet ger möjlighet till inlärning av nya ord. Trots en positiv inställning uppfattar eleverna att det finns svårigheter med undervisning i uterummet, som till exempel trafik, allergi som kan leda till att elever exkluderas vid genomförande av lektioner i uterummet och att alla de intryck uterummet ger kan ta uppmärksamhet från undervisning. Vår forskning bidrar till att belysa vikten av att lyfta eleversperspektiv och att ta vara på deras uppfattningar för att skapa en motiverande och varierad lärmiljö.

The purpose of my study is to investigate whether the preschool teachers in three districts in a medium size city in Sweden utilize the hallway, where parents drop off and pick up their kids, in a manner conducive to language developing. I am interested in finding out whether there are any differences between the districts. The method I have used is non-participatory observations. My theoretical starting point is Lev Vygotsky's sociocultural theory. My interest was piqued when I read a report from the Swedish Schools Inspectorate (Skolinspektionen). In 2015 the Swedish Schools Inspectorate conducted unannounced audits at 196 randomly selected preschools throughout the country. Several preschools had difficulties living up to their pedagogical duties. Against this background, I think it is interesting to investigate whether this is true also for the preschools in the medium size city in Sweden. The results of my study show that language development for all children in the hallway requires a combination of several strategies . The results also show that it takes more than verbal communication to make a situation language developing . There are strategies that all preschool teachers in the three districts is working with in the hallway. But the result also shows that there are differences in strategies.

The intention of my study is to investigate the preschool educators choice of literature and tocompare this with each other, and if there´s something that is affecting this when PIRLS reportsshows that Swedish students lack reading-, writing- and language skills.In my study, one of the questions takes the children into consideration according to the preschoolscurriculum, and how the impact from the children plays an important part.I have put together a literature research that I think is relevant for my study, even though Ithink it has been difficult because of the limited research in the topic. My study is based oninterviews with six educators about their experience and thoughts in the same municipality.The perspective is based on the sociocultural theory where the language and the interactionbetween humans is the central starting point.The result describes the different criteria that the educators choose books from. For exampledevelopment of speech and how important it is for the educators that the children have animpact in the preschool activities. In the discussion I examine critically my choice of methodand also what I think could have given me a deeper result. In the end of my study I continuewith the current research where I show what my study can contribute with, to make theeducators more professional.The conclusion of my study is that it doesn´t really matter where the teachers work but it´s theinterest of the teachers that controls the work with the literature and these choices andawareness can be improved, by planning the activities and further cooperation with librariesand mobile library.

The main focus of this study is to describe how, and for what reasons teachers use literature and fiction as a pedagogic tool. A qualitative study was made by interviewing four teachers about their language teaching. Working with fiction as a teaching-aid in school can in many ways be favorable to both teachers and pupils. In terms of children’s language development, research shows that using fiction as an educational tool can stimulate pupils’ well-being as well as their linguistic improvement. Furthermore, reading aloud to children creates opportunities in common learning experiences which can affect the group’s social relations positively. Common dialogues about reading are also a part of the linguistic development, throughout the time children learn from each other in a socio-cultural learning perspective. Teachers who were interviewed in this study seemed to think highly of literature and fiction as an educational tool. The teachers use fiction in various ways and conditions in their classrooms. Though, all of the informants claimed that there was not enough time and room for using literature as much as they wanted to, partly in keeping with the curricula but also in terms of greater administrative reporting. According to the interviewed teachers, the main reason for using fiction in their teaching is to give pupils delightful reading experiences, and additionally, working with fiction has many positive effects on pupils’ general language development.

No description available.