<p>MITTUNIVERSITETET</p><p>Institutionen för Socialt arbete</p><p>ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs</p><p>HANDLEDARE: Anders Röjde</p><p>SAMMANFATTNING: Familjerådslag är en metod som används för att öka familjens kontroll över sina problem och låta den utvidgade familjen tillsammans finna en lösning. Studien är gjord utifrån Östersunds kommun där de har arbetat med modellen en längre tid men det har aldrig tidigare gjorts en utvärdering. Genom att intervjua tre socialsekreterare och föräldrar är syftet att få en djupare förståelse av deras upplevelser och förändringar av familjerådslag. De har alla medverkat till eller i ett familjerådslag i Östersund. Analysen gjordes genom att dela in resultaten under våra två centrala teman, upplevelse och förändring. Analysen görs med stöd av tidigare forskning och teorierna Empowerment och Kasam. Alla respondenter upplever familjerådslag som positivt och då framförallt för att alla får samma information. Socialsekreterarna anser att metoden är bra för att det är viktigt att arbeta med den utvidgade familjen då de känner barnet bäst. Föräldrarna känner att familjerådslaget gör att barnet är med och fattar beslut. Rådslaget har inneburit små men betydelsefulla förändringar. Det är viktigt att alla betydelsefulla personer deltar och att konflikter läggs åt sidan för att fokusera på vad som är bäst för familjen.</p><p>NYCKELORD:Familjerådslag, socialsekreterare, föräldrar,</p><p>socialt arbete, eget ansvar</p><p>TITEL:Familjerådslag</p><p>Upplevelser och förändringar av metoden i</p><p>Östersunds kommun.</p><p>FÖRFATTARE:Anna-Karin Hällbom och Erika Hederstedt</p><p>DATUM:Juni 2008</p>

<p>I dagens samhälle uppstår det nya friskolor samt vanliga kommunala skolor, som erbjuder något extra utöver den svenska läroplanen. Montessoripedagogiken är en pedagogik som lockar människor, vilket jag har fått tagit del av i mitt arbete med uppsatsen. Trots att själva grundfilosofin uppstod under ledning av Maria Montessori för över hundra år sedan lever den fortfarande kvar. Det svenska Montessoriförbundet verkar för att breda ut Montessoripedagogiken i Sverige och de deltar i mässor och liknande för att sprida information. Syftet med arbetet är att dels beskriva och förklara vilka faktorer som spelar in för några föräldrars val till att deras barn ska skolas in i en förskola/skola med Montessoripedagogik, dels ta del i några Montessoripedagogers sätt att samverka med föräldrar/vårdnadshavare. Genom att använda mig av en kvalitativ metod för att samla in data i form av intervjuer fick jag en inblick i vilka faktorer som spelade in i valet för studiens deltagare. Faktorer som spelade in i valet för föräldrarna var dels Montessoripedagogiken, men för en förälder skedde valet utan att ha någon kunskap om pedagogiken.  Pedagogernas sätt att samverka med föräldrarna har ibland varit problematiska på grund av språkliga brister, men även på grund av föräldrarnas egen kunskap om Montessoripedagogiken. Två tredjedelar av föräldrarna anser att de har större kunskap om Montessoripedagogiken idag, än vad de hade innan barnet skolades in.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong>Föräldrar, Montessoripedagogik, Skola</p><p><strong>Keywords:</strong>   Montessori, Parents, School</p>

<p>Enligt Svenska Downföreningen finns brister i hur föräldrar som får ett barn med Downs syndrom blir informerade om barnets diagnos. Vårdpersonal upplevs ibland som osäkra av föräldrarna och informationen de ger kan vara otillräcklig. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur information om att barnet har Downs syndrom ges till föräldrarna samt hur föräldrarna upplever informationen och om de saknar något. Vetenskapliga artiklar till denna studie har hämtats ur databaserna CINAHL och Medline. Sökorden var Down syndrome, disclosure, adaptation, nursing care, psychology och parents. Resultatet visade att vårdpersonal, i huvudsak läkare, får någon form av utbildning i att lämna svåra besked under sin studietid. Deras självskattade förmåga i dessa situationer var i genomsnitt hög. Mot det kan ställas att ungefär hälften av de föräldrar som fått beskedet att deras barn har Downs syndrom var nöjda med informationstillfället. De som var nöjda uppger att vårdpersonalen haft en positiv inställning till deras barn, att de fått informationen så snart som möjligt efter förlossningen och att detta skett på en avskild plats. De föräldrar som upplevt informationstillfället negativt har fått lite information, ibland utan att deras partner varit närvarande. Vårdpersonalen har haft en negativ attityd till sjukdomen samt att obehöriga personer har kunnat befinna sig i samma rum under informationen. Det skriftliga materialet föräldrarna fått i samband med barnets diagnos var ofta dåligt uppdaterad där omoderna ord och gamla attityder fanns med. Tidigare ansågs att personer med Downs syndrom var efterblivna och skulle därför institutionaliseras. Detta synsätt har i många kulturer förändrats över tid och idag kan personer med Downs syndrom leva relativt självständigt.</p>

<p>Läxor är något som tar upp mycket av både barns och föräldrars fritid. Varje vecka får majoriteten av eleverna i grundskolan en eller flera uppgifter i skolan som ska göras utanför skoltid. I och med detta läggs ett stort pedagogiskt ansvar över på föräldrarna, som nu förväntas hjälpa och stödja sitt barn. Men tas föräldrarnas tid och engagemang för givet av skolan?</p><p>Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur föräldrar förhåller sig till läxor. Det finns mycket forskning om läxor, främst om vilka effekter de ger i form av provresultat och betyg. Däremot finns inte så mycket forskning kring de inblandade parternas inställningar till läxor. En studie undersöker hur elever förhåller sig till läxor. En studie undersöker hur mycket tid föräldrar uppskattar att läxorna tar varje vecka. En studie ifrågasätter läxans vara eller icke-vara, baserat på intervjuer med elever, lärare och föräldrar.</p><p>Vi har i vår studie intervjuat sju föräldrar för att undersöka hur de förhåller sig till läxor. Resultatet blev tre skilda förhållningssätt; stödjande, kontrollerande och överlämnande. Föräldrar med ett stödjande förhållningssätt välkomnar läxan och försöker skapa så goda förutsättningar som möjligt för sina barns lärande. Föräldrar med ett kontrollerande förhållningssätt välkomnar läxan och använder den för att kontrollera och övervaka skolan. Föräldrar med ett överlämnande förhållningssätt ser helst att skolarbetet sköts i skolan och vill inte att skolan ska inkräkta på deras och barnens fritid. Vi diskuterar sedan dessa förhållningssätt utifrån ett antal teman, så som läxhjälp och kommunikation och konflikter, där vi jämför förhållningssätten med varandra och även ställer dem mot tidigare forskning och diskuterar hur föräldrars förhållningssätt påverkar relationen mellan hem och skola och relationen mellan barn och föräldrar.</p>

No description available.

<p>Vårt syfte med studien var att undersöka barnens och deras föräldrars attityder till utomhuspedagogik och se hur mycket barnen vistas utomhus i skolan och på fritiden. Vi ville ta reda på om det finns skillnader och likheter mellan barnens och föräldrarnas attityder till lärande utomhus och inställning till att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ intervju med barnen och en kvantitativ enkätundersökning med deras förälder.Resultatet visade att en majoritet av barnen och deras förälder i undersökningen var mycket positiva till utomhusförlagda lektioner och att vistas utomhus. Vi blev positivt överraskade av den positiva inställningen som de flesta föräldrar och barn hade till barnens utomhuspedagogik. En majoritet av barnen och föräldrarna tyckte om att vistas utomhus, även om några av dem svarade att de inte brukar vistas i naturen.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.