Syftet med vår uppsats var att skapa oss en bild om hur förskollärare inom förskola/förskoleklass inspirerar barn till att upptäcka glädjen med sagoläsning och muntligt berättande. Vi genomförde en undersökning med hjälp av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer och observationer av lärare i förskolan. Slutresultatet visar att samtliga förskolor använde sig av sagor eftersom det många gånger ses som ett självklart inslag i de dagliga rutinerna på en förskola. Förskollärarnas inställning till barnlitteraturen är både ett lärande och en mysfaktor. I de flesta fall användes boken som hjälpmedel till sagostunden men även andra former förekommer såsom sagopåse, drama, flano, CD-skiva eller kassettband. När det gäller miljön kring sagoläsandet är det ingen förskola/förskoleklass som har något givet läsrum utan soffan dominerar, däremot finns det förskolor som använder sig av ex. kuddar, sagomatta och koja. Alla förskolor/förskoleklasser har böckerna tillgängliga för barnen så att de själva kan bläddra i dem när de vill.

<p>Syftet med vår uppsats var att skapa oss en bild om hur förskollärare inom förskola/förskoleklass inspirerar barn till att upptäcka glädjen med sagoläsning och muntligt berättande. Vi genomförde en undersökning med hjälp av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer och observationer av lärare i förskolan.</p><p>Slutresultatet visar att samtliga förskolor använde sig av sagor eftersom det många gånger ses som ett självklart inslag i de dagliga rutinerna på en förskola. Förskollärarnas inställning till barnlitteraturen är både ett lärande och en mysfaktor. I de flesta fall användes boken som hjälpmedel till sagostunden men även andra former förekommer såsom sagopåse, drama, flano, CD-skiva eller kassettband. När det gäller miljön kring sagoläsandet är det ingen förskola/förskoleklass som har något givet läsrum utan soffan dominerar, däremot finns det förskolor som använder sig av ex. kuddar, sagomatta och koja. Alla förskolor/förskoleklasser har böckerna tillgängliga för barnen så att de själva kan bläddra i dem när de vill.</p>

Jag har alltid varit intresserad av att läsa böcker och tycker det är viktigt att läsa för barn. Att läsa tror jag är betydelsefullt för barnens språkutveckling. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på hur man arbetar med sagoläsning och muntligt berättade ute på förskolorna. Samtidigt ville jag veta om sagoläsning påverkar språkutvecklingen. Jag valde att genomföra en kvalitativ undersökning med enkätfrågor som jag skickade till personal på sex förskolor. Jag fick tillbaka alla sex enkätsvaren och resultatet visade att man arbetar mycket med sagor och berättande ute på förskolorna. Flanosagor, sagopåsar samt drama och teater använder man mycket. De ansåg också att mindre grupper var att föredra när man läser. Att läsa mycket är viktigt samtidigt som man inspirerar barnens glädje till sagoläsning genom att själv visa hur mycket man tycker om sagor. Litteraturstudien visar att sagor och berättande har en stor påverkan på hur språket utvecklas. Vi ger barnen ord, begrepp och språkförståelse genom att läsa sagor för dem varje dag.

<p>Jag har alltid varit intresserad av att läsa böcker och tycker det är viktigt att läsa för barn. Att läsa tror jag är betydelsefullt för barnens språkutveckling. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på hur man arbetar med sagoläsning och muntligt berättade ute på förskolorna. Samtidigt ville jag veta om sagoläsning påverkar språkutvecklingen.</p><p>Jag valde att genomföra en kvalitativ undersökning med enkätfrågor som jag skickade till personal på sex förskolor. Jag fick tillbaka alla sex enkätsvaren och resultatet visade att man arbetar mycket med sagor och berättande ute på förskolorna. Flanosagor, sagopåsar samt drama och teater använder man mycket. De ansåg också att mindre grupper var att föredra när man läser. Att läsa mycket är viktigt samtidigt som man inspirerar barnens glädje till sagoläsning genom att själv visa hur mycket man tycker om sagor. Litteraturstudien visar att sagor och berättande har en stor påverkan på hur språket utvecklas. Vi ger barnen ord, begrepp och språkförståelse genom att läsa sagor för dem varje dag.</p>

No description available.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för högläsning i lågstadiet. Tidigare studier visar att högläsning främjar elevernas ordförråd och föreställningsvärldar. Det blir därmed av intresse att undersöka och studera både lärares förhållningssätt kring högläsning samt elevers mottagande av högläsningen. Genom arbetet vill vi kunna utveckla högläsningpraktikerna i klassrummet från ett tidsfördriv till ett lärtillfälle. Tidigare forskning, både internationell och nationell, visar vikten av att använda sig av interaktion och kommunikation mellan lärare och elev. Det teoretiska perspektivet som studien vilar på är transaktionsteorin och litterära världar. Teorierna berör interaktionen, miljön och tankar kring högläsning. I vår studie som har ett aktionsforskningsperspektiv har vi använt oss av enkäter, observationer och fältanteckningar. Sammanfattningsvis har studiens resultat visat att högläsning för lärare är mer än ett tidsfördriv och baseras på elevernas behov och intresse. Genom att utforska olika metoder för högläsning och genom att observera elevernas reaktioner framkom det vilken metod som väckte störst intresse och ledde till ökat engagemang hos eleverna.