No description available.

TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) är en metod som används speciellt till hörande barn med behov av stöd i sin kommunikation men TAKK används även nu allt oftare på förskolor för att det kan gynna alla barn även de utan behov av stöd. Barn får både höra det talade språket samtidigt som de får möjligheten att känna orden med hjälp av sina händer. TAKK lär barn att kunna kommunicera på mer än ett sätt. Utbildning är viktigt för de personer som ska använda sig av TAKK för att på bästa sätt kunna hjälpa barnen i deras språkutveckling. Syftet med studien var att undersöka föräldrars syn på användningen av TAKK i förskolan samt ta reda på om barnen använde sig av tecken i sin kommunikation med andra. Metoden som användes i studien var den hermeneutiska ansatsen genom enkäter till föräldrar och den etnometodologiska ansatsen genom observationer av barnens teckenkommunikation. Resultatet av studien visar att föräldrarna överlag var positiva till användningen av tecken på förskolan och att jag i observationerna kunde se att barnen använde sig av tecken för att kommunicera både med pedagoger och kamrater. Det var pedagogerna som använde tecken mest och hade alltid ögonkontakt med barnen när TAKK användes.

SammanfattningKängurumetoden (KMC) innebär att bära nyfödda barn direkt mot en människas hud. Detta påverkar barnet på olika sätt och mycket finns dokumenterat kring detta. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser med att vårda sitt nyfödda barn med kängurumetod. För att besvara syftet utfördes en systematisk litteraturstudie. Resultatet från tio artiklar sammanfattades i fem olika kategorier. Kategorierna var: Underlättad anknytning, Naturlig kroppslig närhet, Trygghet i rollen som förälder, Rädsla, obehag och otillfredsställelse, och Psykiskt välbefinnande. Föräldrar som använt KMC upplevde bland annat välbefinnande, förbättrad anknytning och trygghet som förälder. Efter genomgång av artiklarna kunde författarna konstatera att det är viktigt att sjuksköterskans omvårdnad omfattar hela familjen för att optimera deras stöd för varandra. Det är också viktigt med information för att göra föräldrarna trygga i sin föräldraroll.

Bakgrund: Överviktiga barn lider större risk att bli överviktiga och feta i vuxen ålder. Med övervikt och fetma finns det större risk att drabbas av bland annat diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar. Övervikten och fetman påverkar barnets livskvalité ur flera aspekter. Metod: Litteraturbaserad studie med grund i nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med fokus på resultat. Resultat: Tre kategorier utgör resultatet; Föräldrarnas medvetenhet och kunskap beskriver hur flera föräldrar först inser viktproblematiken då barnet utsätts för mobbning eller när de växer ur kläderna för fort. Behandlingar som hela familjen fått genomgå med egna uppsatta mål har visat positiva resultat för hela familjen, vilket beskrivs under beteendeförändring hos familjen. Motivera och stödja familjen beskriver sjuksköterskans roll är att motivera, stödja, upplysa och ge den kunskap föräldrarna och barnet behöver för att nå sina mål med viktreducering. Diskussion: Sjuksköterskan upplever att fetma och övervikt är ett känsligt ämne att ta upp med föräldrarna och barnen. I behandling av fetma hos barn, skall sjuksköterskan vara medveten om vilken kunskap och medvetenhetsgrad föräldrarna har, innan behandlingen börja med familjen. En beteendeförändring är ett måste för familjen för att en viktreduktion skall ske hos barnet.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur ungdomar med utvecklings störning upplever sin fritid. Genom intervjuer ville jag få ett inifrånperspektiv på hur sju ungdomar 12 – 18 år upplever tillgängligheten till olika fritidsaktiviteter samt vad en meningsfull fritid betyder för dem. Då flera ungdomar i studien hade begränsade möjligheter att samtala utan AKK, alternativa och kompletterande kommunikationssätt valde jag att genomföra intervjuerna med hjälp av samtalsmatta, ritprat samt tecken som stöd. Studien visar att ungdomarna i det stora hela är nöjda med sin fritid. Alla betonade vikten av att vara aktiv oavsett om man var med i en förening eller inte. För nästan alla ungdomar innebar fritiden begränsade möjligheter att umgås med jämnåriga kamrater. Dessa träffade de oftast bara i skolan och i vissa fall på fritidsgården. Föräldrarna hade ett stort ansvar att möjliggöra aktiviteter utanför hemmet. Stöd i form av LSS visade sig inte vara särskilt vanligt och förekom i begränsad omfattning.

Bakgrund: När ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom som leukemi så förändras livet för föräldrarna och omgivningen. En hel familj påverkas och deras vardagsliv blir förändrat. Tidigare forskning har visat att föräldrar kan känna sig osäkra på sjukhuset och inte veta hur de kan hjälpa sitt barn. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser i samband med att deras barn drabbats av leukemi och vårdas på sjukhus. Metod: Kvalitativ ansats och Graneheim och Lundmans manifesta innehållsanalys av tre stycken självbiografiska böcker. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; ”Mitt barn är sjukt”, ”Stöd” och ”Tilliten som rubbas”. Slutsats: Föräldrarnas upplevelser när deras barn drabbats av leukemi och vårdades på sjukhus utgick ifrån händelsen av att barnet blivit sjukt. Vid specifika händelser i samband med barnets sjukdom väcktes känslor hos föräldrarna som låg latent på grund av att barnet hade fått leukemi. Föräldrarna kände stöd från anhöriga och sjukvårdpersonal men stödet kändes mindre i vissa situationer på sjukhuset.

No description available.

Omgivningen har stor påverkan till hur ett barn skapar könstillhörighet. Färg är ett huvudsakligt fenomen till hur barn formar och anpassar sig i samhället. Föräldrars åsikter om färg och samhälle är starkt förknippade med barns uppväxt och framtida sexuella läggning. Vilka erfarenheter ett barn får baseras främst på dess närmaste omvärlds åsikter där barnet ständigt befinner sig. Studiens syfte var att undersöka om dessa åsikter från föräldrarar påverkar deras söners färgval i klädsel. Genomförandet har utförts utifrån kvalitativt semistrukturerade intervjuer med föräldrar till söner i förskoleåldern. Studien har inspirerats av ett fenomenografiskt synsätt, där forskaren betraktar människors delade föreställningar om fenomen. Studien innefattade fyra föräldrapar och varje föräldrapar intervjuades enskilt i deras hem. Informanternas olika uppfattningar och synsätt om färg som symbol för homosexualitet och kön synliggjordes i resultatet. Av resultatet framkom hur föräldrar hade personlig inverkan på sönernas färger på klädseln, då föräldrarna inhandlade dem. Sönerna tilläts bära valfria färger på kläderna dock menade föräldrarna hur samhällets förutbestämda könssterotypiska färgkoder hade den främsta effekten, på vilka färger som befanns i deras söners klädsel. Föräldrarna tydliggjorde hur färger under tidigare årtionden kan ha symboliserat homosexualitet, men inte lika markant i dagens samhälle.

Denna uppsats belyser och diskuterar några gymnasieungdomars tankar och funderingar om hur alkoholen påverkar deras liv samt i vilka situationer den förekommer. Undersökningen består av två fokusgruppintervjuer med elever i årskurs ett på ett gymnasium i Mellansverige. Resultatet visar att ungdomars alkoholdrickande och föräldrarnas dryckesmönster hänger ihop. Undersökningen och dess analys visar också att ungdomarnas alkoholdebut är starkt relaterad till ungdomarnas umgängeskrets och den nyfikenheten att testa alkoholen som kan ses påverkas av kompisar, syskon och föräldrarnas inställning till alkoholen. Ungdomarna har lätt att få tag i alkohol och det kan ses som en påverkansfaktor av den mer liberala alkoholpolitiken som existerar, främst gällande införsel av alkohol.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur föräldrars livsstil och matvanor bidrar till övervikt hos barn. Den design som användes var deskriptiv och data samlades in via databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades in i två huvudrubriker, matvanor och livsstil. Resultatet visade att maten som barn konsumerar är associerat med föräldrars beteende, uppfostran, attityder och intag av ohälsosamma matvanor. Ohälsosamma vanor kan göra att barn utvecklar övervikt senare i livet. Mamman ansvarar över tillgången av ohälsosam kost i hemmet och är den främsta förebilden kring matvanor. Sämre sovrutiner har en negativ inverkan på vikten hos barn. Inaktivitet och ett frekvent tv- och datoranvändande hos föräldrar är kopplat till barns övervikt. Barn som uppmuntras att äta en varierad kost har ett positivt samband med barnens aktivitetsnivå. Sker middagen framför tv:n fanns ett högt BMI-värde hos barnen. Den slutsats som framkom var att hur föräldrar lever, vad gäller mat och livsstilvanor, är starkt kopplat till barns beteende och uppfattning kring detta. Ohälsosamma vanor hos föräldrarna kan bidra till barns överviktutveckling. Hälso- och sjukvården behöver fånga upp problemet och ge stöd till föräldrar för att förebygga övervikt hos barn.