<p>Ulf Lundell is one of the most famous songwriters and authors in Sweden. He has written fifteen works of fiction and they’ve all same theme – a lonely man trying to look into his own past life. They are all built on a character, writing from an I-perspective, having a bit of Lundells own biography in there’s personality.</p><p> The aim of his thesis is to find out how Ulf Lundell presents him self in his fictive characters, and will trace the authors development from a psychological point of view. The theoretic starting points are Lacans Freudian concepts “idealego”, “egoideal” and “the superego”, describing the psychological alteration at the author.                   </p><p>The examination contains an analysis of Lundells novels <em>Jack</em>, <em>En varg söker sin flock</em> and <em>Värmen</em>, and throws light on the relationship between the author and his characters, and how it developes and changes with Lundells literary development. In this consideration are narrative theories a basic factor.  </p><p>This work will also try to illustrate what has inspired Lundell in creating his fiction figures, and finally how he creates his own lived life on these literary characters.</p>

<p>Historiskt sett har kvinnan fått lite utrymme i media överhuvudtaget. Det håller på att ändras idag, mycket tack vare jämställdhetsdebatten. Kvinnor syns och hörs mer men det handlar i stor mån fortfarande om det privata: hemmet, familjen och relationer.</p><p>Vår uppsats är uppbyggd kring en kvalitativ undersökning av gymnasieelever i fokusgrupper. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vad gymnasieelever anser om två utvalda kvinnors åsikter i media. De två kvinnorna är Anna Anka och Susanne Sjöström som medverkade i reality-showerna <em>Svenska Hollywoodfruar</em> respektive <em>Ensam mamma söker</em>. Båda serierna visades på TV3.</p><p>De frågor vi ställt oss är; <em>Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter?</em> <em>Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man?</em><em> </em>Med underfrågan: <em>Varför? </em>Och <em>Varför</em> <em>utvecklas dessa kvinnors åsikter till en debatt? </em></p><p>Resultatet visar att våra fokusgrupper inte anser sig bli direkt påverkade av kvinnors åsikter i media, men de tror att åsikterna kan påverka dem indirekt i form av diskussioner. Reaktionerna på kvinnors åsikter i media hade blivit större om åsikterna hade framförts av en man, visar resultatet. Det är för att mäns åsikter, av många, tas på större allvar. Susanne Sjöströms sätt att leva och visa sina åsikter visar att en kvinna kan klara av att ta hand om en familj, både ekonomiskt men också hushållet och allt annat runtomkring. Anna Ankas sätt att leva och åsikterna hon framför kritiserar istället jämställdhetsdebatten och sättet många svenskar lever på. Därför har dessa kvinnors åsikter blivit till en debatt, enligt våra fokusgrupper.</p>

Historiskt sett har kvinnan fått lite utrymme i media överhuvudtaget. Det håller på att ändras idag, mycket tack vare jämställdhetsdebatten. Kvinnor syns och hörs mer men det handlar i stor mån fortfarande om det privata: hemmet, familjen och relationer. Vår uppsats är uppbyggd kring en kvalitativ undersökning av gymnasieelever i fokusgrupper. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vad gymnasieelever anser om två utvalda kvinnors åsikter i media. De två kvinnorna är Anna Anka och Susanne Sjöström som medverkade i reality-showerna Svenska Hollywoodfruar respektive Ensam mamma söker. Båda serierna visades på TV3. De frågor vi ställt oss är; Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter? Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man? Med underfrågan: Varför? Och Varför utvecklas dessa kvinnors åsikter till en debatt? Resultatet visar att våra fokusgrupper inte anser sig bli direkt påverkade av kvinnors åsikter i media, men de tror att åsikterna kan påverka dem indirekt i form av diskussioner. Reaktionerna på kvinnors åsikter i media hade blivit större om åsikterna hade framförts av en man, visar resultatet. Det är för att mäns åsikter, av många, tas på större allvar. Susanne Sjöströms sätt att leva och visa sina åsikter visar att en kvinna kan klara av att ta hand om en familj, både ekonomiskt men också hushållet och allt annat runtomkring. Anna Ankas sätt att leva och åsikterna hon framför kritiserar istället jämställdhetsdebatten och sättet många svenskar lever på. Därför har dessa kvinnors åsikter blivit till en debatt, enligt våra fokusgrupper.

Den här studien undersöker hur heteronormativitet finns synligt i reality-TV. För att utröna hur detta framställs undersöks ett avsnitt av Bonde söker fru och ett av Tro, hopp och kärlek. Båda programmen är dejtingprogram som sändes hösten 2016. Studien utgår från queerteorin som ifrågasätter heteronormativiteten och hur den utövar makt över de som inte lever efter den normen. Metoden för studien är kritisk diskursanalys som används för att synliggöra vilka språkliga grepp som används för att konstruera heteronormativiteten och även för att synliggöra maktstrukturer. Syftet med studien är att avslöja strukturer som konstruerar normativa respektive avvikande kärleksrelationer. Studien identifierar fem olika teman som konstrueras kring kärleksförhållandet: Ett komplett liv, Den stora kärleken, Livet utan kärleksförhållande, Jag är redo och Det mätbara målet. De heteronormativa föreställningarna syns genom att kärleksförhållandet konstrueras som en problemlösare, kärleksförhållandet ses som den högst prioriterade relationen i de medverkandes liv, singelskapet medför ett utanförskap och en känsla av misslyckande samt att målet med kärleksrelationen är en långvarig relation med en önskan om reproduktion. Studien antyder också på att det även finns krav på när kärleksförhållandet bör inträffa i livet. / This study examines how heteronormativity is constructed in reality-TV. The study anylizes one episode of Bonde söker fru (the Swedish version of Farmer wants a wife) and one episode of the Swedish tv-show Tro, hopp och kärlek (Faith, hope and love). Both of them are dating programmes and were broadcasted during the fall of 2016. The study uses the queer theoretical framework which is questioning the heteronormativity and how it exercises power over the ones not living within the norm. The critical discourse analysis is implemented as both a method and theoretical framework. As a method the critical discourse analysis is used to show how the language constructs heteronormativity and helps the study to expose power structures. The purpose of the study is to expose structures that construct normative and abnormative love relationships. The study identifies five different themes that contributes to the perception of the love relationship: A complete life, The great love, Life without love relationship, I am ready and The measurable goal. The heteronormative ideas shows through the construction of the love relationship as a problem solver, the love relationship is the most prioritised relationship in participant’s lives, being single involves alienation and a feeling of failure as well as the goal of the love relationship is a longlasting relationship  with the desire of reproduction. The study also indicates that there is requirements on when in life the love relationship should occur.

Ulf Lundell is one of the most famous songwriters and authors in Sweden. He has written fifteen works of fiction and they’ve all same theme – a lonely man trying to look into his own past life. They are all built on a character, writing from an I-perspective, having a bit of Lundells own biography in there’s personality.  The aim of his thesis is to find out how Ulf Lundell presents him self in his fictive characters, and will trace the authors development from a psychological point of view. The theoretic starting points are Lacans Freudian concepts “idealego”, “egoideal” and “the superego”, describing the psychological alteration at the author.                    The examination contains an analysis of Lundells novels Jack, En varg söker sin flock and Värmen, and throws light on the relationship between the author and his characters, and how it developes and changes with Lundells literary development. In this consideration are narrative theories a basic factor.   This work will also try to illustrate what has inspired Lundell in creating his fiction figures, and finally how he creates his own lived life on these literary characters.

<p>Millions of people are using search engines every day when they are trying to find information on the Internet. The purpose of this report is to find out how people formulate search queries. The result in this report is based on an empirical study which is based on a search log from the Swedish search engine Seek.se.</p><p>One of the results in this thesis is that nearly all search queries are based on keywords.</p> / <p>Miljoner människor använder sökmotorer varje dag när de försöker hitta information på Internet. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur individer formulerar sökfraser. Resultatet i rapporten är baserad på en empirisk studie som är baserad på sökloggen för den svenska sökmotorn Seek.se.</p><p>Uppsatsen kommer bl.a. fram till att nästan alla sökningar som görs på Internet är nyckelordsbaserade.</p>

Bakgrund: Unga vuxna som sökte vård sökte oftast inte för den psykiska ohälsan utan istället för något somatiskt. Det är viktigt att få de yngre vuxna att söka sig till vården när behov uppstår och underlätta till en god förbindelse mellan sjukvården och de unga vuxna. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva unga vuxnas upplevelser av sjuksköterskans bemötande av psykisk ohälsa vid kontakt med hälso- och sjukvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultat: För de unga vuxna var det inte lätt att komma in i vården på rätt vårdnivå om personen inte kom i kontakt med en sjuksköterska som hade ett holistiskt synsätt. Vården för de unga med psykisk ohälsa bör vara tillgänglig och informationen om tillgängligheten behöver ständigt upprepas. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap och erfarenhet av unga psykiska människor för att kunna hjälpa dem med den psykiska ohälsan när de söker vård. Relationen mellan patienten och sjuksköterskan är av stor vikt för den fortsatta kontakten med vården för den unge vuxna. Det är viktigt att de känner tillit och förtroende. / Background: Young adults who seek care usually seek not for mental illness, but rather something somatic. It is important to get the younger adults to seek out health care when needed and facilitate a good relationship between healthcare and young adults. Purpose: The purpose of this study was to gain an insight into how the young adults turning to the care and nurses' awareness of how little confidence built up in these patients. Method: The study was conducted as a literature survey. Results: For the young adults, it is not easy to come into care at the right level of care if the person does not come into contact with a nurse who has a holistic approach. The care for the young with mental illness should be available and the information about the accessibility needs are constantly repeated. Conclusion: It is important that nurses have knowledge and experience of young psychic people in order to help those with mental illness when seeking care. The relationship between the patient and the nurse is of great importance for the continued contact with the care for the young adults. It is important that they feel trust and confidence.

Millions of people are using search engines every day when they are trying to find information on the Internet. The purpose of this report is to find out how people formulate search queries. The result in this report is based on an empirical study which is based on a search log from the Swedish search engine Seek.se. One of the results in this thesis is that nearly all search queries are based on keywords. / Miljoner människor använder sökmotorer varje dag när de försöker hitta information på Internet. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur individer formulerar sökfraser. Resultatet i rapporten är baserad på en empirisk studie som är baserad på sökloggen för den svenska sökmotorn Seek.se. Uppsatsen kommer bl.a. fram till att nästan alla sökningar som görs på Internet är nyckelordsbaserade.

<p>Uppsatsen är en närläsning av Patricia C. Wredes bok <em>Dealing with Dragons </em>och undersöker huruvida boken i fråga är en parodi eller travesti på de klassiska sagorna, t.ex. Törnrosa och Askungen. Jag tar också reda på om det går att läsa boken på olika sätt beroende på hur stor förkunskap man har om de gamla sagorna. Gérard Genette har skrivit boken <em>Palimpsestes: La</em> <em>littérature au second degré</em>, och jag har med hjälp av en svensk översättning använt mig av hans teorier om hypotext - hypertext, parodi, travesti och transformation. Jag tar även hjälp av Jack Zipes och hans bok <em>The Brothers Grimm - From Enchanted Forests to the Modern</em> <em>World. </em>Dessutom används Barbara Walls bok <em>The Narrator's Voice - The Dilemma of</em> <em>Children's fiction </em>för att reda ut begreppet dubbelt tilltal.</p><p>Uppsatsen är indelad i tre delar med tillhörande underrubriker: Inledning, analys och slutdiskussion. Under analysdelen tar jag upp Wredes sätt att använda sig av direkt och indirekt transformation samt om hänvisningarna till bl.a. Grimms sagor är inslag av parodi eller travesti. Metoden jag använder mig av är att visa och analysera utdrag ur boken som är direkt eller indirekt transformerade från sedan länge befintliga sagor eller legender.</p><p>Resultatet av analysen når sitt syfte och svarar på frågeställningen. Slutsatsen är att boken <em>Dealing with Dragons </em>till största delen är en parodi på kända sagor, men att inslagen av travesti är nödvändiga och behövs för den roliga och lite snälla tonen som boken tillhandahåller.</p>

Uppsatsen är en närläsning av Patricia C. Wredes bok Dealing with Dragons och undersöker huruvida boken i fråga är en parodi eller travesti på de klassiska sagorna, t.ex. Törnrosa och Askungen. Jag tar också reda på om det går att läsa boken på olika sätt beroende på hur stor förkunskap man har om de gamla sagorna. Gérard Genette har skrivit boken Palimpsestes: La littérature au second degré, och jag har med hjälp av en svensk översättning använt mig av hans teorier om hypotext - hypertext, parodi, travesti och transformation. Jag tar även hjälp av Jack Zipes och hans bok The Brothers Grimm - From Enchanted Forests to the Modern World. Dessutom används Barbara Walls bok The Narrator's Voice - The Dilemma of Children's fiction för att reda ut begreppet dubbelt tilltal. Uppsatsen är indelad i tre delar med tillhörande underrubriker: Inledning, analys och slutdiskussion. Under analysdelen tar jag upp Wredes sätt att använda sig av direkt och indirekt transformation samt om hänvisningarna till bl.a. Grimms sagor är inslag av parodi eller travesti. Metoden jag använder mig av är att visa och analysera utdrag ur boken som är direkt eller indirekt transformerade från sedan länge befintliga sagor eller legender. Resultatet av analysen når sitt syfte och svarar på frågeställningen. Slutsatsen är att boken Dealing with Dragons till största delen är en parodi på kända sagor, men att inslagen av travesti är nödvändiga och behövs för den roliga och lite snälla tonen som boken tillhandahåller.