<p>Utvecklingen av övervikt och fetma förekommer i alla åldrar och anses numera vara en kronisk sjukdom, och ersätter mer traditionella folkhälsoproblem. Tidigare studier har visat att både den fysiska och psykiska hälsan grundläggs i barndomen samt att föräldrars livsstil avspeglas på barnen. Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om sambandet mellan föräldrars livsstil och barns viktuppgång. Metoden som studien utformades efter var en litteraturstudie, där tillvägagångssättet var att analysera ett antal vetenskapliga artiklar hämtade från vetenskapliga databaser. Resultatet av studien visade att föräldrars socioekonomiska status spelade en avgörande roll i utvecklingen av övervikt och fetma hos barn. Ett ökat BMI hos föräldrar samt rutiner gällande mat, fysisk aktivitet och tiden barn spenderade framför TV:n visade sig leda till viktuppgång hos barnen. Genom att införa fritidspedagoger på vissa lekplatser samt att lärarna blir mer delaktiga i aktiviteter under rasterna ges barnen goda förutsättningar för att minska risken att utveckla övervikt och fetma, då den fysiska aktiviteten stimuleras.</p>

<p>Alla elevers förutsättningar och behov är olika. Skolan står därför inför ett stort problem:</p><p>Hur ska man kunna bedriva en undervisning som tar hänsyn till elevens individuella behov?</p><p>Vetenskapen säger att kunskapsutveckling bäst sker vid en nivå som ligger strax över elevens</p><p>egen förmåga. För att kunna utnyttja denna insikt krävs en tydligare individanpassad</p><p>undervisning med en reflekterande dialog.</p><p>I mitt projekt med att ge elever kognitivt stöd i sin läsutveckling har jag försökt bygga upp en</p><p>trepartsrelation, lärare-elev-förälder. Att ge föräldrarna möjlighet att mer konkret delta i</p><p>barnets utvecklings- och inlärningsprocess kan få betydande effekter på många plan. Barnets</p><p>skolarbete blir tydligare uppmärksammat hemma och föräldraengagemanget växer.</p><p>För att kunna genomföra denna aktion behövs en kartläggning av de problem som</p><p>förekommer och vilka åtgärder till förändring som är möjliga att vidta.</p><p>Att inta ett reflekterande förhållningssätt i den förberedande planeringen av åtgärder samt</p><p>under den tid aktionen pågår är nödvändigt. För att synliggöra de mekanismer som haft en</p><p>gynnsam verkan, använde jag följande metoder: enkätundersökning, styrda intervjuer,</p><p>resonerande samtal, läsförståelsetester och inte minst en egen reflekterande dokumentation.</p>

Bakgrund: Allvarligt sjuka barn behöver stöd från sin familj och de har rätt att ha anhöriga nära. Det är sjuksköterskans uppgift att involvera familjen och att vårda barn med familj som en helhet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda allvarligt sjuka barn och deras familjer. Metod: Innehållsanalys utfördes på elva vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Vetenskaplig bedömning genomfördes på alla resultatartiklar. Resultat: Att föräldrar deltog i barnets omvårdnad ansågs vara väsentligt för hela familjens välbefinnande. En positiv inställning till familjens delaktighet i vården kunde leda till ett gott samarbete mellan sjuksköterska och familj vilket resulterade i bästa möjliga vård för barnen. Sjuksköterskorna ansåg att föräldrarna behövde uppmuntras till att vara mer aktiva i omvårdnaden och de ville utveckla ett förhållande med familjen baserat på ömsesidig tillit. Diskussion: Att arbeta med allvarligt sjuka barn kan vara känslomässigt påfrestande och stressfyllt. Därför behöver sjuksköterskor stöd av både organisation och kollegor för att kunna erbjuda god omvårdnad.  Slutsatser: Sjuksköterskor behöver utbildning inom kommunikation för att på ett bra sätt kunna tillgodose familjens behov. Det är även av betydelse att sjuksköterskor värnar om den egna arbetsmiljön för att kunna utföra ett tillfredsställande arbete.

Denna kvalitativa intervjustudie belyser föräldrars uppfattning av förskolans uppdrag samt deras syn på pedagogens roll och uppdrag. Genom sex stycken intervjuer med föräldrar i förskolan har följande resultat trätt fram. Förskolans uppdrag, enligt respondenterna är att skapa trygghet för barnen samt att vara en plats för social träning. Pedagogens roll menar respondenterna består av att vara inspirerande, att vara en positiv förebild och att ha talang för yrket. Pedagogens uppdrag är enligt respondenterna att se barnet, att kunna möta föräldrarna samt att följa läroplanen. Jag fann tre intressanta aspekter i dessa resultat, nämligen att majoriteten av föräldrarna menar att det i förskolans uppdrag ingår att skapa trygghet, att föräldrar väldigt bestämt menar att följa läroplanen är pedagogens främsta uppdrag, även om ingen av föräldrarna hade direkt kunskap om vad som står i läroplanen och slutligen att det viktigaste i pedagogrollen var att ha talang för yrket, eller som flera av föräldrarna uttryckte sig – att ha ”det”.

Bakgrund: I Sverige är det ett problem att tonåringar dricker alkohol. Det är otillräckligt belyst vad föräldrar anser vara en "lagom" ålder för alkoholdebut. Det är viktigt att få kunskap om hur föräldrar ser på tonåringars alkoholdebut och alkoholvanor samt hur de förhåller sig till att förse ungdomar med alkohol. Syftet: med studien var att beskriva föräldrar syn på tonåringars alkoholvanor och att köpa och bjuda alkohol till tonåringar. Metod: Studien är kvalitativ och sju föräldrar intervjuades. Intervjuerna skrevs ner och kategoriserades i fyra olika huvudkategorier I) Uppfattningar kring tonåringars alkoholdebut II) Uppfattningar om tonåringars alkoholvanor III) Föräldrar ansvar IV) Om tonåringarnas nyfikenhet. Resultat: Föräldrarna tyckte att tonåringarna skulle vara myndiga när de drack alkohol. Däremot kunde tonåringarna få smaka på alkohol under familjehögtider. Föräldrarna tyckte att mognad, tryggt socialt nätverk och självförtroende var en viktig aspekt för tonåringarna alkoholanvändning. Föräldrarna kände ansvar för tonåringarna och ville därför föra en diskussion med de om alkoholanvändning. Föräldrarna ansåg att den sociala miljön hade en avgörande roll om tonåringarna skulle börja dricka. Konklusion: Föräldrarna i denna studie hade en strikt syn på att tonåringarna drack alkohol. Men föräldrarna tyckte ändå att tonåringarna skulle få smaka alkohol under familjehögtider, för att kunna ”skola in” dem i att hantera alkohol. Men samtidigt ansåg föräldrarna i studien att det är viktigt att föra en diskussion med tonåringarna om alkohol.

Syftet med studien var att erhålla förståelse för hur kontakten med personalen till vuxna brukare vid LSS-boenden upplevs ur ett föräldraperspektiv. Genom att sätta föräldrarna i fokus, önskade vi få kännedom om de handlingssätt som främjar ett bra samspel. Fokuserade områden var kommunikation, samarbete, inflytande och förväntningar. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med två fäder och tre mödrar vars barn bor på gruppbostad/servicebostad. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen gjordes med hjälp av rollteorin. Respondenterna uttryckte både likartade och skilda upplevelser av kontakten med boendepersonalen. Merparten av föräldrarna ansåg emellertid att samspelet var otillfredsställande. För att få till stånd ett bra samspel fanns önskningar om en rak och öppen dialog, att bli sedd och hörd som förälder, förståelse för det vuxna barnets problematik, samt mindre antal personal runt sonen/dottern. Resultatet kan bidra till en djupare förståelse för föräldrarnas situation bland de anställda på LSS-bostäder, och förhoppningsvis ett bättre samspel mellan anhöriga och personal.

Bakgrund: Föräldrars upplevelser av att bli förälder är olika, eftersom ett nyfött barn medför en stor omställning i deras liv. Majoriteten av barnfamiljerna i Sverige besöker barnhälsovården under barnets första levnadsår. Syfte: Syftet var att belysa hur föräldrar i Sverige upplevde omvårdnad inom barnhälsovården under barnets första levnadsår. Metod: En litteraturstudie gjordes som baserades på åtta vetenskapliga artiklar från Sverige. Resultat Det var tre områden inom omvårdnaden på BHV framstod som viktiga för föräldrarna. Dessa var bemötande, stöd och råd och trygghet. I resultatet framkom att föräldrarna ville bli bemötta på ett respektfullt och trevligt sätt av sjuksköterskan, de ville känna sig trygga vid besök på BHV och de vill få råd och stöd. Det framkom även att vissa föräldrar var negativa till hur de blev bemötta, fick stöd och råd samt att de kände sig otrygga med sjuksköterskan. Papporna ansåg att sjuksköterskan borde träffa och se dem mer. Slutsats: Genom att föräldrarnas negativa upplevelser lyfts fram, kan den kunskapen användas för att förbättra omvårdnaden i framtiden. Det är viktigt för sjuksköterskor att tillfredsställa föräldrars behov av ett respektfullt bemötande, stöd och råd samt trygghet genom att lyssna på vad föräldrar efterfrågar. / Background: Parent’s experience of parenting in the child’s first year of life differs considerably as it makes a great change in their lives. The majority of families in Sweden visit the Child-Health Care units during the child’s first year. Aim: The aim of this study was to illuminate the parents’ experience of Swedish Child Health Care. Method: The method was based on a literature review of eight scientific articles from Sweden. Results: There were three areas of the Child Health Care which were considered important by the parents. These were the reception, advice and help and security. The result showed that parents wanted to be received respectfully by the nurse and to feel secure at the visit and get advice and help. Some parents were negative as to their reception advice and help and their security Fathers’ thought that the nurse should meet and see them more often. Conclusion: The negative experiences of the parents could be made use of to improve the Child Health Care in future. It is important that the nurse satisfies the parents’ needs of a respectful reception, proper advice and help and security by listening to parents’ wishes.

Kortfattat handlar arbetet om föräldrars medverkan i styrdokumenten under 1900-talet iSverige. Studien är gjord enbart med hjälp av litteratur, och då främst de styrdokument som varit gällande under 1900-talet, det vill säga Undervisningsplan för rikets folkskolor 1919, Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955, Läroplan för grundskolan Lgr62, Läroplan för grundskolan Lgr69, Läroplan för grundskolan Lgr80 samt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Ur dessa styrdokument har citat hämtats för att påvisa föräldrarnas och skolansansvar gällande barnens fostran samt kontakt mellan hem och skola. Föräldrarna betraktades som näst intill okunniga i början av 1900-talet. Det förändrades över tid och föräldrarna anses nu vara högst delaktiga i ansvaret om deras barn. Samarbetet mellan hem och skola har också växt över tid och blivit ett stort ansvar förbåda parter. Fostransansvaret som i 1900-talets första del var skolans, har ändrats till att ägas av föräldrarnas först och främst, med skolan som stöd. Jag valde område efter min egen nyfikenhet. Det jag ville veta var hur föräldrar skrivits fram i styrdokumenten under 1900-talet. Jag ville se hur den teoretiska utgångspunkten såg ut för hur deras samarbete med skolan skulle bedrivas, detta för att förstå skolans bakgrund och utveckling. Med arbetet bakom mig har jag fått en ny förståelse förföräldrarnas rättigheter och betydelse i Lpo94. Jag kan se hur tendenserna till ett större samarbete håller på att utvecklas då skolan inte bara finns till för elevernas skull utan är ett serviceyrke som skall möta både samhällets och föräldrarnas krav.

Den här studien syftar till att förstå hur föräldrar/familjehemsföräldrar, till barn som utsatts för sexuella övergrepp, upplever den behandling som de själva fått. Nio föräldrar/familjehemsföräldrar har intervjuats för att besvara studiens frågeställning. Informanterna var föräldrar/familjehemsföräldrar som avslutat sin behandling på BUP Elefanten under år 2005 eller 2006. De hade medverkat vid minst fem samtal och var själva inte förövare. Intervjuerna analyserades utifrån en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Bearbetningen resulterade i sju teman: tillgänglighet, helhetssyn, känslor, föräldrarollen, personlig hjälp, behandlaren och avslut. En viktig slutsats är att informanterna upplever att behadlaren är en mycket viktig komponent i behandlingen och att denne bland annat får dem att känna sig mindre ensamma. En annan viktig slutsats är informanternas upplevelse av att de i behandlingen får möjlighet att konfronteras med och samtala om de starka känslor som det sexuella övergreppet kan väcka. Under behandlingen ges de dessutom en bättre förståelse för barnets känslor. Ytterligare en viktigt slutsats är att informanterna är osäkra på hur de ska agera som föräldrar och att det är väldigt betydelsefullt för dem att få råd omkring detta och att de även ges bekrätfelse i att de gör rätt som föräldrar.

Utvecklingen av övervikt och fetma förekommer i alla åldrar och anses numera vara en kronisk sjukdom, och ersätter mer traditionella folkhälsoproblem. Tidigare studier har visat att både den fysiska och psykiska hälsan grundläggs i barndomen samt att föräldrars livsstil avspeglas på barnen. Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om sambandet mellan föräldrars livsstil och barns viktuppgång. Metoden som studien utformades efter var en litteraturstudie, där tillvägagångssättet var att analysera ett antal vetenskapliga artiklar hämtade från vetenskapliga databaser. Resultatet av studien visade att föräldrars socioekonomiska status spelade en avgörande roll i utvecklingen av övervikt och fetma hos barn. Ett ökat BMI hos föräldrar samt rutiner gällande mat, fysisk aktivitet och tiden barn spenderade framför TV:n visade sig leda till viktuppgång hos barnen. Genom att införa fritidspedagoger på vissa lekplatser samt att lärarna blir mer delaktiga i aktiviteter under rasterna ges barnen goda förutsättningar för att minska risken att utveckla övervikt och fetma, då den fysiska aktiviteten stimuleras.