No description available.

Kroppsfixering och kroppsmissnöje är ett växande problem och man ser att bantning sjunker i åldrarna. Syftet med studien är att undersöka döttrars uppfattning om mammors (eventuella) sociala påverkan på dem från barndomen in i vuxenlivet.  En kvalitativ undersökning med intervju som metod användes för insamling av data. Informanterna i undersökningen är vuxna kvinnor som anser sig ha växt upp med en mamma som bantat under större delen av uppväxten. Forskningsstudien ville se om kvinnorna påverkats av mammornas beteende kring bantning och i så fall varför eller varför inte. Resultatet visar på att majoriteten av informanterna påverkats och tagit efter mammans missnöje över kroppen genom social påverkan har därmed även bantat. Resultatet visar även hur viktigt det är att som dotter att få bekräftelse av sin mamma, att man duger oavsett kroppsform. Forskningsstudien tror även att samhället och medias tunna kroppsideal är en bidragande faktor till kvinnors missnöje över kroppen eftersom samhället till stor del framställer överviktiga kvinnor som oattraktiva.

Syftet med studien är att undersöka huruvida skandinaviska mäns attityd och handling gentemot jämställdhet påverkas vid ett faderskap av döttrar. Studier som tidigare genomförts visar att män med döttrar tenderar att ha större insikt i hur kvinnors position i samhället ser ut. Dock är dessa utförda på utomeuropeiska länder och resultaten visar även på att detta samband är kulturellt betingat. På grund av detta finns en vikt i att undersöka om detta fenomen även finns hos skandinaviska män, då de skandinaviska länderna ses som några av de mest jämställda samhällena i världen. Något som även saknas bortsätt från en av dessa är att studierna inte undersöks hur sambandet mellan individers attityder och faktiska handlingar ser ut. Detta kan ses som en svaghet på grund av att dessa dimensioner inte alltid är kausala. Således är denna studies syfte att undersöka om detta fenomen finns i de skandinaviska nationernas kultur. De frågeställningar som studien besvarar är: Finns det en skillnad i attityden till jämställdhet hos skandinaviska män med döttrar och män utan döttrar? samt Finns det skillnader i hur mycket hemansvar skandinaviska män tar vid faderskap av döttrar och män utan döttrar? För att besvara dessa forskningsfrågor används en kvantitativ metod, detta på grund av att resultatet går då att applicera på skandinaviska män och inte endast respondenterna. Det datamaterial som hypotesprövningarna grundar sig i är European Social Survey. En presentation av varför en individs handling samt attityd inte alltid har ett kausalt samband är inkluderad. Resultaten antyder att detta fenomen är kulturellt betingat då de skandinaviska männen inte påverkas av deras barns genus. Resultatet antyder således att ju mer jämställt land männen lever i ju mindre påverkas de av dess barns genus när det kommer till inställningen till jämställdhet. Resultaten visar även att skandinaviska män tenderar till att återgå till ett mer könsrollsstereotyp handlande i hemmet vid ett faderskap.

This study investigates the childrearing skills of the fictional characters Mr. And Mrs. Bennet in Jane Austen's novel Pride and Prejudice, as well as their impact on the storyin general and on their children in particular. The spouses are first presented anddescribed individually, then as a married couple and finally as parents. This final andmajor part of the discussion conentrates on the oldest and the youngest of the Bennetdaughters especially, but touches briefly upon the other three as well. In performing thisanalysis, behaviouristic and psychoanalytical theories have been employed, in additionto biographic material on the author and historical accounts on childrearing, in order todetermine what aspects of the Bennet children's personalities and conduct should beascribed to their parents' handling of them. The results show that the Bennet parets failalmost completely in raising their daughters into healthy individuals, which should betheir aim according to the psychoanalytical model, and also in training them to becomethe functional, marriable ladies that they would have to be for their parents to beconsidered successful from a behaviouristic perspective. Their failure to secure a stableeconomy for their daughters adds to this. Not all the Bennet couple's efforts result infailure, however, and they both have traits to recommend them. Still, their treatment oftheir daughters affect both them and the course of events in the novel negativelly.

Syftet med denna studie var att undersöka mödrars upplevelser av hur överföring mellan mor och dotter kan se ut gällande kroppsuppfattning och utseende, samt hur överföringen kunde påverkas genom medvetna val i mödrars eget förhållningssätt till sina kroppar. Tidigare forskningsresultat visade att moderns förhållningssätt till den egna kroppen i relation till kost och motion påverkade döttrarnas ätbeteende. De teoretiska utgångspunkterna var Bowlbys teorier kring anknytning, Meads den generaliserade och signifikante andre, Bourdieus begrepp hexis samt Chodorows teorier om modersfunktionen. Fem intervjuer med mödrar, i åldern 35-45 år genomfördes. Samtliga intervjuer spelades in för att senare transkriberas. Det transkriberade materialet kodades systematiskt och tematiskt. Resultatet visade att mödrar till döttrar medvetet upplever att en överföring sker gällande tankar och känslor inför den egna kroppen. Denna medvetenhet hos modern genererade strategier för att försöka förhindra överföring av negativa känslor och tankar kring kropp och utseende till dottern. / This study aimed to explore how mothers, with daughters, experienced the transmission between the two according to opinions about their bodies and appearance. The study also explored the possibility of influencing this transmission according to how the mother decided to talk and behave with regard to their bodies and appearance. The results of previous research showed that the mother's attitude to their own bodies in relation to diet and exercise influenced their daughters' eating behaviors. The theoretical bases for the study were Bowlby’s attachment theory, Mead’s the generalized and significant other, Bourdieu’s hexis and Chodorow’s the reproduction of mothering. Five interviews were conducted with mothers of daughters, ranging in ages from 35-45. All interviews were recorded and transcribed. The transcribed material was analyzed thematically. The results showed that mothers with daughters experience a transmission of the thoughts and feelings about the body. This awareness generated strategies to prevent negative thoughts and feelings surrounding appearance and body image for daughters.

The subject of this master’s thesis is depictions of Old Norse mythology and related motifs in the visual arts during the period 1775–1855. The main question of this research is how the motifs were visualized and how the depictions are related to the classical tradition. Three artworks are objects of detailed study: Johann Heinrich Füssli’s painting Thor Battering the Midgaard serpent (1790), Christoffer Wilhelm Eckersberg’s The death of Balder (1817) and Nils Jacob Blommér’s painting Näcken and the daughters of Ägir (1850). The paintings are compared with literary sources and analyzed in relation to classicism as well as ideas about history and the Old Norse. It is argued that symbols, themes and compositions from the classical tradition, such as the heroic nude, were used by artists to visualize motifs from Old Norse mythology. It is also argued that the depictions, which by previous scholars have been considered primarily classical, are in fact characterized by a resistance against likeness with the Olympic gods and antique costume.