<p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Denna studie syftar till att undersöka hur några pedagoger arbetar med föräldrars delaktighet vid arbetet med åtgärdsprogram. Tidigare forskning visar att det råder en oenighet bland lärare gällande hur mycket inflytande de tycker att föräldrarna ska ha över elevens möjligheter att få extra stöd (Lars Erikson 2009). Vi ville utifrån detta forskningsresultat gå vidare och undersöka hur denna variation ser ut och kommer till uttryck i praktiken. Den frågeställning vi använde oss av för att studera detta var således; <em>Hur förhåller sig några pedaoger till föräldrars delaktighet vid upprättande och uppföljning av åtgärdsprogram? </em></p><p>Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med fyra pedagoger verksamma inom skolans tidigare år. Utifrån analysen av dessa samtal har vi kunnat utläsa fyra inbördes relaterade, men ändå skilda, synsätt kring föräldrars delaktighet i arbetet med åtgärdsprogram. Det handlar om att hävda sin kompetens i yrket, att uppnå en kommunikation som präglas av ett ömsesidigt hänsynstagande, att tillmötesgå och ta stor hänsyn till föräldrarnas önskemål samt att anpassa sig efter det som den specifika situationen kräver. Vi har med utgångspunkt ifrån denna analys konstruerat fyra förhållningssätt; <em>det yrkesprofessionella-, det dialogiska-, det tillmötesgående- samt det situationsanpassade förhållningssättet</em>, varav den sista har vuxit fram ur, samt är en kombination av, de tre förstnämnda kategorierna. Detta förhållningssätt är unikt, i den bemärkelsen, att den endast respresenteras av en lärare.</p></p>

<p>Enligt Lpfö-98 skall man på förskolan arbeta med att barnen utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Jag tror att en förutsättning för en lyckad förskoleverksamhet är att man har föräldrarnas stöd och intresse i de aktiviteter som förekommer och har därför genom enkäter undersökt hur föräldrar uppfattar matematik i förskolan, viken inställning de har, samt deras eventuella tankar om utformningen. Detta har jämförts med den aktuella förskolans tankar om matematisk verksamhet, som jag tagit del av via intervjuer.</p><p>Ofta uppfattas matematik på förskolan som positiv så länge den sker under lekfulla former, men samtidigt är det många andra arbetsområden som prioriteras högre bland förskoleföräldrarna. Det finns även föräldragrupper som menar att matematik hör till skolan och att tiden på förskolan bör användas till annat.</p><p>Föräldrar har viss uppfattning om hur och vilken matematik som ska förekomma på förskolan. Ofta anser de att den ska lekas fram och att den kan ingå i barnens spontana lek, rim, ramsor, rörelse och andra aktiviteter.</p> / <p>According to the curriculum, Lpfö-98, pre-school shall work with developing the children’s ability to discover and use mathematics in meaningful contexts. I think that a prerequisite for a good pre-school activity is that you have the parents support and interest in the activities that occur. Therefore, through a questionnaire, I have examined how parents relate to mathematics in pre-school, what their attitudes are and their thoughts about what form it should take. This has been compared to the pre-school’s thoughts about mathematics in their activities, which they have shared with me through interviews.</p><p>Mathematics in pre-school is often seen as something positive as long as it is under playful forms, but at the same time there are many other activity areas that are of higher priority according to pre-school parents. There are also parent groups who think that mathematics belongs in school and that the time spent in pre-school should be used differently.</p><p>Parents have a certain attitude towards how and which form of mathematics that should occur in pre-school. Often, they believe that it should be introduced through playing and that it can be a part of the children’s spontaneous games, rhymes, jingles, movements and other activities.</p>

Under de senaste decennierna har föräldrar blivit allt mer delaktiga i sina barns skolgång (Erikson 2004), vi har intresserat oss för om detta fenomen gör sig gällande även då åtgärdsprogram upprättas. Syftet med denna studie är därmed att studera föräldrars delaktighet i utformande och genomförande av åtgärdsprogram. Utifrån detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats: a) I vilken utsträckning är föräldrar närvarande då åtgärdsprogram utformas? b) Vilken position tilldelas föräldrar i åtgärdsprogram? c) Vad säger denna position om föräldrars delaktighet i utformande och genomförande av åtgärdsprogram? Studien har utförts som en fallstudie vid en grundskola. Huvudmetoden har varit dokumentanalys och analysmaterialet bestod av åtgärdsprogram för elever i år 8 och 9, vilka avslutats mellan år 2000 och 2006. Resultaten visade att elevernas föräldrar i 82 av 83 fall deltagit i upprättandet av åtgärdsprogram. En hög andel, vilken med stor sannolikhet kan kopplas till skolans aktiva arbete med föräldrasamverkan. Resultatet visade vidare att 31 föräldrar av de som deltagit i upprättandet av åtgärdsprogram tilldelats ansvar för någon av åtgärderna. Vid granskning av dessa åtgärder framträdde bilden av hur föräldrar tilldelats två olika typer av positioner i åtgärdsprogrammen: ämnesrelaterad position och icke ämnesrelaterad position. Föräldrars ämnesrelaterade position visar att föräldrar får vara delaktiga som hjälplärare och förväntas hjälpa eleven med skolarbete. Dessa föräldrar förväntades dock inte ta ansvar för utformningen av uppgifterna utan endast genomföra uppgifter som bestämts av läraren i förväg. Föräldrars icke ämnesrelaterade position kunde delas in i tre underpositioner. Föräldrarnas delaktighet bestod då i att: strukturera och skapa rutiner, leta reda på skolmaterial, samt ha kontakt med skolan. Skolans förväntningar på föräldrarnas förmåga att vara kreativa och ta egna initiativ visade sig vara större gällande föräldrars icke ämnesrelaterade position jämfört med föräldrars ämnesrelaterade position. / Parental involvement in schools has increased considerably during the last few decades (Erikson 2004). We were interested in finding out whether this penomenon applies as well when it comes to the construction of Individual Educational Plan. The aim of this study is therefore to analyse parental involvement in construction and implementation of Individual Educational Plan (IEP). On the basis of this aim, the following research questions have been formulated: a) to what extend are parents present when the IEP is constructed? b) which position are parents given within the IEP? c) what does this position indicate about parental involvement in construction and implementation of IEP? The study has been carried out as a case study of an elementary school. The method that has mainly been used is a document analysis of the IEPs written for the pupils in the 8th and 9th grade and terminated between 2000 and 2006. It has been concluded that 82 of 83 parents have been present when the IEP was constructed. The high participation can most likely be related to the school´s policy of promoting parental involvement. Futher on it has been concluded that 31 of those parents who were present during the construction of IEP were given responsibility for a certain task that should be completed at home. Deeper analysis of the tasks that were given to parents shows that two different positions are granted to them: the curriculum-related and the noncurriculum-related position. The curriculum-related position implies that parents are involved in IEP as helpteachers and they are expected to help the pupils with school tasks. However, those parents are not given any responsibility for the construction of the tasks, they are merely supposed to implement the tasks constructed by the teacher. We have divided the noncurriculum-related position further into three underpositions according to what the parents´ involvement can be characterized by: helping to create structure and routines, searching for school material and keeping in touch with school personnel. We have concluded that the school personnel expected a larger degree of creative thinking and own iniciative from the parents within the noncurriculum-related position compared to the curriculum-related position.

Missbruk- och beroendeproblem är idag ett stort problem i samhället. Att vara anhörig till en person med missbruks- och beroendeproblem är inte lätt, detta är en stor grupp samtidigt som den lätt glöms bort. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur föräldrar som har barn med missbruks- och beroendeproblem påverkas av detta samt att beskriva och analysera vad dessa personer anser som stöttande och hjälpande faktorer från samhället eller omgivningen. Denna kvalitativa studie har genomförts med hjälp av fem intervjuer, som bland annat hittas via bekanta och via FMN. Resultatet visar att man påverkas väldigt mycket av att ha ett barn som missbukar. Stödet och hjälpen för dessa föräldrar har sett olika ut, men fyra av de fem som intervjuats har sett ganska negativt på socialtjänstens hjälp och stöd.

Denna uppsats belyser och diskuterar några gymnasieungdomars tankar ochfunderingar om hur alkoholen påverkar deras liv samt i vilka situationer denförekommer. Undersökningen består av två fokusgruppintervjuer med elever iårskurs ett på ett gymnasium i Mellansverige. Resultatet visar att ungdomarsalkoholdrickande och föräldrarnas dryckesmönster hänger ihop. Undersökningenoch dess analys visar också att ungdomarnas alkoholdebut är starkt relaterad tillungdomarnas umgängeskrets och den nyfikenheten att testa alkoholen som kanses påverkas av kompisar, syskon och föräldrarnas inställning till alkoholen.Ungdomarna har lätt att få tag i alkohol och det kan ses som en påverkansfaktorav den mer liberala alkoholpolitiken som existerar, främst gällande införsel avalkohol.

Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka hur några pedagoger arbetar med föräldrars delaktighet vid arbetet med åtgärdsprogram. Tidigare forskning visar att det råder en oenighet bland lärare gällande hur mycket inflytande de tycker att föräldrarna ska ha över elevens möjligheter att få extra stöd (Lars Erikson 2009). Vi ville utifrån detta forskningsresultat gå vidare och undersöka hur denna variation ser ut och kommer till uttryck i praktiken. Den frågeställning vi använde oss av för att studera detta var således; Hur förhåller sig några pedaoger till föräldrars delaktighet vid upprättande och uppföljning av åtgärdsprogram? Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med fyra pedagoger verksamma inom skolans tidigare år. Utifrån analysen av dessa samtal har vi kunnat utläsa fyra inbördes relaterade, men ändå skilda, synsätt kring föräldrars delaktighet i arbetet med åtgärdsprogram. Det handlar om att hävda sin kompetens i yrket, att uppnå en kommunikation som präglas av ett ömsesidigt hänsynstagande, att tillmötesgå och ta stor hänsyn till föräldrarnas önskemål samt att anpassa sig efter det som den specifika situationen kräver. Vi har med utgångspunkt ifrån denna analys konstruerat fyra förhållningssätt; det yrkesprofessionella-, det dialogiska-, det tillmötesgående- samt det situationsanpassade förhållningssättet, varav den sista har vuxit fram ur, samt är en kombination av, de tre förstnämnda kategorierna. Detta förhållningssätt är unikt, i den bemärkelsen, att den endast respresenteras av en lärare.

Enligt Lpfö-98 skall man på förskolan arbeta med att barnen utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Jag tror att en förutsättning för en lyckad förskoleverksamhet är att man har föräldrarnas stöd och intresse i de aktiviteter som förekommer och har därför genom enkäter undersökt hur föräldrar uppfattar matematik i förskolan, viken inställning de har, samt deras eventuella tankar om utformningen. Detta har jämförts med den aktuella förskolans tankar om matematisk verksamhet, som jag tagit del av via intervjuer. Ofta uppfattas matematik på förskolan som positiv så länge den sker under lekfulla former, men samtidigt är det många andra arbetsområden som prioriteras högre bland förskoleföräldrarna. Det finns även föräldragrupper som menar att matematik hör till skolan och att tiden på förskolan bör användas till annat. Föräldrar har viss uppfattning om hur och vilken matematik som ska förekomma på förskolan. Ofta anser de att den ska lekas fram och att den kan ingå i barnens spontana lek, rim, ramsor, rörelse och andra aktiviteter. / According to the curriculum, Lpfö-98, pre-school shall work with developing the children’s ability to discover and use mathematics in meaningful contexts. I think that a prerequisite for a good pre-school activity is that you have the parents support and interest in the activities that occur. Therefore, through a questionnaire, I have examined how parents relate to mathematics in pre-school, what their attitudes are and their thoughts about what form it should take. This has been compared to the pre-school’s thoughts about mathematics in their activities, which they have shared with me through interviews. Mathematics in pre-school is often seen as something positive as long as it is under playful forms, but at the same time there are many other activity areas that are of higher priority according to pre-school parents. There are also parent groups who think that mathematics belongs in school and that the time spent in pre-school should be used differently. Parents have a certain attitude towards how and which form of mathematics that should occur in pre-school. Often, they believe that it should be introduced through playing and that it can be a part of the children’s spontaneous games, rhymes, jingles, movements and other activities.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans kunskap samt attityd till barn med postoperativ smärta. Metoden som författarna använt sig utav var sökningar i databaserna Academic Search Elite, Med Line samt manuellt. Till litteraturstudien användes 14 vetenskapliga förgranskade vetenskapliga artiklar. Med hjälp utav Benner och Wrubels omvårdnads teori tydliggörs sjuksköterskans roll. Resultatet visade att sjuksköterskans kunskap, attityd samt smärtlindring till barn med postoperativ smärta var undermålig samt bristfällig. Även kommunikationen mellan sjuksköterska samt förälder var bristfällig. Smärtskattningsinstrument existerar men endast en liten del av sjuksköterskorna hade kunskap, god attityd eller tid till att använda dem Författarna anser att föreliggande studie är av betydelse för att skapa en debatt samt föra upp ämnet i ljuset.

Syftet med denna studie var att undersöka ifall det fanns ett samband mellan föräldrars bristande omsorgsförmåga och ungdomars droganvändning samt kriminalitet. Kan en persons uppväxt påverka huruvida den börjar använda droger eller har ett kriminellt beteende? En hypotes formulerades som löd: Det finns ett samband mellan föräldrars bristande omsorgsförmåga och droger samt kriminalitet. För att kunna styrka hypotesen användes kvantitativ metod genom statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Datan som behandlades inhämtades via UngDok-formulär som rörde ungdomar mellan 12 till 24 år på öppenvårdsmottagningar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Resultatet visar att föräldrars bristande omsorgsförmåga har ett samband med ungdomars droganvändning samt kriminalitet.

Föreliggande examensarbete behandlar kommunikation mellan föräldrar och pedagoger och föräldrars inflytande. Syftet med examensarbetet är att få en fördjupad förståelse kring föräldrars inflytande i verksamheten och kommunikationen mellan föräldrar och pedagoger utifrån bådas perspektiv. Arbetet utgår från följande frågeställningar: Hur upplever pedagoger och föräldrar att kommunikationen fungerar dem emellan? och Hur ser pedagoger och föräldrar på föräldrars delaktighet och inflytande i verksamheten? samt Hur kan och vill föräldrar vara delaktiga? Metoden som har använts är kvalitativ och bygger på intervjuer med pedagoger och enkätundersökning till föräldrarna. Genom metoden har pedagogernas och föräldrarnas åsikter och tankar framkommit angående kommunikationen dem emellan och hur de upplever föräldrarnas inflytande. Utifrån intervjuerna och enkäterna framkommer det att de har en gemensam syn på att kommunikationen fungerar bra. Det beror på att pedagogerna och föräldrarna har en öppen och ärlig dialog. Resultatet synliggör att föräldrarna har litet inflytande i verksamheten, för att de känner tillit till pedagogerna och hur de utformar verksamheten. I resultatet framgår även att föräldrarna önskar mer information om läroplanen och verksamheten för att de ska bli mer delaktiga och kunna påverka. Föräldraråd, föräldramöte och utvecklingssamtal skapar möjlighet till föräldrainflytande.