Inledning Det är inte alltid lätt att som förälder till elitaktiva idrottsungdomar, hitta balansen mellan att vara engagerad i sitt barns idrottande och samtidigt inte utsätta sitt barn för negativ press. Trots denna svårighet finns det många bra idrottsföräldrar som är engagerade och inte utsätter sitt barn för press. Utan föräldrarnas insats skulle barn- och ungdomsidrotten knappt finnas, för det föräldrarna gör, inte bara för sina barn utan även för klubben, är väldigt viktigt. Föräldrarna skjutsar till träningar och matcher, de betalar utrustningen och medlemsavgifter, samt ställer upp och jobbar med olika saker för att samla ihop pengar till laget. Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att kartlägga elitsatsande ungdomars inställning till föräldraengagemang. Frågeställningar: 1. Vad innebär föräldraengagemang för elitaktiva ungdomar? 2. Anser elitaktiva ungdomar att föräldrarna är engagerade i deras idrottande? Metod Denna studie bygger på både intervjuer och enkäter. Anledningen till varför vi valde att både använda enkäter och intervjuer i vårt arbete är för att vi med enkäterna ville kartlägga hur föräldraengagemanget ser ut och med intervjuerna ville vi fördjupa oss i ämnet. Tre intervjuer genomfördes på elitaktiva idrottsungdomar som studerar på Igelstavikens Idrottsgymnasium. 80 webbenkäter skickades även ut till elever på Stockholms Idrottsgymnasium. Resultat Resultaten visar att föräldraengagemang för elitaktiva ungdomar innebär att föräldrarna skjutsar till träning och match, är stöttande genom att fråga hur det har gått på träningen och matchen, samt att de alltid ställer upp, oavsett om det går bra eller dåligt. Dessutom visar resultaten att de flesta ungdomarna tycker och vill att deras föräldrar ska vara engagerade i deras idrottande, inte minst när det kommer till match. Det viktigaste med föräldraengagemang är att föräldrarna tror på sitt barn, speciellt vid tillfällen när ingen annan gör det. Slutsats Majoriteten av de tillfrågade tycker att deras föräldrar är engagerade i deras idrottande, främst genom att de kör till och från träningar/matcher, kolla på matcherna, stötta, peppa och fråga hur det gått på träningar/matcher. Majoriteten av de tillfrågade vill även att deras föräldrar ska vara engagerade i idrottandet, främst genom att komma och kolla på matcher, vilket visar att de då är engagerade och att de bryr sig. Även om föräldraengagemang på många sätt är positivt och bra, kan det även förekomma en del negativt. Tolkat från svaren, vill föräldrarna sitt barns bästa men ibland kan det gå för långt då föräldrarna så gärna vill att deras barn ska lyckas med sitt idrottande. I de fallen utsätter föräldrarna sitt barn för press.

<p>Cancer är en sjukdom som kan drabba vilket barn som helst. När det inträffar påverkar det inte bara barnet utan även hela familjen. Tidigare forskning beskrev hur föräldrar upplevde sitt barns cancer och vilka känslosamma konsekvenser det ledde till. Denna studie ville få fram hur hela förloppet upplevdes, från cancerbeskedet till att barnet avled. Detta var för att få en djupare kunskap och förståelse av vad dessa föräldrar upplevde och gick igenom. Syftet med studien som byggde på självbiografier, var att analysera föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som får diagnosen cancer och förlora barnet. Genom analys framträdde fem huvudteman med elva tillhörande underteman. Resultatet visade att föräldrarna sökte efter stöd när det gällde den emotionella läkningen och sjukvårdspersonalen och närstående hade då en betydande roll. Föräldrarna upplevde gång på gång ovisshet och att hela tiden slitas mellan hopp och förtvivlan utlöste många känsloreaktioner. Livet utanför sjukhuset stannade inte upp, utan kampen om den vanliga vardagen fanns hela tiden i föräldrarnas samvete. Den nya kunskapen som har framträtt om föräldrars upplevelser, kan appliceras i professionen och bidra till en mänskligare och mer professionell vård.</p>

<p>Dialogs in pre-school-a pedagogically tool or something one only has?</p>

Ungdomar är idag frekventa användare av internet. I och med den höga användningen av internet bland ungdomar blir det av intresse för socialt arbete att få en förståelse för föräldrars föreställning om ungdomar och internet i relation till risker och riskhantering. Tidigare forskning rörande ungdomar, internet och risker visar att föräldrar ser risker så som att deras ungdomar möter obehagliga nätkontakter, pornografi samt risker gällande tidslängden spenderad online. Tidigare forskning som studerat riskhantering föräldrar använder gällande ungdomar och internet visar på att föräldrar använder olika typer av strategier. Dessa är exempelvis samtal om användande, att använda tillsammans och vara närvarande under användandet, regler i hur mycket tid online ungdomen får spendera, regler i vad ungdomen får göra online, övervakat användande via säkerhetsfilter samt kontroll av internetaktivitet efter användning. De frågeställningar studien ämnar besvara är Vilka risker ser föräldrarna gällande ungdomar och internet? samt Hur resonerar föräldrarna om riskhantering gällande ungdomar, internet och risker? Detta görs via åtta intervjuer med tio föräldrar till ungdomar mellan tolv och sexton år. I intervjuerna tillfrågas föräldrarna vilka risker de ser med ungdomars internetanvändning samt hur de säger sig göra gällande hantering av dessa risker. För tolkning av föräldrars syn på risker och riskhantering används Becks (2000) riskteori. Studiens resultat presenteras i fyra teman: Risker med kommunikation i bild och text, Information och säkerhet, Fysisk påverkan och Verklighet i förändring. Här presenteras föräldrarnas beskrivning av risker så som obehagliga nätkontakter, delande av bilder online, bristande integritet, risker specifikt kopplade till kommunikation så som missförstånd och elakheter, spelande online, säkerhetsrisker så som bedrägeri, tid spenderad uppkopplad, fysisk påverkan på grund av inaktivitet samt ersättande av fysiskt umgänge. Genom föräldrarnas beskrivningar framstod en syn på verkligheten i förändring där upplevelsen av internet som ersättare för delar av den fysiska världen problematiserades. Flera föräldrar upplevde denna förändring som obehaglig och såg risker med att inte följa med i den tekniska utvecklingen. I föräldrarnas beskrivningar av risker framstod skillnader mellan de risker de ser för ungdomar generellt och de risker de ser för sina egna ungdomar. Den riskhantering föräldrarna beskrev sig använda var dels att samtala om vad ungdomarna möter online för att bygga upp ungdomarnas egna riskhantering, samt regler och begränsningar för internetanvändningen. Gällande kommunikativa risker och påverkan av information online förespråkade föräldrarna samtal medan risker gällande för mycket tid spenderad användandes internet framförallt hanterades via begränsningar.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse kring hur skola och hem i årskurs 7-9 samverkar samt vilka hinder och möjligheter rektorer uppfattar att samverkan kan ha. För att ta reda på detta användes gruppintervju som metod som och innefattar tre rektorers åsikter och tankar kring samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgår från är Erikson s (2004) fyra principer om samverkan mellan skola och det sociokulturella perspektivet. Eriksons (2004) fyra principer beskriver olika sätt att se på samverkan mellan skola och hem. Sammanfattningsvis visade resultatet att skolorna i undersökningen använder sig av två kategorier av samverkansformer: planerade- och oplanerade samverkansformer. De planerade samverkansformerna förekommer kontinuerligt under läsåret och är väl planerade innan de utförs. De oplanerade formerna används för att kontakta hemmet kring specifika händelser kring elevern. Främst ses samverkan som en möjlighet att ge hemmen en positiv syn av skolan som de i sin tur kan förmedla vidare till sina barn. Resultatet visarde att det finns en del hinder med samverkan., Eexempelvis har skola och hem olika syn på hur skolrelaterade situationer bör hanteras.  Även tiden visar sig vara en negativ faktor. Föräldrarna har idag inte tid att delta i möten som inte enbart berör deras barn.

Att tonåringar börjar dricka alkohol tidigt i livet är ett problem på flertalet sätt då det kan skada deras hälsa; de dricker ofta mer alkohol än tonåringar med en senare alkoholdebut och det ökar risken för missbruk och alkoholrelaterade olyckor i vuxen ålder. Tonåringar som får dricka alkohol hemma dricker oftast mer alkohol även utanför hemmet än vad tonåringar som inte får alkohol hemma gör. Därför är studiens syfte att undersöka huruvida föräldrars sociodemografiska bakgrund, alkoholbeteende och attityder påverkar deras benägenhet att bjuda sina tonåringar på alkohol hemma. Utöver det avser studien även att utreda vilka de främsta skälen föräldrar har till att de bjuder sina tonåringar på alkohol hemma eller varför de avstår ifrån att bjuda på alkohol. För att försöka svara på studien syfte och frågeställningar skapades en webbenkät som placerades i internetforumet familjeliv.se- ett av Sveriges största nätverk för föräldrar. Enkäten var tänkt som en pilotstudie dels för att se huruvida en webbenkät står sig som metod gentemot de mer traditionella post-enkäterna, men framförallt för att se om det går att ta reda på varför föräldrar bjuder sina tonåringar på alkohol eller inte, samt om det går att koppla till föräldrarnas sociodemografiska bakgrund och alkoholpolitiska inställning. Det teoretiska perspektivet som används i studien är rationella val som grundar sig på människors strävan efter det bästa resultatet för en själv. Studiens resultat visar att det finns en skillnad mellan föräldrarnas sociodemografiska bakgrund och huruvida de bjuder sina tonåringar på alkohol eller inte. Teorin Rationella val skapar även en förståelse för de skäl föräldrarna angivit som förklaring till varför de bjuder sina tonåringar på alkohol eller varför de avstår ifrån att bjuda på alkohol.

Bakgrund: Schizofreni är en sjukdom som ofta är långdragen och livslång och påverkar den drabbades vardagliga liv. Föräldrar som har ett barn med schizofreni utsätts för stora påfrestningar i det dagliga livet. Tidigare studier visar på att föräldrars och anhörigas delaktighet är viktig för en framgångsrik behandling av schizofreni. Föräldrar och anhöriga har i tidigare studier påpekat att samarbete, öppenhet och bekräftelse som viktiga aspekter för en positiv relation med den psykiatriska vården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med ett vuxet barn med schizofreni. Metod: Datainsamlingen skedde via databaserna PsycInfo, Cinahl och PubMed. Datainsamlingen genererade nio kvalitativa artiklar som analyserades och sammanställdes efter inspiration av en innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Känslor av saknad av barnets personlighet och en osäkerhet inför framtiden. Behov av kunskap och stöd. Utmaningar, att lära sig hantera situationen och belöningar av att vara närvarande. Under dessa framkom sju underkategorier. Slutsats: Resultatet visar att föräldrar är en viktig del av de sjuka barnens liv. Det innebär stora påfrestningar för föräldrarna och de är i olika omfattning i behov av stöd för att klara av att hantera situationen.

No description available.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att studera hur inställningen till matematik i förskolan skiljer sig åt mellan föräldrar med olika utbildningskapital. Tidigare forskning pekar på vikten av föräldrars engagemang för barns skolresultat. De barn vars föräldrar engagerar sig i barnens lärande inom ett ämne får ökade möjligheter att lyckas inom utbildningssystemet. Högutbildade föräldrar besitter en större potential att ge barnen detta stöd. Som teoretiska utgångspunkter har vi främst utgått från sociologen Pierre Bourdieus teorier om kapital och då företrädesvis utbildningskapitalet. Metoden som använts är en kvantitativ metod i form av enkäter som besvarats av sammanlagt 77 föräldrar med barn i förskolan. Resultatet och analyserna i studien visar att föräldrars utbildningskapital hade betydelse för vilken inställning de hade till matematik i förskolan. Studiens slutsatser är främst att föräldrars utbildning verkar ha betydelse för hur engagerade de är i arbetet med matematik i förskolan, samt att det utifrån vår tolkning även kan ha att göra med föräldrarnas eget intresse.

Kommunerna och landstingen avsätter ca 16,5 miljarder kronor per år för missbruksvård. Enligt CAN `s rapport om skolelevers drogvanor har 20% av killarna, samt 14% av tjejerna i årkurs.2 i gymnasiet någon gång använt narkotika. Detta är en kvalitativ studie som baseras på tre intervjuer genomförda med föräldrar till missbrukande unga vuxna. Denna studie vill visa på föräldrars känsla av hur de upplever att samarbetet fungerar mellan myndigheter, samt hur sekretessen har påverkat deras möjlighet till insyn den dag deras missbrukande ungdom uppnår myndighetsåldern.