SAMMANFATTNING Föreliggande studie redogör för att föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är en utsatt grupp i samhället, som ofta har svårigheter att vidmakthålla föräldrarollen. Under det senaste årtiondet har forskningen kring föräldraskap och IF förändrats. Från att ha en bild av att det huvudsakligen är funktionsnedsättningen som medför brister i föräldraskapet så har nu forskningen börjat undersöka hur den sociala kontexten kan tänkas forma föräldraskapet. Trots detta tycks det praktiska sociala arbetet fortfarande leva kvar i gamla mönster. Socialstyrelsen tillstår att kunskap och kompetens hos professionella ofta saknas i arbetet med dessa föräldrar. Föreliggande studie ämnar redogöra för forskningsläget kring föräldrar med IF, genom att undersöka forskning som tar ett föräldraperspektiv i anspråk. Studien använder ett sociologiskt perspektiv för att belysa vad föräldrarna upplever formar deras föräldraskap och hur den sociala kontexten kan ha betydelse för detta. Forskningsläget visar att det förekommer flera faktorer som formar föräldraskapet. Dessa presenteras utifrån en tematisk analys som socialt nätverk, attityder, social isolering, uppväxtvillkor samt hälsa, stress och ekonomi. En teoretisk anknytning görs för att illustrera hur den sociala kontexten kan förstås forma föräldraskapet. En av slutsatserna är att kunskap behöver lyftas kring de olika identifierade faktorerna, samt att professionella och allmänheten behöver se att den sociala kontexten har stor betydelse.

Studiens syfte var att undersöka föräldrars uppfattningar av samverkan mellan förskolan och hemmet samt deras önskemål om hur de vill att samverkan ska fungera. Studien utgick från frågeställningarna: vilka uppfattningar har föräldrar om samverkan med pedagogerna i förskolan? samt hur föräldrar vill att samverkan ska fungera med pedagogerna i förskolan? Forskningsansatsen har en fenomenografisk utgångspunkt då föräldrarnas uppfattningar och erfarenheter varit i fokus. Den insamlade empirin har gjorts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studien består av sex föräldrar med minst ett barn i förskolan. Föräldrarna som medverkar i studien kommer från samma komun men har barn på olika förskolor. Även forskningsetiskt är detta viktigt då det ger en bredare bild och inte bara ser till en förskola. Empirin analyserades i ett sociokulturellt perspektiv samt med Watzlawicksks kommunikationsteori.  I resultatet framgår det att föräldrarna överlag är nöjda med hur samverkan sker mellan förskola och hem idag. Den samverkansform som utmärkte sig bland föräldrarna var tamburkontakten/dagligkontakten eftersom alla föräldrar påtalade vikten av det dagliga mötet. Däremot framgår det att föräldrarna upplever samverkansformer som exempelvis föräldramöten bör förändras från att vara en envägskommunikation till att bli ett forum för diskussioner.  Studiens slutsats blev att föräldrarna anser att god samverkan är kommunikation och att föräldrarna upplever att de får vara delaktiga i sina barns vardag på förskolan.

Syfte med studien är att utifrån föräldrarnas perspektiv synliggöra deras möjlighet till inflytande på förskolan. Specifikt fokus riktas på inskolning. Genom enkäter gjorda i två förskolor och utifrån begreppet inflytande visar resultatet att föräldrarna har möjlighet till inflytande till en viss del t.ex. vad det gäller tider. De inskolningsmetoder som förekommer i förskolorna där enkäten gjordes är förutbestämda av pedagoger och är traditionell och föräldraaktiv inskolningsmetod.  Det föräldrarna i enkäten inte kunde ha inflytande över var val av inskolningsmetod och pedagogernas arbetssätt.För att inflytande ska kunna vara möjligt är det betydelsefullt att information, deltagande, påverkan, samråd och beslutsfattande tas hänsyn till. Alla fem begrepp är viktiga och beroende av varandra för att inflytande ska kunna ske.

Bakgrund: I samma stund som statistik gällande skärmtid släpps blir den inaktuell. Användandet av skärmar ökar i dagens samhälle och går allt längre ner i åldrarna. Skärmtid kan ha både positiva och negativa effekter på barnet. Barhälsovårdssjuksköterskan (BHV-sjuksköterskan) träffar föräldrar och barn från tidig ålder och har en stor roll att stötta föräldrarna i deras föräldraroll genom att ge dem rätt verktyg och evidensbaserade rekommendationer. Skärmtiden hos barn ökar och är därför ett viktigt ämne för BHV-sjuksköterskan att samtala med föräldrar om. Syfte: Syftet med studien var att undersöka BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med föräldrar om barns skärmtid. Metod: Den valda metoden var en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med åtta specialistsjuksköterskor på sex barnavårdscentraler genomfördes för att inhämta data. En kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman utfördes av insamlat material. Resultat: Intervjuerna med BHV-sjuksköterskorna resulterade i fyra kategorier och fem underkategorier. Det framkom av BHV-sjuksköterskornas erfarenheter att det var viktigt att stötta och stärka föräldrarna i deras beslut, att ta hjälp av pedagogiskt material underlättar i samtalet. Det framkom även att det var betydelsefullt att samtala med föräldrarna om vikten av andra aktiviteter såsom lek, umgås med varandra och att skärmen inte ska vara en barnvakt. BHV-sjuksköterskorna hade även erfarenhet av att föräldragrupper var ett bra forum att prata om skärmtid. Slutsats: BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med föräldrar om barns skärmtid upplevdes vara ett relativt enkelt samtalsämne, detta tack vare att det fanns bra pedagogiskt material att använda sig av. Det kan vara av betydelse att fler studier inom området görs för att på så vis öka kunskapen gällande ämnet.

The purpose of this study is to show how opportunities for influence and participation through parenting in preschool, where parents have different cultural background than Swedish, is constructed by preschool teachers and preschool directors. The present study is based on a quality approach with semi-structured interviews as a method. Four preschool-teachers and two preschool directors were interviewed. I interviewed the informants about how they reason about parental cooperation and what opportunities for influence and participation the parents with different cultural background have. The results of the study show that preschool teachers and directors have a conscious attitude towards cultural diversity. Communication difficulties and lack of knowledge about the preschool´s assignments emerged as the elements that make collaboration more difficult. The result, however, shows creativity, strong will and cultural openness among other qualities of preschool teachers and directors. They have developed an intercultural perspective, though to varying degrees. Employees with different cultural and linguistic backgrounds are appreciated from both preschool-teachers and the directors. Their presence, linguistic and cultural knowledge facilitate the work of collaboration. The study also shows that parents have chances to participate, while their influence is limited to preschool survey and PTAmeetings. The preschool teachers, however, hope that parenting cooperation would be expanded with the help of the Schoolplattform.

Uppsatsens syfte var att undersöka bakomliggande orsaker till varför föräldrar förser sina ungdomar med alkohol och hur föräldrarna ställer sig till tanken på deras egna agerande som en brottslig handling. Vi genomförde 6 telefonintervjuer med föräldrar som köpt ut alkohol till sina ungdomar. Genom en kvalitativ innehållsanalys analyserade vi materialet och jämförde med tidigare forskning samt teorin om neutralisationstekniker och rutinaktivitetsteorin. Resultatet visade att föräldrar valt att köpa ut alkohol på grund av att de ansåg att deras ungdomar kommer få tag i alkohol genom andra källor annars, att föräldrarna får en chans att skapa en dialog med sin ungdom gällande alkohol samt att föräldrarna avdramatiserade alkohol genom synen att det var en naturlig del i en ungdoms uppväxt. Resultatet visade även att sociala normer i samhället påverkade föräldrarnas syn på att köpa ut alkohol till sina ungdomar samt att föräldrarna ansåg att det inte var ett allvarligt brott.

Bakgrund: När ett barn drabbas av kronisk sjukdom påverkas hela familjen. Hur sjukdomen påverkar barnet och dess familj beror på symtomen men även på vilket stöd familjen får. Sjuksköterskan har en viktig roll i den familjecentrerade vården genom att fatta beslut samt ge information, uppmuntran och stöd till föräldrar så att de görs delaktiga i barnets omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar oro hos föräldrar till barn med kronisk sjukdom. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med syfte att sammanställa vad tidigare forskning i ämnet visat. Resultat: Tre tema framkom Upplevelse av att sakna kontroll över sjukdomens prognos och behandling, Upplevelse av att sakna kunskap och stöd samt Rädsla för att barnet skulle uppleva utanförskap. Föräldrarna kände oro när de upplevde att de saknade kontroll över barnets sjukdom och behandling samt när de saknade kunskap och upplevde bristande stöd. Konklusion: Föräldrars upplevelse av bristande stöd och kunskap bidrar till känslor av ensamhet, osäkerhet samt rädslavilket i sin tur leder till oro. Det är en stor utmaning för sjuksköterskan att hjälpa föräldrar att minska sin upplevda oro eftersom både barnets symtombild och föräldrars oro är individuell och dessutom har föräldrar olika förutsättningar att hantera sin oro. / Background: When a child suffers from chronic illness, the whole family is affected.How the disease affects the child and its family depends on the symptoms but also on the support the family receives. The nurse has an important role in family-centered care by making decisions and providing information, encouragement and support toparents so that they are involved in the child's care. Purpose: The purpose of the study was to elucidate factors that affect the concern of parents of children with chronic illness. Method: The study was conducted as a general literature study with the purpose of compiling what previous research on the subject has shown. Result:Three topics emerged Experience of lacking control over the disease's prognosis and treatment, Experience of lacking knowledge and support, and Fear that the child would experience exclusion. The parents felt anxiety when they felt that they lacked control over the child's illness and treatment and when they lacked knowledge and experienced lack of support. Conclusion: Parents' experience of lack of support and knowledge contributes to feelings of loneliness, uncertainty and fear, which in turn leads to concern. It is a great challenge for the nurse to help parents reduce their perceived anxiety because both the child's symptoms and parents' concerns are individual and furthermore parents have different conditions to deal with their concerns.

BAKGRUND: I dag talas det mycket om att föräldrar ska vara delaktiga och kunnapåverka förskolans verksamhet. Pedagogerna i förskolan ska ta hänsyntill föräldrars synpunkter och önskemål om innehållet i den dagligaverksamheten. Vår undran är hur föräldrar upplever att de kan påverkaoch vad föräldrar vill påverka.SYFTE: Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur föräldrar uppleversig kunna påverka i förskolan samt vad föräldrar vill påverka i denvardagliga verksamheten.METOD: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning då vi var ute efterföräldrarnas upplevelser av hur de kan påverka i förskolan. Dettagjorde vi med hjälp av redskapet self report.RESULTAT: Studiens resultat visar att de flesta föräldrar kunnat påverka iförskolan på ett eller annat sätt. Några beskriver situationer då depåverkat det egna barnets situation. De allra flesta föräldrar menar attdialogen mellan hem och förskola är av stor vikt. Det framkom ävenatt en del föräldrar anser det vara svårt att påverka i förskolan.

BAKGRUND: Bakgrunden till detta examensarbete om just elevers inställning till läsning är för att jag själv alltid har funnit läsning som något roligt och som snart färdig lärare inser jag vikten av att läsa för varje elev och varje medborgare i vårt samhälle. Därför ville jag undersöka vad ett antal elever hade för inställning och vanor när det gäller läsning. Elevernas föräldrars inställning är en viktig påverkande bakgrundsfaktor för elevernas läsvanor och därför också viktig att undersöka.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad ett antal elever i årskurs 3-5 har för inställning till läsning.• Hur ser elevernas läsvanor ut, vad, var, när och hur ofta läser de?• Vilken betydelse har läsningen i skolan?• Finns det någon skillnad mellan pojkars och flickors läsvanor?• Vilken betydelse har läsningen på fritiden?• Hur ser föräldrarnas läsvanor ut, vad och hur ofta läser de?• Hur stor andel av föräldrarna läste för sina barn när barnen var yngre och hur stor andel läser fortfarande?METOD: Vid denna undersökning har enkät använts som metod. Eleverna har fått svara på en enkät och deras föräldrar har fått svara på en annan enkät.RESULTAT: Resultatet av studien visar att många av eleverna läser mycket både i skolan och på fritiden. Bland pojkarna finns det en kategori som läser en gång i veckan i skolan och en kategori som aldrig läser på fritiden. Bland elevernas föräldrar läser de flesta kvinnor minst några gånger i veckan. Bland männen läser merparten aldrig böcker.

De flesta föräldrar som var rökare och hade små barn i hemmet var medvetna om att de utsatte sina barn för passiv rökning. Tidigare forskning visade på att det också fanns föräldrar som inte hade kunskaper om hur passiv rökning kunde påverka sitt barns hälsa och sin egen hälsa. Syftet var att beskriva föräldrar med barn 0-5 års motivation för att sluta röka.  Metoden var systematisk litteraturstudie utifrån kvalitativa artiklar för att få en djupare förståelse. De 13 kvalitativa artiklarna analyserades enligt Meta-etnografisk metod. Resultatartiklarna visade att det finns motivationsfaktorer och hinder att forcera på vägen mot ett rökfritt hem och presenterades i följande teman:  Barnets hälsa, förebild som förälder rökfri miljö, stöd från primärvården.Slutsatsen är att det som motiverar föräldrarna till att sluta röka är omsorg om barnets hälsa, att vara en förebild som förälder och att skapa en rökfri miljö och att få stöd från primärvården. Mer forskning behövs i ämnesområdet för att beskriva hur distriktssköterskan kan hjälpa föräldrar och barn i åldrarna 0-5 år till en rökfri vardag. / Parents´ that smoke and had small children in their home are concerned about the fact that they exposed their children to passive smoking. Previous research has found that parents´ that did not have any knowledge about passive smoking and how this could impact their own and children´s health. The aim of the current study is to describe the motivation of parents with children 0-5 years old wanting to quit smoking. The method used was a meta-analysis from thirteen qualitative articles. The result revealed that there is motivational factors and obstacles to focus on when improving a non-smoking home. This were presented into following themes:  Children´s health, parents as role model, non-smoking environment and support from primary care . To conclude: the motivations behind the parents´ choice to stop smoking is because of the increased awareness of their child´s health, being a good role model as a parent, build a smoke-free environment by receiving support from primary care. Although more research is needed to describe how the district nurse can support parents and small children between age 0-5 years old for a better everyday life.