No description available.

Bakgrund: Varje år får föräldrarna till ca 300 barn beskedet att deras barn har cancer. Trots bra vård och god forskning är cancer den vanligaste dödsorsaken för barn upp till 15 år. Efter förlusten måste föräldrarna hantera alla de psykiska och fysiska symtom som händelsen medför. Med en ökad förståelse hos sjuksköterskan kan man lindra föräldrarnas lidande och öka deras välbefinnande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars upplevelser i samband av att förlora ett barn i cancer. Metod: Studien utgår ifrån sju självbiografier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter förlusten av sitt barn är föräldrarna i ett stort behov av stöd. Känslor som uppstod vid bortgången var väldigt individuellt och varierade mellan lättnad och sorg. Sorgen blir hanterbar efter ett tag och syskonen har ofta varit en bidragande orsak till att föräldrarna kämpar vidare och tar sig framåt. Slutsats: Att förlora ett barn är en händelse som kommer att påverka föräldrarna hela livet. Sättet att ta sig vidare efter den tragiska händelsen varierar stort, men alla med samma slutsats: att deras barn lever vidare via föräldrarnas minnen och framtida handlingar. Som sjuksköterska är det viktigt att genom god kommunikation och stöd hjälpa föräldrarna på deras väg mot ett ökat välbefinnande.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstånd påverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver särskilt stöd av föräldrarna under hela deras levnadsår. Barn med autismspektrumtillstånd är personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ påverkan på föräldrarna. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där personen har ett annorlunda sätt att ta in, bearbeta och tolka information. Det beskrivs som en livslång funktionsnedsättning utan botemedel. Forskning visar att det är 20 % vanligare att barn med autismspektrumtillstånd behöver mer sjukhusvård, jämfört med barn som har en normal kognitiv utveckling. Vetenskapliga studier har även visat att genom en djupare förståelse hos vårdpersonal för hur föräldrarnas välmående påverkas kan man senare gå vidare med att undersöka vilken insats från vården som familjen är i behov av. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva i en familj där ett barn har autismspektrumtillstånd. Metod: Datainsamling till litteraturstudien utfördes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. Till resultatdelen analyserades och sammanställdes 10 kvalitativa empiriska studier med inspiration av Fribergs analysmetod och beskrivande syntes. Resultat: Upplevelserna av att leva i en familj där ett barn har autismspektrumtillstånd påverkar hela familjen och deras sociala nätverk. Resultatet i litteraturstudien innefattade svårigheter att finna en balans i föräldrarollen samt hur denna roll kunde balanseras för att tillgodose barnets behov. Många föräldrar upplevde en åsidosatthet från både familj, vänner och samhället. Genom att föräldrarna godtog barnets funktionsnedsättning kunde de se livet ur ett nytt perspektiv vilket hjälpte dem att finna hopp och en inre styrka. Slutsats: Att vara förälder till ett barn med autismspektrumtillstånd kan innebära många olika känslor som innefattar både emotionella och sociala påfrestningar i vardagen. Föräldrarnas upplevelser av sin livssituation var individuella men gemensamt för samtliga föräldrar var att de alltid försökte göra det bästa de kunde utifrån den nya riktningen livet hade tagit. / Background: Living in a family where a child has autism spectrum disorder affects their whole life situation. Usually a child with autism spectrum disorder requires support from their parents during their entire life. According to recent studies that are included in this literature study identifies that these individual needs may have negative effects on parents. Autism spectrum disorder is a neuropsychiatric disability where the person has a different way to take in, process and interpret information. ASD is a lifelong disability with no cure. Studies have shown that 20 % of children with autism spectrum disorder need more hospital treatment, compared with children with normal cognitive development. Scientific studies have also shown that through a deeper understanding of health professionals on how parents' well-being is affected you can later go on to examine the contribution of the care that the family is in need of. Aim: The aim of this study was to describe parent’s experiences of living in a family where a child has autism spectrum disorder. Methods: Collecting data for the study was performed in PubMed, Cinahl and PsycINFO. In this literature study 10 qualitative empirical studies were analysed and compiled with Friberg’s method of analysis, inspired by descriptive synthesis. Results: The experience of living in a family where a child has autism spectrum disorder affects the entire family and their social networks. The results of this literature study included the difficulty of finding a balance in their parental role and how this role can be balanced to meet the child's needs. Many parents felt omitted from family, friends and society. By accepting their child's disability parents could see life from a new perspective which helped them find hope and inner strength. Conclusion: Being a parent to a child with autism spectrum disorder may involve many different emotions which includes both emotional and social stresses of everyday life. The experiences were individual but the most common things for these parents was that they all tried to do everything they could for their children based on the new direction their life had taken.

The aim of this master thesis is to examine how much parents interfere with their children's choice of literature and if they have an inf1uence on what their children read. lt also includes the children's point of view as weil as the librarian's. Twenty-one children answered a questionnaire, fourteen parents and one librarian were interviewed. An attempt was made to divide their answers into several sections and to compare the results with extensive source material. The result shows that the parents in our study, from a general point of view, are interested in what their children read, but they do not influence them into certain types of literature by purpose.

Bakgrund Fetma är en utbredd folksjukdom, hos såväl barn och unga som hos vuxna.Övervikt och fetma ökar riskerna för flertalet livslånga och potentiellt livshotande sjukdomar som diabetes typ 2 och kardiovaskulära sjukdomar. Genom preventivt arbete kan sjuksköterskan hjälpa barn, föräldrar och familjer till en bättre hälsa vilket i längden även leder till en förbättrad hälsa på samhällsnivå. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma. Metod En allmän litteraturöversikt valdes med avsikt att sammanställa den aktuella vetenskapliga kunskapen som finns inom ämnet. Totalt har 17 artiklar inkluderats. Resultat Fem huvudkategorier formulerades. Förutsättningar för sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma, med fokus på kunskap och ansvarsområden.Föräldrautbildning, med föräldrarnas avgörande roll för barnens hälsa i centrum samt hur sjuksköterskan på bästa sätt arbetar med utbildning av föräldrarna. Motiverande samtal,enligt forskning den mest framgångsrika metoden för preventionsarbete inom området.Interprofessionella teamet, ett arbetssätt som har stor potential att effektivisera preventionsarbetet. Hinder för sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma, där omotiverade föräldrar ansågs vara det största hindret för minskning av barnfetma. Slutsats Grundläggande kunskap hos sjuksköterskan om hälsoproblemet är avgörande för preventivt arbete. De mest framgångsrika preventiva åtgärderna är föräldrautbildning,motiverande samtal och interprofessionellt samarbete. Största hindret anses vara omotiverade och/eller förnekande föräldrar.

No description available.

Detta examensarbete handlar om inkludering och exkludering i förskolan. Teoretiska utgångspunkten i detta arbete är det fenomenologiska perspektivet, då syftet med arbetet är att undersöka hur föräldrar upplever inkludering och exkludering i förskolan, vad föräldrarna anser vart ansvarsfördelningen mellan hem och förskola går samt hur föräldrarna upplever dialogen mellan hem och förskola. För att samla in relevant data har jag använt mig av intervju med föräldrar från två olika förskolor för att få en större vidd på min insamlade data. Föräldrarnas upplevelser och tankar om inkludering och exkludering är lika varandra, merparten av föräldrarna hade samma tankar och upplevelser om just inkludering och exkludering. Ansvarsfördelningen mellan föräldrarna och förskolan råder det delade meningar mellan föräldrarna likaså dialog mellan förskolan och hemmet. En del av de tillfrågade föräldrarna upplevde att dialogen mellan förskola och hemmet var obefintligt vilket är synd då det står i LPFÖ98 reviderad 2010 att förskolan och förskollärarna ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan.

Denna studies syfte är att utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv undersöka biografiska motsättningar i en ung förälders självreflexiva berättande på en blogg. Specifikt ämnar denna studie att undersöka motsättningar mellan arbete och familj. Detta görs i ljuset av Giddens teoretiska ramverk över själv-identitet i ett sen-modernt samhälle samt Becks teori om standardiserade biografier därtill Beck & Beck-Gernsheim teori om kärleken som religion i det sen-moderna sekulariserade samhället, för att tala om institutionernas ökade förväntningar på föräldraskap och efterlevnad av den standardiserade biografin. Med hjälp av diskurspsykologiska analysverktyg undersöks hanterande av motsättningar mellan arbete och familj i språket. Därtill undersöks relationen mellan förväntningar på föräldraskap av motsättningar mellan arbete och familj utifrån den unge förälderns situation. Resultatet visade ett språkligt hanterande utav ideologiska dilemman som kommer utav motsättningar mellan arbete och familj där aktörerna i språket skapar och omförhandlar kategorier för föräldraskap och positionerar sig emot dessa i språket. Detta förhandlande är en form av själv-reflexivt hanterande utav risker vars riskbedömningar grundas på experters kunskaper. I denna omförhandling av kategorier så kan det finnas diskurser givna av experter för hur vi ska lösa dilemman på ett sätt som organiserar våra liv efter ett särskilt förfarande, men aktörer kan också välja att göra själv-reflexiva bedömningar grundat på kunskaper ifrån alternativa auktoriteter för att försvara sitt själv-reflexiva planerande. Resultatet kan inte bevisa ett direkt diskursivt organiserande efter en särskild standardiserad biografi, utan främst handlar den unge förälderns dilemma om motsättningar mellan arbete och familj som sådant.  Mer forskning behövs för att undersöka om samband mellan den standardiserade biografin och motsättningar mellan arbete och familj finns eller ej.

Syftet med denna studie är att genom ett föräldraperspektiv undersöka hur en inskolning i förskolan kan organiseras, samt hur föräldrarna uppfattade och upplevde dessa. Studien har utforskat vilken betydelse den första kontakten med förskolan hade för föräldrarna, samt vilken betydelse relationsskapande och samverkan hade i samband med inskolningen. I denna kvalitativa studie har åtta föräldrar intervjuats kring sina barns inskolningar i förskolan. Resultatet visar både negativa och positiva upplevelser kring information från förskolan, inskolningsmodell, samverkan med personal samt vidare samarbete kring fortsatt vistelsetid i förskolan. Slutsatsen i denna studie är att trots att inskolningarna såg olika ut på olika förskolor så tillskriver föräldrarna samma önskemål kring vad som är viktigt för dem vid inskolning av sina barn på förskolan. Dessa önskemål handlar om vikten att skapa trygghet för sina barn och samverkan mellan pedagog och förälder.

No description available.