No description available.

Omgivningen har stor påverkan till hur ett barn skapar könstillhörighet. Färg är ett huvudsakligt fenomen till hur barn formar och anpassar sig i samhället. Föräldrars åsikter om färg och samhälle är starkt förknippade med barns uppväxt och framtida sexuella läggning. Vilka erfarenheter ett barn får baseras främst på dess närmaste omvärlds åsikter där barnet ständigt befinner sig. Studiens syfte var att undersöka om dessa åsikter från föräldrarar påverkar deras söners färgval i klädsel. Genomförandet har utförts utifrån kvalitativt semistrukturerade intervjuer med föräldrar till söner i förskoleåldern. Studien har inspirerats av ett fenomenografiskt synsätt, där forskaren betraktar människors delade föreställningar om fenomen. Studien innefattade fyra föräldrapar och varje föräldrapar intervjuades enskilt i deras hem. Informanternas olika uppfattningar och synsätt om färg som symbol för homosexualitet och kön synliggjordes i resultatet. Av resultatet framkom hur föräldrar hade personlig inverkan på sönernas färger på klädseln, då föräldrarna inhandlade dem. Sönerna tilläts bära valfria färger på kläderna dock menade föräldrarna hur samhällets förutbestämda könssterotypiska färgkoder hade den främsta effekten, på vilka färger som befanns i deras söners klädsel. Föräldrarna tydliggjorde hur färger under tidigare årtionden kan ha symboliserat homosexualitet, men inte lika markant i dagens samhälle.

Företagets omvandling är en ständig process av utbyten med andra företag. Genom utbyte mellan företag av såväl varor och tjänster som kunskap och kompetens skapas relationer. Ett företags interaktion med andra företag utgör därmed en omvandlingskraft. En annan drivkraft utgör den interna kompetensomvandlingen av resurser inom ett företag. Företaget är en organisation av individer som drivs av sina uppfattningar och det egna företaget och de omgivande företagen. Teknikfaktorn är också en betydelsefull förändringskraft för industriföretag. Den beaktas genom företagets produkter som ses som "bärare" av omvandling. Med utgångspunkt från verkstadsföretagets produkter söker författaren skapa en helhetsförståelse för hur företaget AB Hägglund & Söner förändrats över lång tid. I avhandlingen ingår också "En produkthistoria", den separat publicerade empiriska delen som beskriver AB Hägglund & Söner från 1922 till 1981.

Företagets omvandling är en ständig process av utbyten med andra företag. Genom utbyte mellan företag av såväl varor och tjänster som kunskap och kompetens skapas relationer. Ett företags interaktion med andra företag utgör därmed en omvandlingskraft. En annan drivkraft utgör den interna kompetensomvandlingen av resurser inom ett företag. Företaget är en organisation av individer som drivs av sina uppfattningar och det egna företaget och de omgivande företagen. Teknikfaktorn är också en betydelsefull förändringskraft för industriföretag. Den beaktas genom företagets produkter som ses som "bärare" av omvandling. Med utgångspunkt från verkstadsföretagets produkter söker författaren skapa en helhetsförståelse för hur företaget AB Hägglund &amp; Söner förändrats över lång tid. I avhandlingen ingår också "En produkthistoria", den separat publicerade empiriska delen som beskriver AB Hägglund &amp; Söner från 1922 till 1981. / <p>Utgör jämte förf:s: En produkthistoria! diss. Stockholm : Handelshögsk</p>

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare beskriver socialtjänstens arbete med situationen för hemmaboende söner i en familj där det finns misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem socialsekreterare som arbetade på utredningsenheter i tre olika kommuner. Studiens teoretiska utgångspunkter var intersektionella och systemteoretiska perspektiv med för studien relevanta begrepp. Resultaten visar att socialsekreterarna hade kunskap om sönernas situation i hedersrelaterade ärenden men att nivån på kunskapen varierade. Ingen av socialsekreterarna hade arbetat med “specifika pojkärenden” utan hade endast utrett sönerna i ärenden som rörde flickor. De svåraste utmaningarna rörde inte heller sönerna utan syftade till svårigheten att få flickorna att stanna i sina placeringar. Ingen av kommunerna hade specifika insatser riktade till sönerna utan det var allmänna insatser som erbjöds via kommunernas öppenvård. I alla kommuner var insatserna främst riktade mot flickornas skydd, alternativt att erbjuda föräldrar familjebehandling. / The purpose of this study was to investigate how the social services work with the situation of home-based sons in a family where there is suspicion of honor-related violence and oppression. Five social secretaries in three municipalities who worked on investigative units were interviewed. The theoretical points of the study were intersectionality and system theory. The results show that the social secretaries had varied levels of knowledge regarding the sons' situation in honor related cases. None of the social secretaries had worked on "specific boy cases" and boys were only investigated in cases concerning girls. Challenges for the social secretaries aimed at the difficulty of getting girls to stay in their placements. None of the municipalities had specific interventions directed at the sons. There were general interventions offered through the municipalities' outpatient care. In all municipalities, the interventions were mainly directed towards the protection of the girls or to offer parents family treatment.

Kring en kärna av kompetens inom mekanisk verkstadsindustri har det ständigt tillverkats nya produkter vid AB Hägglund &amp; Söner med säte i Örnsköldsvik. Möbler, busskarosserier, flygplan, gruvlok, elektriska motorer, svetsmaskiner, fartygskranar och hydrauliska motorer är bara några exempel. Utvecklingen av nya produkter har skett i nära samarbete med kunder med vilka man haft långvariga affärsutbyten. Inom företaget har intresset och entusiasmen för nya produkter och konstruktioner varit en ständig drivkraft till ökad kunskap. Redan tidigt utvecklades en kultur och tradition av att gärna och med stor arbetsinsats ge sig in på svåra men utmanande och spännande projekt kring nya produkter. I denna empiriska del behandlas företagets omvandling under en period av sextio år. Med utgångspunkt från produkterna söker författaren beskriva förändring såväl i intern resursomvandling som externt i interaktion med kunder och leverantörer. Boken utgör den empiriska delen av "Ett industriföretags omvandling". / <p>Utgör jämte förf:s: "Ett industriföretags omvandling" diss. Stockholm : Handelshögsk</p>

Kring en kärna av kompetens inom mekanisk verkstadsindustri har det ständigt tillverkats nya produkter vid AB Hägglund &amp; Söner med säte i Örnsköldsvik. Möbler, busskarosserier, flygplan, gruvlok, elektriska motorer, svetsmaskiner, fartygskranar och hydrauliska motorer är bara några exempel. Utvecklingen av nya produkter har skett i nära samarbete med kunder med vilka man haft långvariga affärsutbyten. Inom företaget har intresset och entusiasmen för nya produkter och konstruktioner varit en ständig drivkraft till ökad kunskap. Redan tidigt utvecklades en kultur och tradition av att gärna och med stor arbetsinsats ge sig in på svåra men utmanande och spännande projekt kring nya produkter. I denna empiriska del behandlas företagets omvandling under en period av sextio år. Med utgångspunkt från produkterna söker författaren beskriva förändring såväl i intern resursomvandling som externt i interaktion med kunder och leverantörer. Boken utgör den empiriska delen av "Ett industriföretags omvandling".

The purpose of this master’s thesis is to examine the relationship between mothers and sons in Mustafa Can’s Tätt intill dagarna: Berättelsen om min mor (Close to the days: The story of my mother) from 2006, Theodor Kallifatides’ Mödrar och söner (Mothers and sons) from 2007 and Ocean Vuong’s On Earth We’re Briefly Gorgeous from 2019. These novels examine themes of migration and motherhood through the perspective of the sons, who all write semi-autobiographically about their mothers.   This thesis uses a broad theoretical framework, with postcolonial theories of hybridity and double consciousness alongside motherhood studies as the primary sources. Works by Frantz Fanon, Homi K. Bhabha, Sara Ahmed, and Marianne Hirsch, are, alongside others, used in purpose of creating a nuanced understanding of the relationships between mother, son and place, as these relations are portrayed in the novels.   The analysis is divided into three chapters, where the novels are represented by one chapter each. The final part of the thesis is a comparative discussion, in which the novels are read alongside each other, in order to draw conclusions on the ways in which these authors represent the relations between mother and place, and how this affects the sons’ feelings of identity. In summary, this thesis shows that the mothers play an important role in their sons’ subject formations, and that the sons’ relationships with their home countries are affected by, or correlated to, their relationships with their mothers. This is done using imagery of nature, portrayals of language barriers, and other descriptions of fragmented identities.

I den här uppsatsen undersöks den intertextualitetsteori som framkommer i Kallifatides 2000-talslitteratur, och hur den kan användas för att läsa de autofiktiva inslagen i romanerna. Uppsatsen kommer fram till att Kallifatides ansluter sig till en poststrukturalistisk syn på intertextualitet, där intertextualitet inte så mycket handlar om direkta referenser i ett verk till ett annat, utan utgör en del i den poststrukturalistiska insikten att allt är konstruktion. Genom att människans syn på världen anses sakna essens och istället konstrueras genom språket kan text med denna syn endast referera till andra språkliga konstruktioner, det vill säga, annan text. Livet är något som ”levs mellan två citattecken”. Parallellt tycks dock Kallifatides intertextualitet inneha en mindre språkburen dimension som går tillbaka på en mer konkret historieskatt, och ett arv av kollektiva erfarenheter. Överlag ansluter sig Kallifatides trots allt till kända intertextualitetsteoretikers, såsom Kristeva och Barthes, syn att språket bär på en inneboende intertextualitet. I uppsatsen finner jag emellertid att Kallifatides skiljer sig från nämnda teoretiker i sin inställning till detta beroende. Där Kristeva och Barthes ser en förlorad individuell frihet och agens, ser Kallifatides en vunnen samhörighet och gemenskap. Insikten om synen på intertextualitet i Kallifatides litteratur används sedan i en läsning av de autofiktiva inslagen i verken. Där finner jag att man med en medvetenhet om nämnda intertextualitetsdiskussion kan läsa de autofiktiva inslagen som en sorts praktisk tillämpning av tankarna kring beroendet av myt och fiktion. Sammanblandandet av verken och det litterära arvet, med författarens liv, blir en exemplifiering av idén att livet levs inom redan uppdragna narrativa strukturer. Genom att blanda dåtid och nutid, fiktion och verklighet, exemplifierar Kallifatides att ”det är detaljerna som skiljer oss” från historien och myten, och ”ibland inte ens de”. Individen och författaren lever på så vis texter som redan är skrivna. Vidare menar jag i uppsatsen att de autofiktiva inslagen på detta vis upprättar en sorts ”oklar linje” mellan författare och verk och författare och myt, där synen på förhållandena mellan verk och litterärt arv, och författaren, inte ses uteslutande som enkelriktat kausala. Författarens relation till verket blir alltså inte likriktad: istället för att författaren allena formar verket, formar verket också författaren. Även om skrivandet visserligen anses sprunget ur erfarenhet, ger det på samma gång struktur och form till erfarenheten. Fiktionen är på så vis en del av konstruktionen av oss som individer. Relationen mellan författaren och myten är mer kausalt riktad, det är arvet som påverkar författaren. Den oklara linjen handlar här mer om en oklarhet kring var författarens liv börjar och var myten slutar. Sammantaget läses autofiktiva inslagen som en praktisk tillämpning av de teoretiska resonemangen. Funktionen blir att illustrera tidlösheten hos det litterära arvets narrativa strukturer, och att peka på författarens dubbelriktade förhållande till sin fiktion.

Uppsatsen syftar till att undersöka om en nära läsning av Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd med fokus på de manliga karaktärerna förmår öppna texten för tolkning på något nytt sätt, huvudsakligen i ett självbiografiskt perspektiv. Även den omtvistade frågan om Kvinnor och äppelträds strukturella uppbyggnad behandlas i uppsatsen.       Skildringarna av männen - Förskinnsbonden, Gamlingen, Liter-Olle med sin hund och Videbonden – visar sig leda mot en undertext, som inte frilagts i tidigare analyser. Martinsons sorg efter sina två drunknade söner tränger oupphörligt fram. Hennes kamp för att komma undan sina minnen och gå vidare avspeglas i romanen. Den svåra och kvardröjande sorgen och andra traumatiska, undanträngda händelser från det första äktenskapet kan vara en anledning till att Martinson ständigt återkom till självbiografiska skildringar i sitt författarskap. Inte mindre än nio av hennes romaner är självbiografiska.      En jämförelse av hur mor Sofi och Sally i boken behandlar de män som kommer till deras innersta rum visar sig kasta ljus över diskussionen om romanens struktur - om denna är litterärt, medvetet uppbyggd eller om de ingående berättelserna är sammanfogade mindre planmässigt, mer fristående gentemot varandra. Den figura som Ebba Witt-Brattström ser som en bekräftelse på romanens stränga, medvetna uppbyggnad, att mor Sofi förebådar sin ättling Sallys öde genom sin moderlighet ställd mot Sallys revolutionära inställning, vänds i uppsatsens perspektiv till sin motsats. Mor Sofi och hennes väninna Fredrika vänder upproriskt upp och ner på hela världen då Förskinnsbonden vågar sig fram till badstugans dörr. I motsvarande situation kapitulerar Sally och gifter sig med inkräktaren, Videbonden. Innebörden är rimligen att Witt-Brattströms tolkning av figuran faller och därmed inte kan användas som argument för något planerat samband mellan det inledande kapitlet om Sofi och de senare berättelserna om Ellen och Sally.