Arbetets syfte är att utvärdera en korttidspools organisation och verksamhet, utifrån tre olika intressenters perspektiv, nämligen de anställda, arbetsgivaren samt den fackliga organisationen, SKAF. Utvärderingen sker från tre olika tidsaspekter; starten, nuet och framtiden. Undersökning har avgränsats till att studera; en korttidspool i en mellansvensk kommun, de anställda i korttidspoolen, dess berörda arbetsgivarrepresentanter och den fackliga organisationen. Detta medför att de anställda ute på de arbetsplatser som använder sig av poolen, berörda politiker uteslutits i undersökningen. Även de vårdtagare som nyttjar korttidspoolen har utelämnats då denna utvärdering inte syftar till att mäta vårdkvaliteten. Undersökningen inleddes med att ett brevutskick (i form av ett öppet svarsbrev) ut till samtliga berörda parter, därefter genomfördes intervjuer, med ett urval informanter. Till grund för undersökningen har en egen komponerad utvärderingsmodell använts. De variabler som modellen innefattar är; Mål och avtal, Arbetsmiljö, Ledarskap och Ekonomi. Undersökningen påvisar att korttidspoolen föranletts av flertalet brister, bland annat gällande förberedelsetid/planeringsarbete med resultat att viktiga detaljer förbisågs; upprättande av mål och avtal. Korttidspoolen är (i nuläget) inte ekonomiskt bärande, vilket tillviss del beror på att arbetsplatserna (som nyttjar poolen) inte förvaltar bokningen på ett adekvat sätt, vilket i förlängningen undergräver korttidspoolens fortsatta verksamhet.

Detta är en undersökning angående de faktorer som styr lärarnas val av skönlitteratur på gymnasiet samt hur ett införande av en litterär kanon skulle påverka deras yrkesutövning. Syftet med uppsatsen är att se hur gymnasielärare kopplar sina val av skönlitteratur till styrdokumenten samt hur de resonerar kring ett införande av en litterär kanon. En kvalitativ undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lärare på en gymnasieskola i södra Sverige. Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar: Vad styr lärarnas val av skönlitteratur inom svenskundervisningen på gymnasiet och hur motiverar lärarna sitt val? Finns det likheter eller skillnader beroende på program, lärare och elevunderlag, vilka är de i så fall och hur märks de? Hur anser svensklärarna att ett eventuellt införande av en nationell kanon skulle påverka deras och elevernas förutsättningar? Resultatet visar att styrdokumenten inte är en av lärarnas huvudsakliga motiveringar. Det som istället angavs som motivering var externa faktorer såsom tillgång och ekonomi tillsammans med tidigare erfarenheter av olika verk. Det existerar en väsentlig skillnad beroende på program, lärare och elevunderlag i både inställning och utförande. Då skolan redan har en inofficiell kanon skulle ett införande av en nationell litterär kanon förmodligen bekräfta de redan valda verken och författarna, något som skapar blandade känslor hos respondenterna.

<p>Detta är en undersökning angående de faktorer som styr lärarnas val av skönlitteratur på gymnasiet samt hur ett införande av en litterär kanon skulle påverka deras yrkesutövning. Syftet med uppsatsen är att se hur gymnasielärare kopplar sina val av skönlitteratur till styrdokumenten samt hur de resonerar kring ett införande av en litterär kanon. En kvalitativ undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lärare på en gymnasieskola i södra Sverige. Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar: Vad styr lärarnas val av skönlitteratur inom svenskundervisningen på gymnasiet och hur motiverar lärarna sitt val? Finns det likheter eller skillnader beroende på program, lärare och elevunderlag, vilka är de i så fall och hur märks de? Hur anser svensklärarna att ett eventuellt införande av en nationell kanon skulle påverka deras och elevernas förutsättningar?</p><p>Resultatet visar att styrdokumenten inte är en av lärarnas huvudsakliga motiveringar. Det som istället angavs som motivering var externa faktorer såsom tillgång och ekonomi tillsammans med tidigare erfarenheter av olika verk. Det existerar en väsentlig skillnad beroende på program, lärare och elevunderlag i både inställning och utförande. Då skolan redan har en inofficiell kanon skulle ett införande av en nationell litterär kanon förmodligen bekräfta de redan valda verken och författarna, något som skapar blandade känslor hos respondenterna.</p>

De nordiska länderna har en låg andel religiöst praktiserande individer i jämförelse med övriga världen. Religionen har liten betydelse för nordbornas dagliga liv. Kyrkobyggnader används vid övergångsriter men står tomma veckans allra flesta dagar. Den ökande andelen människor som av olika anledningar lämnar sina länder och flyttar till detta sekulariserade samhälle möter en begreppsvärld som skiljer sig från den av religionen grundade. De möter ett samhälle som saknar religiösa symboler, vanor och rutiner som är grundläggande för ett samhälle . Vart de än rest på sin väg har de nått olika former av religiöst liv som genomsyrat de länder de passerat, men när de passerat gränsen till de nordiska länderna blev det annorlunda. Hur fyra medelålders kvinnor med ursprung i olika världsdelar anpassar sig till ett samhälle med en främmande religiös begreppsvärld är föremålet för denna studie. De har intervjuats och resultatet talar för en ontologisk otrygghet för immigranter samt att ljuskäglan föll tillbaka på intervjuaren och frågeställningen om vem som är annorlunda. Det som visade sig var att det är skandinaverna som är annorlunda. De upplevs öppna i sinnet, vänliga och ett föredöme vad det gäller rättvisa och jämlikhet men använder inte religionen som rättesnöre i livet. Immigranter upplever en svårighet att förstå hur etik och moral kan upprätthållas utan en gud.

No description available.

<p>Arbetets syfte är att undersöka hur bildtolkning fungerar som metod för att nå insikt i ungdomars tankar kring jämställdhet, feminism och genus. Jag är också intresserad av hur bilder kan användas i undervisning utanför bildämnet, hur bilder kan användas som en visuell presentation till ett perspektiv eller begrepp, här till det feministiska perspektivet och genusbegreppet. Tillfälle att undersöka detta dök upp genom samtal med en lärarstudent som genomförde sin ämnespraktik i psykologi men även undervisade två klasser i det ämne som kallas livskunskap och idag undervisas på vissa skolor. Kursens mål är bland annat att ta upp genusrelaterade frågor. 53 elever har genom en enkät med öppna svarsalternativ tolkat en bild med feministiska tolkningsmöjligheter. Föremål för tolkningen var ett fotografi av Meret Oppenheims surrealistiska objekt ”Ma gouvernante - My Nurse - mein Kindermädchen”.</p><p>Kön var den enda bakgrundsfaktor som undersöktes, detta för att undersöka om det förekom någon skillnad i hur kvinnor och män tolkade bilden. Resultatet visar att 32% tolkade bilden som uttryck för något slags tvång kvinnor utsätts för. Det gemensamma för denna kategori av tolkningar var att de beskriver olika sammanhang där kvinnor utsätts för någon slags förnedring såsom hotet om att bli våldtagen/misshandlad, bortgift mot sin vilja, prostitution, eller en företeelse i samhället såsom diskriminering mot kvinnor. 44% av kvinnorna kunde placeras i denna kategori och 27% av männen.</p><p>Resultatet anser jag visar på att en viss medvetenhet förekommer. Jag har även intervjuat de två lärare som gemensamt undervisade de båda klasser och den lärarstudent som undervisade dem för tillfället. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna hade olika uppfattningar, Lärare 1 ansåg att de dessa elever hade stor insikt i dessa frågor medan lärare 2 ansåg att de gömde sig bakom politiskt korrekta åsikter och i själva verket vill behålla könsrollerna.</p><p>Min uppfattning och slutsats av undersökningen är att bildtolkning möjliggör ett sätt att kringgå den jargong och inställning som annars kan påverka vilka attitydyttringar som görs.</p><p>Observationen visar att den tolkade bilden fungera som visuell presentation av ett feministiskt perspektiv Eleverna kunde förstå perspektivet och de tog själva upp argument för och emot. Det uppstod en livfull diskussion kring genus, och jämställdhet.</p>

No description available.

Arbetets syfte är att undersöka hur bildtolkning fungerar som metod för att nå insikt i ungdomars tankar kring jämställdhet, feminism och genus. Jag är också intresserad av hur bilder kan användas i undervisning utanför bildämnet, hur bilder kan användas som en visuell presentation till ett perspektiv eller begrepp, här till det feministiska perspektivet och genusbegreppet. Tillfälle att undersöka detta dök upp genom samtal med en lärarstudent som genomförde sin ämnespraktik i psykologi men även undervisade två klasser i det ämne som kallas livskunskap och idag undervisas på vissa skolor. Kursens mål är bland annat att ta upp genusrelaterade frågor. 53 elever har genom en enkät med öppna svarsalternativ tolkat en bild med feministiska tolkningsmöjligheter. Föremål för tolkningen var ett fotografi av Meret Oppenheims surrealistiska objekt ”Ma gouvernante - My Nurse - mein Kindermädchen”. Kön var den enda bakgrundsfaktor som undersöktes, detta för att undersöka om det förekom någon skillnad i hur kvinnor och män tolkade bilden. Resultatet visar att 32% tolkade bilden som uttryck för något slags tvång kvinnor utsätts för. Det gemensamma för denna kategori av tolkningar var att de beskriver olika sammanhang där kvinnor utsätts för någon slags förnedring såsom hotet om att bli våldtagen/misshandlad, bortgift mot sin vilja, prostitution, eller en företeelse i samhället såsom diskriminering mot kvinnor. 44% av kvinnorna kunde placeras i denna kategori och 27% av männen. Resultatet anser jag visar på att en viss medvetenhet förekommer. Jag har även intervjuat de två lärare som gemensamt undervisade de båda klasser och den lärarstudent som undervisade dem för tillfället. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna hade olika uppfattningar, Lärare 1 ansåg att de dessa elever hade stor insikt i dessa frågor medan lärare 2 ansåg att de gömde sig bakom politiskt korrekta åsikter och i själva verket vill behålla könsrollerna. Min uppfattning och slutsats av undersökningen är att bildtolkning möjliggör ett sätt att kringgå den jargong och inställning som annars kan påverka vilka attitydyttringar som görs. Observationen visar att den tolkade bilden fungera som visuell presentation av ett feministiskt perspektiv Eleverna kunde förstå perspektivet och de tog själva upp argument för och emot. Det uppstod en livfull diskussion kring genus, och jämställdhet.

Denna uppsats har undersökt om det är möjligt att predicera volatilitet på aktiemarknaden med hjälp av sökordsdata från Google. Trettio finansrelaterade termer valdes ut i predicerande syfte och en binär targetvariabel för volatilitet konstruerades. De trettio sökorden reducerades till fyra komponenter med hjälp av Principalkomponentanalys (PCA) och användes sedan med hjälp av K-Nearest-Neighbor (KNN) för att predicera huruvida kommande vecka väntades bli volatil eller inte. De slutgiltiga resultaten visade att sökordsdatan kunde användas för prediktion av volatilitet.

Skollagen fasställer att eleverna ska ha rätt till inflytande över undervisningen och ska ges möjlighet att vara delaktiga i beslut som rör dem. Skolans mål är att varje elev ska ta ett personligt ansvar över sina studier och få förutsättningar att successivt öka sitt inflytande över sin utbildning. När eleverna får möjlighet till medinflytande och skolarbetet har en demokratisk utformning kan de ges möjligheter att utveckla demokratisk kompetens. Tidigare forskning har lyft fram att lärarens förhållningssätt är avgörande för elevers möjligheter till inflytande, deras upplevelse av delaktighet och utvecklandet av deras demokratiska kompetens. Den här studien syftar till att dels undersöka hur lärare i årskurs 4-6 beskriver begreppet elevinflytande och hur de arbetar med elevinflytande i undervisningen och dels vilka erfarenheter de har av arbete med elevinflytande i samhällskunskapsundervisningen. John Deweys teorier om pedagogik och demokrati är den teoretiska utgångspunkten och pragmatismen utgör den underliggande handlingsfilosofin som ett sätt att undersöka världen utan att ge läsaren några slutgiltiga lösningar.   Studien är baserad på intervjuer med sju lärare på fyra kommunala grundskolor som alla arbetar inom samma kommun. Genom intervjuer var målet att söka förståelse för lärarnas arbete med och erfarenheter av elevinflytande. Ett hermeneutiskt perspektiv är den övergripande vetenskapliga inriktningen som handlar om att tolka, förstå och förmedla.   Resultatet i studien ringade in fyra teman som framträder efter genomgång av materialet. Begreppet elevinflytandet beskrivs av lärarna, att det innebär att eleverna ska kunna vara med och påverka, få sin röst hörd och att de känner delaktighet. Det öppna och trygga klimatet blir grunden för att eleverna ska kunna uttrycka sin åsikt och på så sätt skapas mer plats för elevinflytande. När lärare lyssnar in och synliggör inflytande för eleverna, så skapas förutsättningar för att eleverna också upplever att de har ett inflytande. Syftet med elevinflytande är att eleverna successivt ska utvecklas till ansvarstagande samhällsmedborgare. I samhällskunskapen blir det tydligt när lärarna beskriver sitt arbete med den formella demokratiundervisningen, samt klassråd som en del i elevernas möjligheter till inflytande. Slutsatser från studien är att lärarens inställning till elevinflytande har stor betydelse i dennes aktiva val av arbetssätt och arbetsformer, i att möjliggöra inflytande och delaktighet. Elevinflytande kan också bidra till utvecklandet av elevers demokratiska kompetens och som lärare handlar det om att försöka ge eleverna redskapen för att kunna påverka, därefter är det upp till eleven själv att vilja påverka.